läs skrivbordsversionen istället
– Om allt detta inträffar 2015 kommer branschen inte att överleva.
Den förra regeringen höjde schablonbeloppet med bara 1,8 % förra året, samtidigt som assistenternas lönehöjningar var 2,6 %. Regeringen ansåg liksom Agneta Rönn i schablonutredningen att schablonbeloppet tidigare höjts för mycket, Fredric Käll håller inte med om detta.
– Schablonutredningen utgår från att lönerna sjönk mellan 2008-2010 trots att schablonbeloppet höjdes i normal takt. Baserat på detta har den förra regeringen dragit slutsatsen att branschen har blivit överkompenserad. Problemet är att lönerna inte sjönk mellan 2008-2010. Trots detta drog förra regeringen tillbaka medel vid förra höjningen av schablonbeloppet och planerade göra detta fram till 2017.
Vad tror du den nya regeringen gör?
– Vi är oroliga för att frågan inte är prioriterad och att man klubbar igenom samma höjning som förra året, eller det Försäkringskassan rekommenderar, vilket är 1,4 %. Det skulle isåfall ske samtidigt som vi har avtalade löneökningar för 2015 på 2,8 %.
Har ni hört något från den nya regeringen?
– Nej de är inte på plats ännu. Vi och flera andra organisationer har dock hört av sig till dem för att informera om felaktigheten förra gången, så den nya regeringen känner till omständigheterna med den tidigare ökningen.
Så schablonbeloppet kommer att avslöjas i budgeten den 23 oktober?
– Vi kommer att få reda på det senast i budgeten men siffran kan släppas tidigare.
Regeringen har beslutat att avskaffa den så kallade ungdomsrabatten. Det innebär att arbetsgivaravgiften för anställda under 25 år dubbleras från 15,46 till 31,42 %. Detta ska ske i två steg och påbörjas under 2015. Enligt Fredric Käll är ca 22 % av assistenterna under 25 år.
– Att ungdomsrabatten försvinner motsvarar en sänkning av schablonbeloppet på 2 %.
Nästa år planerar Försäkringskassan att betala ut assistansersättningen i efterskott efter att arbetad tid rapporterats. Idag betalas den ut i förskott den 20:e den månad som assistansen utförs. Detta får stora konsekvenser enligt Fredric Käll.
– Om efterskottsbetalning införs nästa år behöver vi betala ut en, och för vissa anställda till och med två, månadslöner, innan vi får ersättning från Försäkringskassan samtidigt som vi har kvar samma kostnader.
Försäkringskassan verkar redan ha bestämt att de ska införa efterskottsbetalning…
– Ja, de anser att de har lagstöd för att göra detta och så är det förmodligen. Efterskottsbetalning handlar dock inte om möjlighet utan om lämplighet. Vi anser att beslutet har tagits utan att beakta konsekvenserna. Kunskapsnivån om anordnarnas förutsättningar är helt enkelt för låg. Från politiskt håll verkar det totalt saknas intresse för detta, de säger bara att detta är Försäkringskassans bord.
Om en låg uppräkning av schablonbeloppet, slopandet av ungdomsrabatten och införande av efterskottsbetalning sker samtidigt,skulle det enligt Fredric Käll innebära att 7-10 % av schablonbeloppet försvinner, samtidigt som samma kostnader finns kvar.
– I vår bransch ligger snittmarginalen eller vinsten på 4-5 % av omsättningen. Om 10 % försvinner måste kostnaderna sänkas i motsvarande mån. Eftersom 90 % av kostnaderna är lönekostnader är det där sänkningen måste göras. Alternativet är konkurs. Om bara en av dem införs går det kanske att klara men om allt sker samtidigt kan man lika gärna begrava assistansbranschen som den är. Detta kan mycket väl bli slutet för reformen som vi känner till den.
Vilka beslut vill du se?
– Att schablonbeloppet höjs lika mycket som de planerade löneökningarna och att den för låga höjningen förra året kompenseras, att en borttagen ungdomsrabatt ska kompenseras och efterskottsbetalningen stoppas. Görs inte detta kommer många företag att tvingas lägga ner. Tidigare har det talats mycket om att kriminaliteten hotade assistansen, det är ingenting mot det här hotet.
