annonser
annons Humana Personlig assistans
annons Assistansförmedling, 0470 78 88 12
annons Nordica Assistans, Har du rätt beslut?
annons STIL, Alla har rätt att bestämma i sitt liv
annons Rehab Station Assistans
annons Maxia Care, tel 010 516 44 77
annons Arbetsgivarföreningen KFO
annons Saxerna Omsorg
annons Assistans Kompetens i Sverige AB
annons Backup Assistans är ett småskaligt personligare företag
annons JAG Personlig assistans
annons Vivida Assistans
stöd assistanskoll, donera pengar med swish till nummer 123 191 01 40


Annonsera du också
på Assistanskoll..

Socialstyrelsen - "Självbestämmandet minskar, anhöriga får ta över"

En ny rapport från Socialstyrelsen visar att det har blivit svårare att få personlig assistans. Av 460 fall av indragen eller nekad assistans som Socialstyrelsen studerat är 40 % barn. Kommunerna har svårt att ersätta assistansen med insatser som fungerar, vilket leder till att självbestämmandet minskar och att anhöriga istället få ge stöd.

Socialstyrelsen har, på uppdrag av regeringen, undersökt hur bedömningen av det femte grundläggande behovet, ”annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade” påverkats av HFD-domarna 2015 ref. 46 som lett till Att det femte grundläggande behovet bara beviljas vid psykisk funktionsnedsättning och 2012 ref. 41 som lett till Att egenvård inte räknas som grundläggande behov.

460 fall ingår i rapporten

Rapporten omfattar cirka 460 fall där personer fått indragen assistans eller avslag på sin ansökan under perioden 1 jan 2016 till sommaren 2017. Analysen visar det blivit svårare att få både assistansersättning och personlig assistans från kommunerna för den som inte har en psykisk funktionsnedsättning, behöver hjälp med egenvård eller hjälp av någon med ingående kunskap om personen.

Barn överrepresenterade

Av dem som fått indragen eller nekad assistans är 40 procent, cirka 180 fall, barn.
– Barn är överrepresenterade, vilket beror på att i de andra grundläggande behoven finns ett föräldraansvar, säger Hanna Jarvad (jurist och projektledare för rapporten) på en presskonferens.

Självbestämmandet minskar, anhöriga får ta över

Kommunerna har svårt att ersätta assistansen med insatser som tillgodoser barnens behov enligt rapporten. Nästan hälften av barnen beviljas istället avlösarservice, en insats som ger barnet sämre möjlighet till självständighet och delaktighet än personlig assistans. 20 procent av de barn som inte får assistans blir helt utan insatser.
– Vår analys visar också att närstående får ta ett större ansvar än tidigare för att tillgodose behov av stöd, tillsyn och omvårdnad. Det inte ger samma möjlighet för barnet att leva ett självständigt liv med assistans, till exempel åka på utflykter. På sikt kan möjligheterna att växa upp hemma påverkas, säger Hanna Jarvad.

Ersätts med en rad olika insatser

Av de som fått indragen eller nekad assistansersättning får två tredjedelar istället assistans av kommunen, 9 % LSS-bostad och 9 % SoL-insats, 5 % har ingen insats alls. Av de som fått indragen eller nekad assistans från kommunen får 22 % avlösarservice, 12 % korttidsvistelse, 7 % LSS-bostad, 25 % SoL-insatser och 16 % ingen insats.

LSS-bostäder på väg tillbaka

Tillämpningen av domarna har gjort det svårare att bo självständigt, och det börjar enligt rapporten nu uppstå mer behov av LSS-bostäder. På sikt riskerar domarna att få konsekvenser för barns möjlighet att växa upp i föräldrahemmet om föräldrar och barn inte får tillräckligt stöd. Det finns även en risk för att fler vuxna på sikt behöver bo i särskilda boendeformer med kontinuerlig tillgång till personal.
– Det är en bekymmersam helhet vi ser, men vi ser inte fulla vidden än, säger Karin Flyckt, sakkunnig och samordnare av frågor om funktionshinder på Socialstyrelsen.

Kostnadsövervältring till kommunerna

Tillämpningen av domarna leder till ökade kostnader för kommunerna. Socialstyrelsen bedömer att konsekvenserna av domarna är olika beroende på var i landet den enskilde bor. Vilka insatser kommunerna beviljar skiljer sig åt.
– Det riskerar att leda till att personer med funktionsnedsättning inte får stöd och hjälp på lika villkor, säger Karin Flyckt, sakkunnig och Socialstyrelsens samordnare av funktionshinderfrågor.

Text: Kenneth Westberg


Läs rapporten:
Konsekvenser av domar om det femte grundläggande behovet - En analys av hur kommuner och brukare påverkas

Video från presskonferensen där Socialstyrelsen prenterar rapporten

Skicka sidan till: