läs skrivbordsversionen istället

Cecilia Blanck, Föreningen JAG - "Kommunen har redan ett ansvar för barn med assistansersättning"

Socialstyrelsen har fått i uppdrag att utreda både om en god man ska kunna vara assistent åt samma person och förekomsten av att barn med assistansersättning utnyttjas av föräldrar som brister i ansvar. Båda frågorna är mycket centrala för Föreningen JAG.

Socialstyrelsen ska utreda frågan

Frågan om en god man samtidigt kan vara assistent till en assistansberättigad ska utredas av Socialstyrelsen. Frågan kommer nu upp igen, efter att Susanne Billum i utredningen Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning föreslog att en god man inte skulle kunna vara personlig assistent. Regeringen gick dock inte på Billums linje i sin senaste proposition utan låter nu Socialstyrelsen utreda frågan, vilket oroar Cecilia Blanck, verksamhetschef på Föreningen JAG.
- Man kan uppenbarligen inte släppa den här frågan, Susanne Billum hade en dålig inlevelseförmåga, och såg detta i ett strikt juridiskt perspektiv. Vi tycker att den som känner personen bäst ska kunna vara både god man och assistent. Det är nödvändigt för en person begränsad kommunikationsförmåga som bara en handfull människor kan förstå. En god man måste naturligtvis göra en vandelsprövning om lämplighet, men när det är gjort bör det viktiga vara att förmågan att kommunicera med personen.
Hur bemöter du kritik om att detta riskerar den assistansberättigades självständighet?
- För de som kan kommunicera och säga vem de vill ha som god man är det en annan sak, det kan ofta inte våra medlemmar. För att man överhuvudtaget ska få en självständighet så måste man kunna kommunicera med sin gode man.

Samhället ifrågasätter familjens roll som resurs och trygghet

En konkret fråga har gällt signerandet av assistenternas tidrapporter när gode man som företräder den assistansberättigade och assistent är samma person. Detta borde kunna lösas på något annat sätt säger Cecilia Blanck.
- Det är inte rimligt att en sådan teknisk fråga ska rasera förutsättningarna för de här människorna.
Det finns en bild av att anhöriga utnyttjar situationen till egen vinning..
- Ja det gör ju det, jag skulle vilja säga att anhöriga alltid lidit av den synen. Innan assistansen kom kände mina föräldrar att det fanns en syn att de utnyttjade situationen genom att de fick ett vårdbidrag, en anpassad bil, en ramp osv. Det är en sorts missriktad avundsjuka för det är ju egentligen ingen som vill byta plats.
Handlar det om vem som har ansvaret för personen, de anhöriga eller staten?
- Ja, frågan är om personer med funktionsnedsättningar är samhällets ägodel. Man kan konstatera att samhället historiskt sett inte lyft många fingrar för de här personerna. Tidigare litade man helt på att anhöriga gjorde ett gratisarbete. Nu ifrågasätter man plötsligt familjernas roll som resurs och trygghet och utmålar dem som hänsynslösa parasiter. Det går inte ihop.

Kommunen har redan ansvar för barns rättigheter

Socialstyrelsen ska även utreda om barns självständighet kan skadas av att de har assistansersättning om föräldrarna brister i ansvar. Som bakgrund finns återigen uppgifter från Susanne Billum om att vissa barns självständighet skadats genom att föräldrar exempelvis hållit de borta ifrån skola och rehabilitering. Cecilia Blanck anser att kommunen redan har ett ansvar här.
- För ett barn som drabbats är detta naturligtvis ett stort problem, men vi får inte glömma att kommunen redan har ett ansvar för att barn får den omsorg det behöver. Frågan är isåfall vad kommunen behöver för att bättre kunna företräda de här barnens intressen.
Det finns ju alltid föräldrar som brister i omsorg..
- Ja så ser världen ut, men kommunen har samma ansvar för de barnen oavsett om de har funktionsnedsättningar och assistans eller inte. Men att som det ursprungligen föreslogs att man ska straffa och ta ifrån barnen assistans om de inte ges habilitering osv, är fullständigt inhumant.

Ser helt motsatta problem

Att detta lyfts fram som det stora problemet tycker Cecilia Blanck krockar med den verklighet hon ser. Hon berättar att hon nyligen talade med en förälder som har ett barn som ska fylla 18, där mamman strider för assistans på natten så att hennes barn så småningom ska kunna flytta hemifrån.
- Mamman vill sluta sova i samma rum som sitt barn och kunna arbeta normalt. Det finns många liknande fall, idag binds anhöriga tvärtom upp genom att hela behovet inte täcks. Det finns en blind fläck här, man talar om anhöriga som utnyttjar sina barn, och det kanske finns, men det är inte det stora generella problemet.
Maria Johansson på DHR sade i en intervju att hon träffat ungdomar som för att bli självständiga tvingats bryta med sina föräldrar för att de velat vara assistenter…
- Visst kan det finnas personer som gör det pga en besvärlig situation, och de har då förmodligen resurser att skapa sig nya nätverk och nära vänner. För många av JAGs medlemmar skulle en brytning med föräldrar och syskon innebära att man blev ensam i världen, eftersom man har svårt att kommunicera och skaffa sig en ny familj. Våra medlemmar vill däremot kunna bli vuxna och skapa sitt eget liv på egna villkor. För en del innebär det att kunna byta föräldrarna mot andra assistenter, för andra inte.
Cecilia Blanck anser att samhället ser annorlunda på personer med funktionsnedsättning än på personer som inte har det.
- En 35-årig ungkarl utan funktionsnedsättning som bor hemma hos sina föräldrar leder inte till krav på att samhället ska agera. Personer med funktionsnedsättning verkar däremot ses som samhällets egendom.

Även barn som har svårt att kommunicera bör komma till tals

I direktiven till utredningen står det att man ska ta in synpunkter från barn. Här gäller att man låter barn som inte kan delta i vanliga samtal få komma tilltals menar Cecilia Blanck.
- Ett barn som kan uttrycka sina åsikter och säga vad han/hon tycker har förmodligen andra åsikter än den som inte kan det. Tonåringar ska kunna välja om de vill ha föräldrarna eller inte som assistenter men de som inte kan uttrycka sig och som har stora behov kan ha andra aspekter på detta.
Har barn som har svårt att kommunicera intervjuats tidigare?
- Det finns mycket lite rapporter där det skett. Ofta har man skrivit att man valt att intervjua bara de som kan tala för sig själva, men det ger inte hela sanningen, säger Cecilia Blanck.

Cecilia Blanck intervjuades av Kenneth Westberg 2013-05-20

Vidare läsning

Utredningen: Uppdrag att bedöma hur barns möjligheter till självständighet, delaktighet och utveckling påverkas av att de får ekonomisk ersättning för personlig assistans

Utredningen: Uppdrag att analysera och bedöma personlig assistans som utförs av god man, förvaltare eller ombud

Skicka sidan till: