annonser
annons Vivida Assistans
annons STIL
annons Maxia Care
annons Rehab Sation Assistans
annons Arbetsgivarföreningen KFO
annons Assistansförmedling
annons Backup
annons Nordica Assistans
annons JAG
annons Humana Personlig assistans


Annonsera du också
på Assistanskoll..

Almedalen 2017 – ”Märkligt att man beter sig så i en rättsstat”

Mathias BlombergDet Allmänna ombudet har överklagat Försäkringskassans beslut att sondmatning inte ska räknas som grundläggande behov. Trots det fortsätter Försäkringskassan göra den bedömningen.
– Det visar att Försäkringskassans ambition att minska kostnaderna är överordnat allt annat, sade Mathias Blomberg, advokat, IGNE Advokatbyrå.

Artiklar med samma tema: (204)

TEMA - Försäkringskassans hårdare bedömningar för assistansersättning

I november 2007 började Försäkringskassan hävda att enbart sk integritetsnära delar av grundläggande behov ger rätt till assistansersättning, Försäkringskassan fick stöd i Regeringsrätten 2009. En ny dom 2015 begränsade det femte grundläggande behovet. 2016 sade ytterligare en dom att egenvård inte räknas som grundläggande behov. Hårdare bedömningar har gjort att alltfler förlorat sin assistansersättning och att färre nybeviljas. Ett ingående minuträknande sker vid bedömningarna. Läs intervjuer med alla som berörs av detta.

Det andra KFO-seminariet i Almedalen, Rättspraxis eller politik – att förlora den personliga assistansen kan innebära en livskatastrof , tog upp kopplingen mellan politik och juridik. Två domar i Högsta Förvaltningsdomstolen har under senare tid fått stor betydelse för bedömningen av personlig assistans. Frågan som ställdes var om domarna kommit till för politikens önskemål att sänka kostnader.

Stor desperation och oro

Hanna Kauppi, KFO, inledde med att berätta om flickan Selma, som varit omskrivet i medierna. Hon fick sin assistans indragen och riskerar nu att dö av andningsstopp eller ett epileptiskt anfall om inte föräldrarna har henne hos sig på nätterna. Hon behöver egentligen mer assistans men riskerar istället att helt bli av med den.
Henrik Petrén, generalsekreterare RBU, hänvisade till statistik från socialstyrelsen om att flera i veckan just nu förlorar assistansen. Han berättade att han strax innan seminariet haft ett samtal med en pappa vars dotter kommer att förlora sin assistans i september.
– Vi har det senast året blivit överösta av den här typen av berättelser. Det är på riktigt, det finns en stor desperation bland de som förlorar sina insatser och en stor oro bland de familjer som lever i en liknande situation och vet att det är deras tur nästa gång. Den stressen är inte att leka med…

”Finns också de som fått mer”

Mikael Dahlqvist (s) ledamot i socialutskottet, sade att han känner igen bilden, att det gör honom bekymrad och att han tar frågan på största allvar. Han hävdade mycket bestämt att Socialdemokraterna vill värna LSS och hänvisade bland annat till beslutet på partikongressen i våras då man uttryckte att lagens intentioner ska gälla och att förtroendet för reformen ska stärkas.
– Det är otroligt tragiska fall, det är inget snack om den saken, det är bara att beklaga för den cirkusen.
Samtidigt vände han sig mot den ensidiga negativa beskrivningen:
– Det finns också de som får mer tid, det är inte bara så att den minskar. Jag tycker man ska ge en rättvis bild åt båda hållen.

Ändrad dom efter nitton år

Bakom utvecklingen döljer sig två domar från HFD, Högsta Förvaltningsdomstolen, och i sin tur Försäkringskassans ändring av praxis på grund av domarna. Den ena domen är från 2015 innebär bland annat att aktiv tillsyn för medicinska behov, till exempel hjälp med andning, slemsugning och sondmatning inte längre räknas som grundläggande behov och därmed inte berättigar personlig assistans. Mathias Blomberg, advokat, IGNE Advokatbyrå, tog upp det anmärkningsvärda att domstolen ändrat tolkningen av lagen efter nitton år.
– Försäkringskassan hade två gånger försökt få domen prövad i Högsta förvaltningsdomstolen men nekats men när det Allmänna ombudet sedan tog upp det omprövades domen.
Han sade att det Allmänna ombudets uppgift är att klargöra och angripa rättsliga frågor där rättsläget är oklart men undrade retoriskt hur man kan anse att rättspraxis kan anses oklart efter att ha tillämpats i nitton år.
– Då kommer HFD fram till en helt annan tolkning som ingen som sysslar med detta trodde var möjlig, eftersom den står i strid med de uttalanden som finns från lagstiftaren. Hur kan man påstå att något är oklart efter nitton år? Det är för mig som jurist helt obegripligt.

Ändrad tolkning efter regleringsbrevet

Den andra domen är en dom i HFD från 2012 som innebär att egenvård inte kan berättiga till personlig assistans. Även bakgrunden till det menar Mathias Blomberg är märklig, han anser att kopplingen mellan politik och juridik här blir tydlig.
– Försäkringskassan hade avstått från att tillämpa domen eftersom de tyckte att domen var fullständigt orimligt i fyra år! Men 2016, efter att regeringen har lagt fram regleringsbrevet, går man ut och säger att domen är vägledande. Märkligt att man beter sig så i en rättsstat…
Henrik Petrén riktar även hård kritik mot domstolen för att domen är otydlig.
– Högsta förvaltningsdomstolen ska vara våra skarpaste jurister och deras jobb är att skapa vägledande praxis som ska ligga till grund för domstolar i lägre instanser. Att domen är så otydligt skriven har bidragit till att Försäkringskassan har gjort en sådan tolkning av den.
Försäkringskassans tolkning är i sin tur ytterst restriktiv och innebär bland annat att sondmatning inte räknas som egenvård. Henrik Petrén fortsätter:
– Så som Försäkringskassan tolkar domen finns det egentligen inte stöd för. Kammarrätten i Göteborg kom i december förra året fram till att den domen inte kan tolkas som Försäkringskassan gjort utan att även sondmatning är att inta måltider.

Allmänna ombudet har vaknat till

Mathias Blomberg lade till att det Allmänna ombudet nu ”vaknat till i den här frågan” och uppenbarligen kommit fram till att sondmatning är ett grundläggande behov. Allmänna ombudet har nu överklagat beslutet från Försäkringskassan och dom väntas i april nästa år. Trots detta fortsätter Försäkringskassan att i det dagliga arbetet neka assistans för sondmatning, säger han.
– Det visar att Försäkringskassans ambition att minska kostnaderna är överordnat allt annat. Annars hade man inte haft den här selektiviteten. Man väljer vilka domar man vill tillämpa och säger i de fallen att det inte finns några andra alternativ. Det är märkligt att vi i Sverige har myndigheter som agerar på det sättet.

Lagändring tidigast våren 2018 enligt Mikael Dahlqvist

Försäkringskassan och Socialstyrelsen fick i de senaste regleringsbreven i uppdrag att se över hur det går för de som får sin assistans nedskuren på grund av domarna. För Socialstyrelsens del handlar det om de personer som blir av med den statliga assistansen och hänvisas till stöd och hjälp i kommunerna. Karin Flyckt, samordnare av funktionshinderfrågor på Socialstyrelsen, sade att hon inte ännu kan svara på hur det går.
– Nej, vi har inte kommit så långt i processen. Det är ett skyndsamt uppdrag som vi fick i anslutning till regleringsbrevet och som vi ska återrapportera i december.
Mikael Dahlqvist sade att utredningarna som Karin Flyckt redogjort för först måste genomföras innan de kan göra någon lagändring.
– Tidigast våren 2018, är min bedömning.
Mathias Blomberg sade att det finns flera fall där man ändrade lagstiftningen på väldigt kort tid.
– Den här domen kom i juni 2015, det har gått två år, man hade kunnat rätta till detta med ett penndrag. Jag vet inte vad man har väntat på.

Egenvård eller sjukvård?

En fråga som aktualiseras i de här fallen är vad som är egenvård och vad som är sjukvård. Karin Flyckt menar att det teoretiskt sett kan te sig tydligt och enkelt men att det i praktiken kan vara svåra gränsdragningar, framför allt när personen som ska utföra egenvården måste ha hjälp med det. Henrik Petrén fortsatte:
– Lagstiftaren har gjort en tydlig skiljelinje mellan sjukvård och assistans. Det gjorde man från början för att man inte ville ha övervältringar av kostnader från sjukvårdsinsatser i assistansersättningssystemet. Egenvård är inte sjukvård enligt Hälso – sjukvårdslagen. Man skulle kunna tro att det som sker nu handlar om någon sorts omsorg om den enskilde från Försäkringskassan. Men det handlar inte om det.
Henrik Petrén menar att det är uppenbart att frågan handlar om en kamp myndigheter emellan att slippa kostnader.
– Lös fördelningen mellan huvudmännen bakom kulisserna! Låt det inte gå ut över den enskilde utan låt assistanstimmarna vara kvar under tiden. Det har fungerat alldeles utmärkt hittills. Personlig assistans är den mest lämpliga insatsen för att utföra de här behoven.

Hård debatt

Mot slutet av seminariet utbryter en kort hård debatt, som legat och pyrt under seminariets första halvtimme, mellan Henrik Petrén och Mikael Dahlqvist. Henrik Petrén pekar på glappet mellan ord och handling i regeringens och därmed socialdemokraternas politik.
– Du får det att låta som att ni bara är offer för omständigheterna, att det här bara är något ”som händer” utan att ni velat eller kunnat göra något åt, samtidigt som ni beslutar om direktiv som ska beskära assistansen. Ni tar inte ansvar för vad ni beslutar och gör.
– Jag delar inte den uppfattningen. De kostnader som finns för de behov som finns betalar staten i slutänden. Däremot ska vi ha ekonomisk uthållighet, och vi ska se över reformen, så är det med allting, vi ser över skolan, försvaret etc. och frågar oss vad vi får för pengarna. Men ambitionen är att de som har behov ska få hjälp, det är det inget snack om, sade Mikael Dahlqvist.
– Men om man ska bryta utvecklingen av antalet timmar, hur ska det gå till då, undrade Henrik Petrén?
– Nu citerar du det första regleringsbrevet till Försäkringskassan. Jag kan hålla med om att det var olyckligt formulerat men det sista regleringsbrevet är väldigt tydligt: rättssäkerheten ska värnas, likställdhetsprincipen ska värnas, den ska vara transparent och så vidare. Sen är det massor med saker med LSS som ska rättas till. Men ambitionen är jättetydlig. Sedan ska vi se till att den här processen går snabbt eftersom vi hamnat i en svår situation, sade Mikael Dahlqvist.

Hanna Kauppi rycker in:
– Men visst kan man väl säga att det finns ett sparbeting när ni i utredningsdirektiven skriver att ni vill dämpa kostnadsutvecklingen för personlig assistans utan att veta om den är dyr jämfört med andra insatser?
– Ja, det finns en skrivning om ekonomisk uthållighet. Men om det visar sig att behoven ökar så att kostnaderna ökar så får man får man väl ta det då. Det finns ingen annan ambition, sade Mikael Dahlqvist.

Text: Erik Tillander

Skicka sidan till: