läs skrivbordsversionen istället

Henrik Kjellberg, Socialdepartementet - "Det behövs fler åtgärder innan vi har en bekväm kostnadsutveckling för assistansersättningen"

Förutom att komma tillrätta med fusk och missbruk är syftet med den nya statliga utredningen även att hitta åtgärder för att "komma tillrätta med" kostnadsutvecklingen för assistansersättningen.
Henrik Kjellberg, sakkunnig hos Äldre- och Folkhälsominister Maria Larsson säger dock att åtgärder mot kostnadsutvecklingen ska göras samtidigt som rättighetslagstiftningen bibehålls.

Utredningen tillsätts främst på grund av fusket

Den 28 mars tillsatte regeringen utredningen "Åtgärder mot fusk, oegentligheter och överutnyttjande av den statliga assistansersättningen" som ska ledas av Susanne Billum, justitieråd i Högsta Förvaltningsdomstolen. Direktiven är dels att analysera hur stor del av kostnaderna för assistansersättning som kan bero på fusk och överutnyttjande, beskriva fusket och föreslå åtgärder. Ett andra direktiv är att analysera assistansersättningens kostnadsutveckling och föreslå åtgärder för "att komma tillrätta" med den. Henrik Kjellberg är sakkunnig hos Äldre- och folkhälsominister Maria Larsson.
- Under hösten 2010 började vi få rapporter från Försäkringskassan och polisen om omfattande bedrägerier med assistansersättning med exempelvis falska intyg och medverkande assistansföretag.
Hittills har domar fallit i tre ärenden där personer fått assistansersättning utbetald på felaktiga grunder. Ekonomistyrningsverket har bedömt att ca 12 % av assistansersättningen betalas ut felaktigt, varav 7 % definieras som medvetna fel hos den sökande. Detta är högre än genomsnittet bland förmåner på Försäkringskassan men samtidigt mindre än vad som bedöms betalas ut felaktigt för exempelvis sjukpenning. Henrik Kjellberg säger att siffrorna är uppskattningar.
- Det är naturligtvis uppskattningar, man säger inte att det är så här.
Hallandspolisen har spekulerat om att en tredjedel av all utbetald assistansersättning skulle vara fusk…
- Den uppgiften har vi inte med i våra direktiv kan jag säga.

Efterfrågar insyn av assistansanordnarna

I direktiven står det särskilt nämnt att utredaren ska granska möjligheterna till insyn hos assistansanordnarna och timredovisningen av assistansersättning. Om det bedöms som nödvändigt kan det komma åtgärder som innebär mer kontroll enligt Henrik Kjellberg.
- Ja, vi ber utredaren titta på möjligheterna till insyn i anordnarnas verksamhet.
Hur skulle sådana förslag kunna se ut?
- Det är upp till utredningen, men vi kan se att de missförhållanden som förekommit ofta upptäckts via polisanmälningar istället för av de myndigheter som handlägger ärendena, så det borde finnas förbättringspotential i myndigheternas hantering.

Vill "komma tillrätta" med kostnadsutvecklingen

Ett andra syfte med utredningen är att analysera kostnaderna i assistansreformen och hitta åtgärder för att "komma tillrätta med" kostnadsutvecklingen. Henrik Kjellberg vill dock inte uttala sig om vilka konkreta förslag som skulle kunna bli aktuella.
- Det vill jag lämna till utredaren, men vi vill se vad som är en konsekvens av fusk och oegentligheter och vad som beror på ökade behov.
Vill regeringen dämpa kostnaderna generellt sett?
- Vi vill framförallt veta grundorsakerna till kostnadsutvecklingen, vilket många utredningar sett på tidigare utan att riktigt kunna säga vad det beror på. Det kan man tycka att man borde fått fram genom allt utredande av assistansen som pågått under alla år, men det är ett invecklat system med socialtjänstinsatser, LSS-insatser och ett dubbelt huvudmannaskap där stat och kommun tar beslut och betalar var för sig.
Vill ni se åtgärder mot kostnadsökningen även om den inte beror på fusk?
- Ja, den andra delen i utredningen innebär att se över kostnadsutvecklingen generellt. Samtidigt måste kommande åtgärder överensstämma med målsättningen i § 4 och 5 i LSS. Det ska fortfarande vara en rättighetslagstiftning med valfrihet för den enskilde. Det ska inte bli lagändringar i LSS-lagstiftningens mål och intentioner.
Kan det finnas legitima orsaker till kostnadsökningen, som att behoven ökat?
- Ja, så kan det vara, och mycket talar för det.
Blir det inga nedskärningar om kostnadsökningen har legitima orsaker?
- Jag skulle inte vilja använda ordet nedskärning, jag ser det som att få kontroll över kostnadsutvecklingen. Vi vill utreda vad det beror på, är detta rimliga kostnadsökningar och sjunker samtidigt andra kostnader i välfärdssystemet? Det är lätt att hamna i en diskussion om nedskärningar, men vi vill bena upp vad som är vad i ökningen och få kontroll över den.
Ser du ett slopande av att få behålla assistansen efter 65 års ålder som en möjlig förändring för att dämpa kostnadsutvecklingen?
- Någon sådan åtgärd har inte aviserats av regeringen. Det kan tilläggas att innan man överhuvudtaget ens diskuterar åtgärder på området så behövs ett underlag, vilket den tillsatta utredningen ska ta fram.

Kostnadsökningen har minskat senaste åren

Antalet assistansberättigade har enligt siffror från Försäkringskassan, minskat något under 2010. Under 2010 sjönk även kostnadsökningen till 6,6 % vilket är den lägsta nivån hittills sedan 1994 när assistansen infördes. Henrik Kjellberg ser dock ett fortsatt behov av åtgärder.
- Det är intressant men det förändrar inte prognosen eller motiven till att tillsätta en utredning, i absoluta tal är kostnadsökningarna fortfarande betydande. Ytterligare åtgärder behövs innan vi har en bekväm kostnadsutveckling. Å andra sidan behöver vi vara observanta på detta, ökningen av assistansberättigade har ju varit ett argument i alla år för att dämpa kostnadsutvecklingen.

Samband mellan minskning och förändrade bedömningar?

Minskningen av antalet assistansberättigade har skett parallellt med effekterna av Försäkringskassans nya bedömning av grundläggande behov, som infördes 2007. Sedan dess räknas enbart integritetskänsliga delar räknas när det ska avgöras om en person får assistansersättning, det mest kända exemplet är att enbart den som inte kan föra maten till munnen har ett grundläggande behov vid måltider. Henrik Kjellberg vill dock inte uttala sig om det kan finnas ett samband däremellan.
- Innan det är möjligt att besvara den frågan, så behöver vi resultaten från det uppdrag vi lämnat till Försäkringskassan om bedömningar av grundläggande behov. Det uppdraget ska redovisas 30 juni 2011.

Oro bland assistansanvändare

Henrik Kjellberg säger sig vara medveten om att en utredning som ska granska kostnadsutvecklingen väcker stark oro bland assistansberättigade.
- Det är vi medvetna om, men vi är tydliga med att syftet är att säkerställa reformens långsiktiga hållbarhet, och värna de rättigheter som finns i LSS.
Hur ser du på oro för att assistanstimmarna inte ska kunna användas på ett flexibelt sätt på grund av en ökande kontroll?
- Det finns ingen sådan ambition. Jag kan inte svara på vilka åtgärder som utredningen kan ge i kommande propositioner eller förordningsändringar, men inga åtgärder ska riva upp reformen.
Det pågår idag ett flertal polisutredningar där personer misstänks har låtsats ha funktionsnedsättningar för att få assistansersättning utbetald. Dessa kommer troligen att fortsätta att rullas upp i media, så jag frågar slutligen Henrik Kjellberg hur man undviker att detta drabbar andra assistansberättigade.
- Det är ett problem och en av orsakerna till den här utredningen. Vi måste hålla rent, det måste finnas en acceptans för reformen hos allmänheten, ingen stödinsats kan pågå om det finns misstankar om oegentligheter, säger Henrik Kjellberg.

Henrik Kjellberg intervjuades av Kenneth Westberg 2011-04-03

Vidare läsning

Regeringens annonsering av utredningen

Kommittédirektiv för utredningen "Åtgärder mot fusk, oegentligheter och överutnyttjande av den statliga assistansersättningen"

Skicka sidan till: