läs skrivbordsversionen istället

Wenche Willumsen, DHR - "Vi kom inte längre i att påverka bedömningsinstrumentet"

Wenche Willumsen anser fortfarande att instrumentet i sig är integritetskränkande, och hon hade velat se att tid bedöms enligt schabloner istället för minuträknande men säger att det inte gick att komma längre i att påverka instrumentet.
Hon är mycket oroad över hur Försäkringskassan kommer att använda instrumentet med tanke på hur de förändrat bedömningarna av personlig assistans.

Referensgruppen landade i en kompromiss

Det färdiga bedömningsinstrumentet presenterades den 31 augusti i år. Wenche Willumsen, assistansberättigad och ombudsman på DHR, Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder, satt med i referensgruppen vid utvecklandet av instrumentet. I början av 2010 hoppade referensgruppen under en period av samarbetet när det första utkastet till instrument lades fram. Wenche Willumsen anser att instrumentet då var helt oacceptabelt.
- Det var helt uppbyggt efter WHO:s kvalificeringssystem ICF och de pillade i områden de inte hade med och göra, exempelvis frågor om säker sex.
Tycker du att de tagit hänsyn till kritiken från brukarorganisationerna?
- I stora delar, annars hade vi inte gått tillbaka, många frågor har ändrats, de har klumpat ihop en hel del frågor om exempelvis toalettbesök som var mycket mer detaljerade tidigare.
Brukarorganisationerna kritiserade att handläggaren skulle rimlighetsbedöma behovet och tidsåtgången…
- Vi reagerade främst mot att det stod skrivet efter varje fråga i instrumentet. Samtidigt handlar en bedömning naturligtvis om att handläggaren bedömer rimligheten av vad den sökande uppger, det kommer man inte ifrån.
Instrumentet räknar fortfarande minuter vilket ni motsatte er..
- Vi fick inte igenom allt, vi hade velat att tiden skulle räknas i schabloner, med exempelvis en halvtimme för frukost, för att slippa närgående frågor. Problemet med sådana här samrådsförfaranden är att vid en viss tidpunkt kommer man inte längre och därefter säger de att brukarorganisationerna är nöjda. Då skulle man kunna välja att hoppa av och ta avstånd, men vissa spelregler gäller när man sätter sig i en referensgrupp.
Att man kompromissar?
- Ja, att man landar i en kompromiss.

Ett instrument är i sig integritetskränkande

Wenche Willumsen tycker fortfarande att instrumentet är integritetskränkande i sig självt eftersom man behöver motivera och beskriva sina behov i antal minuter.
- Det har alltid varit integritetskränkande att behöva beskriva hur många minuter det tar att gå på toaletten och vara med sin familj. Jag hoppas att man sköter detta så bra som möjligt. Jag talade med en kvinna som berättade att de kom hem till henne och tittade på alla moment när hon gick upp på morgonen, det skulle jag aldrig acceptera, det ska vara ett möte på neutral mark.
När det är uppenbart att någon behöver assistans för alla grundläggande behov borde handläggaren inte ställa fler frågor enligt Wenche Willumsen. Hon kan dock se vissa fördelar med ett instrument.
- När jag hade min egen omprövning kände jag att jag helt tappade kontrollen och hade ingen aning i hur mycket tid vi skulle landa i, då skulle instrumentet nog inneburit en viss kontroll för mig själv och en möjlighet att förbereda sig innan.

Mycket oroad av Försäkringskassans attityd

Assistans måste finnas till förfogande säger Wenche Willumsen, annars är man tillbaka i hemtjänsten. I referensgruppen ville brukarorganisationerna att man skulle räkna "tid där assistenten är till förfogande".
- Det fick vi inte gehör för, de hävdade att tiden som instrumentet inte ger den tid man slutligen får, utan att det avgörs i en bedömning efteråt.
Försäkringskassan sade nyligen att man inte tänker ta hänsyn till några arbetsmiljömässiga skäl när assistanstid beviljas och att man nu överväger att bara räkna den aktiva tiden i all assistanstid.Försäkringskassan vill även definiera vad de "goda levnadsvillkor" som den assistansberättigade ska uppnå innebär i praktiken. Wenche Willumsen är mycket oroad över detta.
- De talar om en normering av goda levnadsvillkor. Ska man då skapa en modell för hur en tant på sextio år ska leva. Jag befarar att man försöker skapa en sorts medelsvensson, då blir det ingen individuell bedömning längre.
Försäkringskassans förändrade praxis med integritetskänsliga delar av grundläggande behov oroar Wenche Willumsen. Den leder till att alltfler som haft assistans nu blir av med den vid omprövningar.
- Detta gör Försäkringskassan som faktiskt är den myndighet som ska använda och förvalta instrumentet. Jag känner mig lite uppgiven, det känns som att man sakta men säkert håller på att borra hål i assistansen. När assistansen kom såg jag mina kamrater förvandlas, tjejer började sminka sig, man hade inte längre solkiga tröjor, tubstrumpor och mjukisbyxor, det fanns assistenter som brydde sig och som hade tid. Det känns vemodigt att detta riskerar att raseras, säger Wenche Willumsen.

Wenche Willumsen intervjuades av Kenneth Westberg 2011-09-13


Vidare läsning

Läs: Socialstyrelsens rapport om bedömningsinstrumentet

Läs: Bedömningsinstrumentet i sin helhet

Läs: Manual med instruktioner i att använda instrumentet

Skicka sidan till: