läs skrivbordsversionen istället

Anna Barsk Holmbom – ”Synen på ökningen av assistansberättigade och assistanstimmar har förändrats”


Anna Barsk Holmbom Foto: Linnea Bengtsson

Om man jämför en rapport från Riksförsäkringsverket 2001 med Försäkringskassans rapport 2015 får man lite olika bilder av stigande assistanskostnader. Anna Barsk Holmbom varnar samtidigt för att Försäkringskassan nu talar om att standardisera ”andra personliga behov”.
– Det är den största utmaningen brukarrörelsen står inför idag.

Stigande kostnader i fokus hos Försäkringskassan

Mellan 1994 och 2014 ökade antalet assistanstimmar från 67 till 124 tim/vecka. Antalet assistansberättigade har ökat från drygt 6100 till drygt 16 400. (Försäkringskassan, Assistansersättningens utveckling sid 24-35) I samma rapport beskrivs en rad orsaker till ökningen. I sammanfattningen sägs följande:

Den utveckling som beskrivs ovan är möjlig på grund av att lagen inte tydligt definierar vad som är ett annat personligt behov. Det finns heller ingen specifikation för hur många timmar som är rimliga för olika behov. I frånvaro av ”måttstock” har handläggarna svårt att bedöma tidsåtgång och att avgöra om den yrkade tiden är rimlig.

Annan syn 2001 på stigande kostnader

Hur de stigande assistanskostnaderna beskrivs kan bero på i vilken tid en rapport skrivs säger Anna Barsk Holmbom, ABH Utbildning och Rådgivning. I februari 2001 publicerade Riksförsäkringsverket(som 2006 blev en del av Försäkringskassan) rapporten Resurser för att leva som andra – en analys av kostnadsutvecklingen i assistansersättningen. Antalet personer hade då sedan 1994 ökat från drygt 6100 till knappt 9000, antalet tim/vecka från 67 till 85. På sid 3-4 i inledningen till rapporten sades följande:

Mot bakgrund av den rådande lagstiftningen och de bakomliggande intentionerna får det ses som en naturlig utveckling att kostnaderna för den statliga assistansersättningen har ökat. Ett allt bättre förverkligande av lagens intentioner i kombination med den medicinska utvecklingen gör att det bedöms rimligt att kostnaderna för assistansersättningen kommer att öka och gruppen med assistansersättning fortsättningsvis kommer att vidgas.

Försämrat hälsotillstånd, medicinska komplikationer och den omständigheten att många lever längre tack vare den medicinska utvecklingen medför sammantaget ett behov av fler assistanstimmar.

Förändringar av omsorgs– och boendeformer i kommunerna medför behov av personlig assistans i eget boende i stället för i kommunalt inrättade boendeformer.

Genom information från handikapporganisationer med flera har kännedomen om personlig assistans ökat. Därutöver ökar medlemskap i brukarkooperativ medvetenheten om att kunna leva ett aktivt liv med stöd av personlig assistans.

Personlig assistans är allt viktigare för ett ökande antal funktionshindrade ungdomar och deras frigörelseprocess genom möjlighet till eget boende.

Skillnad kan bero på många saker

Att synen på ökningen av assistansberättigade och assistanstimmar var annorlunda på Riksförsäkringsverket 2001 kan bero på många saker säger Anna Barsk Holmbom.
– Skillnaden i svar från Försäkringskassan kan t ex bero på hur frågan är ställd eller att man vill belysa nya sidor. Det kan också vara så att medierapporterna om assistansreformen som en dyr reform gjort att Försäkringskassan valt att visa att alla kostnadsökningar beror på att regeringen har höjt ambitionsnivån. I så fall får man ju se det som positivt. Men det hade kanske behövts en större tydlighet i att det är det man vill framföra i så fall.
Hur har det kunnat bli ett sådant fokus på kostnader?
– Jag är oerhört glad och tacksam varje gång jag hör en politiker tala om att man vill slå vakt om reformen, att den är viktig och ska bevaras. Vi ska inte glömma att det fortfarande faktiskt är så våra politiker oftast talar om reformen. Det är främst i media kostnadsaspekterna tas upp.

Femte grundläggande behovet skulle garantera att ingen förlorar sin assistans

Försäkringskassans rapport Assistansersättningens utveckling säger att ökningen av antalet assistansberättigade främst beror på två lagändringar. Dels borttagandet av 65–årsgränsen 2001, dels införandet av det femte grundläggande behovet 1996. Anna Barsk Holmbom håller inte med om Försäkringskassans beskrivning av det ”femte grundläggande behovet”.
– Försäkringskassan menar att införandet av ett femte grundläggande behov är en av de enskilt största anledningarna till att fler beviljats assistans och öppnade upp reformen för nya grupper. Sett i den historiska spegeln stämmer det inte riktigt.
Dåvarande Assistansutredningen hade föreslagit att en definition av personlig assistans behövde införas i lagtexten för att få kontroll över kostnadsökningen, säger Anna Barsk Holmbom. Utredningen föreslog också att bara personer med fysiska funktionsnedsättningar skulle beviljas assistans.
– Socialutskottet och riksdagen var dock överens om att ingen grupp skulle förlora sin rätt till assistans som sedan tidigare kunnat få det. Därför lades en mening till om att även den som behöver ”annan hjälp som förutsätter ingående kunskap om den funktionshindrade” ska ha rätt till assistans. Det är svårt att säga om Försäkringskassans tolkning av lagändringen, att det infördes ett helt nytt grundläggande behov, kan ha lett till att fler fått personlig assistans. Det kan lika gärna vara så att det politikerna hade åsyftat uppnåddes, dvs att ingen av de grupper som tidigare kunnat beviljas assistans skulle mista den möjligheten.

Att ändra begreppet minskar inte behovet av tillsyn

Försäkringskassan skriver också att den största timökningen skett när assistans beviljas med tillsyn som grund. Det skriver att detta gjort att många beviljas assistans all vaken tid. Försäkringskassan vill därför att begreppet tillsyn ska tydliggöras mer. Anna Barsk Holmbom ställer sig frågande till detta.
– När en person behöver en assistent närvarande all vaken tid för att personen till exempel inte ska springa ut i trafiken eller skada sig själv känns det svårt att förstå hur det behovet ska kunna tydliggöras på ett sätt som innebär att färre timmar beviljas. Även om själva incidenten bara tar fem minuter så måste någon finnas närvarande när det riskerar att hända, ofta just all vaken tid.

Största utmaningen som brukarrörelsen står inför

Försäkringskassan säger att de vill normera andra personliga behov (som de tidigare gjort med grundläggande behov). De säger att det saknas rimlighetsbedömningar av antalet beviljade timmar. Det här är ett av de största problemen som brukarrörelsen står inför idag, anser Anna Barsk Holmbom.
– Både Försäkringskassan och Inspektionen för Socialförsäkringen har uttryckt önskemål om olika typer av standardiseringar och definitioner av både grundläggande och övriga behov. För den som har ett komplicerat och ”annorlunda” behov kan det innebära att man inte längre beviljas assistans utifrån det verkliga behovet utan bara enligt ”standardbehovet”.
De ”rimlighetsbedömningar” som efterfrågas beror enligt Anna Barsk Holmbom på att handläggarna ibland upplever sig sakna kompetens för att kunna utföra förstagångsutredningar på ett tillfredsställande sätt.
– Det är viktigt att hitta vägar där den enskilde individens behov och önskemål inte försvinner till förmån för förenklingar. Hur detta ska åstadkommas är något som den kommande LSS–utredningen borde diskutera med brukarrörelsen, säger Anna Barsk Holmbom.

Anna Barsk Holmbom intervjuades av Kenneth Westberg 2015–01–13


Vidare läsning

Resurser för att leva som andra – en analys av kostnadsutvecklingen i assistansersättningen (2001:3)

Assistansersättningens utveckling – orsaker till ökningen av antalet assistansmottagare och genomsnittligt antal timmar (2015:13)

Skicka sidan till: