läs skrivbordsversionen istället
Assistanskoll har intervjuat Margareta B Kjellin, moderat ledamot i Socialutskottet om vinster i assistansbranschen. Hon anser att riskkapital och vinster behövs, så länge lagar och regler följs. Margareta B Kjellin berättar också att en ny tillsynsmyndighet ska skapas för att följa upp kvalitet i privat och offentlig verksamhet.
Sedan 2008 har tre riskkapitalägda koncerner cirka 40 % av den privata marknaden inom assistansbranschen.
En del är oroliga över den här utvecklingen. Ser ni några problem med riskkapitalets närvaro inom vård och omsorg,
- För att bedriva en verksamhet inom bland annat vård och omsorg krävs dels ett ordentligt ekonomiskt startkapital för inventarier, lokalhyra etc och även någon som är villig att ta den ekonomiska risken ifall företaget går omkull. Få privatpersoner eller mindre företag har möjlighet att sätta in denna insats eller starta företag i större skala utan hjälp av ett riskkapitalbolag eller andra finansiärer. Detta är inget unikt inom just vård och omsorgen, utan riskkapitalbolag finns inom alla branscher. Dock är det viktigt att det klart och tydligt framgår ägandeförhållandena så att inga missförstånd uppstår, säger Margareta B Kjellin, som också är Moderaternas talesperson i funktionshindersfrågor.
Vill ni förbjuda ägande av riskkapitalbolag inom vård och omsorg? Bör det regleras på något sätt?
- Nej, just av den anledning som jag beskrivit. Dock är det viktigt att dessa företag rättar sig efter de lagar och regler som för övrigt finns i Sverige.
Håller du med nationalekonomen Li Jansson dvs att ägandeformen inte har en betydelse, så länge företagen ger bra kvalitet?
- Ja. Precis som Li skriver är det viktigt med valfrihet och konkurrens inom assistansen för att stävja fuskande assistansbolag och för att de sämre företagen ska bli utkonkurrerade av de som sköter sitt uppdrag bättre. Vi moderater anser att valfriheten inom vård och omsorgen där brukaren själv får välja utförare är mycket viktigt. Därför vill vi att alla kommuner ska inför LOV (lagen om ett valfrihetssystem) inom fler områden och inom landstingen som t ex specialistvården.
I en nyligen lagd statlig utredning Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättningen ses för höga vinster som ett överutnyttjande av assistansersättning. Hur ser ni på det?
- Det är mycket beklagligt när någon tycker sig ha rätt att fuska med assistansersättningen och på olagliga sätt tillskansa sig pengar. Detta underminerar en mycket värdefull reform för människor som har olika behov av assistans.
Margareta B Kjellin lyfter fram att kostnaderna för assistansersättningen ökat från cirka fyra miljarder kronor år 1994 till 21 miljarder år 2012, och att utredningen visar att fusk och missbruk står för betydande belopp. Därför, berättar hon, har regeringen beslutat om en lagrådsremiss som syftar till att förbättra möjligheterna till kontroll, uppföljning, effektivare handläggning och utökat myndighetssamarbete. I lagrådsremissen föreslås bland annat skärpta krav för tillstånd att bedriva verksamhet enligt LSS. Tillståndet får återkallas om tillståndshavaren inte uppfyller på förhand uppställda lämplighetskrav.
I ISF:s färska rapport Assistansmarknaden visar beräkningarna i rapporten att timschablonen inte stämmer överens med de faktiska kostnaderna på assistansmarknaden. Både lönekostnader och övriga kostnader är lägre för många privata företag. Det företag som uppvisade den enskilt största avvikelsen mellan faktiska kostnader och den schabloniserade ersättningen hade en vinst per timme på 65 kronor.
Hur kommer regeringen nu att följa upp IFS:s rapport? Vad är en rimlig vinstgräns anser du?
- Personer som startar ett företag eller bolag som utökar sin verksamhet gör det ofta för att tjäna pengar och vill då ha en rimlig vinst på insatt kapital. När det gäller assistans är det dock inte ovanligt att man är sin egen assistansanordnare och då är det inte vinsten som är viktigast utan möjligheten att själv bestämma vilka som ska ge mig assistans. Vanligtvis är det så att om det inte finns några pengar att tjäna på en viss marknad kommer inga nya företag att etableras. Därför går det inte att säga vad som anses som en rimlig vinstgräns. Dock är det viktigt att dessa företag följer våra svenska lagar och även betalar skatt här i landet.
Margareta B Kjellin påminner om att finansminister Anders Borg nyligen lagt en lagrådsremiss med åtgärder mot skatteplanering med så kallade räntesnurror. Förslaget innebär att möjligheten att undslippa beskattning genom att räntevägen föra ut vinster till skatteparadis upphör. Lennart Axelsson (S) säger i en intervju på Assistanskoll nyligen, apropå Anders Borgs förslag, att Socialdemokraterna tycker att regeringen kunde ha agerat snabbare. Detta genom att lägga en så kallad stoppskrivelse i riksdagen, vilket hade inneburit att de nya reglerna börjat gälla omedelbar i avvaktan på den nya lagen.
Regeringen har också lagt fram ett förslag om beskattningen av riskbolagens vinster som stött på motstånd i riksdagens finansutskott. Dvs att upp till 5 miljoner skattas som lön, resten med bolagsskatt. Även det är Socialdemokraterna kritiska emot.
- Efter Skatteverkets granskning och andra avslöjanden om aggressiv skatteplanering har det varit angeläget att snabbt få nya regler på plats. Förslaget mot aggressiv skatteplanering i bland annat välfärdsföretag har justerats för att bättre möta krav på förutsägbar och effektiv hantering av skatteärenden. De intäktsökningar som förslaget medför ska återföras till entreprenörskap och jobb. Sänkt bolagsskatt är viktigt för att locka investeringar till Sverige och för att stimulera framväxten av nya jobb. Regeringen kommer därför återkomma med en sänkning av bolagsskatten, säger Margareta B Kjellin.
- Det är alltid enkelt att påstå att allt tar för lång tid men hellre det än att det blir fel. De kritiska rösterna mot förslaget kommer bland annat från dem som förlorar möjligheter till aggressiv skatteplanering, fortsätter hon.
Per Strömberg, professor vid Handelshögskolan, tror att många riskkapitalbolag flyr landet om all vinst skulle skattas som inkomst av tjänst. (Se intervju på Assistanskoll.) Vad tror du?
- Några bolag kommer säkert lägga ned sin verksamhet när de känner att lönsamheten jämfört med dagens gråzonsplaceringar sjunker. Samtidigt ser nog flera av företagen nyttan och konkurrensfördelar med att finnas i flera länder. De riskkapitalbolag som har en hög soliditet kommer även i fortsättningen att se fördelar med att vara kvar på den svenska marknaden. Regler som underlättar för aggressiv skatteplanering är inte bra på lång sikt, säger Margareta B Kjellin.
Per Strömberg anser att stat, kommun och landsting varit dåliga på att mäta och följa upp kvalitet. Vad tycker du om det? Hur bör det i så fall gå till?
- Per Strömberg har rätt i att många kommuner och landsting inte har bra rutiner för uppföljning av sina verksamheter och var därför inte bra förberedda för denna omorganisation. Detta gäller både den offentliga och privata vården. Oavsett vem som driver verksamheten så ska den politiska organisationen följa upp och utvärdera sina verksamheter. Det är viktigt att fokus inte ligger på vem som driver ex vårdcentralen eller äldreboendet, det primära är kvalitén, även den eget driva verksamheten ska kvalitetssäkras. Nyligen presenterade även Socialstyrelsen en rapport där det framgår att det inte är någon kvalitetsskillnad mellan offentlig och privat äldreomsorg.
Avslutningsvis berättar Margareta B Kjellin att Alliansen kommer att inrätta en speciell tillsynsmyndighet som ska kontrolla kvalitet inom detta område.
Margareta B Kjellin intervjuades av 2012-06-13 Minna Nyman Sabbadini
Artiklar på Assistanskoll: skriv till Kenneth, telefon: 070-859 15 44 eller 08-506 22 181. (telefonsvarare finns)
Assistansanordnarnas profiler: skriv till Algren, telefon: 08-506 22 177. (telefonsvarare finns)
Om cookies och personuppgifter på Assistanskoll
Assistanskoll är en tjänst av
Independent Living Institute
Storforsplan 36, 10 tr
123 47 Farsta
Tel. 08-506 22 177.