Men indirekt kanske fusket och fuskdebatten lett fram till detta?
– Så kan det vara, men om allt detta genomförs kommer det slå ut all form av serös assistans. Och var ska alla assistansberättigade ta vägen om företag och kooperativ lägger ner? De hamnar hos kommunerna som har samma ekonomiska situation med mindre pengar och en allmän betalningsovilja. De kan inte heller upprätthålla en bra kvalitet med en så låg ersättning.
Regeringen har samtidigt kommit överens med Vänsterpartiet om att stoppa vinstjakt i välfärden. En utredning ska i mars 2016 lägga fram ett förslag för hur detta ska genomföras. Förslag som diskuterats är att enbart sk SVB-bolag (som får ta ut en vinst på statsräntan + 1%) ska tillåtas eller att ingen vinst alls ska få tas ut från en verksamhet utan istället återinvesteras.
Hur ser du på den här överenskommelsen?
– Nu ingår ju inte LSS och assistans i regeringens överenskommelse med Vänsterpartiet.
Tror du regeringen kan komma att stoppa vinstdrivande företag även inom assistans, även om det inte nämns nu?
– Det tror jag kan hända, men oavsett hur omfattande det blir är detta mycket sorgligt. Oavsett vad man tycker om företagande har privat vård och omsorg lett till större valfrihet, högre kvalitet och lägre kostnader. Många kommuner säger också att konkurrensen lett till att de höjt sin kvalitet och blivit mer kostnadseffektiva. Privatiseringen av vård och omsorg har med andra ord inneburit att all har blivit vinnare, inte förlorare som vänstersidan argumenterar.
Om regeringen längre fram bara tillåter aktörer som driver assistansverksamhet utifrån ”non profit” gör de ett stort misstag anser Fredric Käll.
– Problemet är att det inte finns tillräckligt med sådana verksamheter för att fylla gapet. Det är också viktigt att påpeka att även de måste gå med vinst för att överleva långsiktigt.
Hur ser du på SVB-bolag där man får ta ut en vinst på statslånerätan + 1 %?
– Det är en luftfabrikation, du får starta aktiebolag, du får göra en viss avkastning men det är begränsat vad du kan använda den till och du får inte sälja. Vem vill driva ett sådant företag? Varför ska någon satsa sina sparade pengar när denne inte kan få tillbaka dem?
Kanske de som drivs främst av ideologi…
– De flesta människor fungerar så att de vill tjäna en peng på det de gör. Tar man bort den möjligheten, blir det mycket färre som driver företag. Jag tror inte den stora allmänheten förstått kopplingen mellan valfrihet och vinst. En förutsättning för valfrihet är att man tillåter företag att gå med vinst. Sedan ska vinsterna vara rimliga, man ska stoppa de som utnyttjar systemet och ställa stora krav på kvalitet, men utan att tillåta vinst kommer valfriheten att försvinna och då kommer kvalitetet att gradvis sjunka.
Utgår man från en felaktig människosyn?
– Ja, man utgår från att felet är vinst, att få det bättre är en naturlig drivkraft hos människan. Nu styr vänsterns rabiata nej, då får vi snart en återgång till institutioner och vårdköer. Den här frågan handlar om att välja. Ska den enskilde människan få välja vem den tror kan ge bäst vård och omsorg eller ska en politiker välja åt dig, säger Fredric Käll.
KFO och Vårdföretagarna: Om arbetsgivaravgifter för unga och schablonbelopp
Artiklar på Assistanskoll: skriv till Kenneth, telefon: 070-859 15 44 eller 08-506 22 181. (telefonsvarare finns)
Assistansanordnarnas profiler: skriv till Algren, telefon: 08-506 22 177. (telefonsvarare finns)
Om cookies och personuppgifter på Assistanskoll
Assistanskoll är en tjänst av
Independent Living Institute
Storforsplan 36, 10 tr
123 47 Farsta
Tel. 08-506 22 177.