läs skrivbordsversionen istället
Jonas Franksson håller på att återhämta sig från vad han tror är en Covid 19 infektion. Han beskriver det som ett järnband över bröstet som kommit och gått under fyra veckor. På vårdcentralen sade personalen att han troligen har Corona men han fick inte testa sig.
– Det känns märkligt eftersom jag är nära riskgruppspersoner både på arbetet och hemma.
Jonas Franksson har haft feber som kommit o gått upp till 38 grader i tre veckor, hosta, stark trötthet och ett järnband över bröstet som har gjort andningen svår, med smärta i lungorna framförallt nattetid.
– Det har varit långdraget och segt med många jobbiga dalar. Nu är det ju så här i Sverige att ingen får ju testa sig om man inte är i akut sjukvård och det har jag inte varit, därför kan jag ju inte säkerhet veta. Jag var precis på gränsen att få testa mig eftersom jag tillhör en riskgrupp men när de blev mer restriktiva med tester gick det inte längre.
Jonas Franksson var i Spanien sista veckan i februari, i ett område som då inte hade några inrapporterade fall. Två dagar efter att han kom hem, den 3 mars, tittade han på film med min yngsta dotter.
– Då började jag skaka och hjärtat var uppe i 160 slag i minuten. Jag ringde 1177 som kopplade mig till 112. Det kom ambulanssjukvårdare som inte visste vad det var. Jag frågade de om de hade Coronafall men de hade inga alls sade de.
Därefter kände Jonas Franksson ingenting i några dagar men sedan blev hans båda barn sjuka med hög feber.
– Jag kände inget men ringde 1177 och undrade om det kunde vara Corona men de var helt inriktade på norra Italien och sade att eftersom jag varit i Spanien var det ingen fara, då är det influensa. Min ena utomstående assistent blev dock orolig för hans fru är riskgruppsperson, jag sade till honom att hålla distans till barnen. Jag började känna vaga sjukdomskänslor och sedan fick min andra assistent samma symtom. Men vi trodde fortfarande att det var vanlig influensa.
Jonas Franksson tog Ipren under några dagar som han normalt brukar göra vid huvudvärk och feber.
– Jag kände plötsligt hur symtomen flyttade sig från huvudet till lungorna. Sedan läste jag att WHO har avrått från att ta Acetylsalicylsyra (tex Treo), Diklofenak (tex Voltaren) och Ibuprofen (tex Ipren) och att italienska läkare har varnat för detta för just unga personer. Jag kände igen mig i detta, även om jag inte kan vara helt säker på att det berodde på det. Sedan dess har symtomen varit kvar i lungorna, med en feber och ett järnband över bröstet som kommit och gått.
Den senaste veckan Jonas Franksson inte haft feber och är bättre i bröstet men han har fortfarande känningar kvar.
Hur hög har febern varit?
– Mellan 37,4 och 38 under hela fyraveckorsperioden, jag ligger normalt på 36,9.
Har det varit mycket rethosta?
– Ja, från och till, men det värsta är trycket över bröstet och att det tidvis varit svårt med andningen på nätterna.
Hur länge har det hållit på?
– Allt som allt fyra veckor idag, men sista veckan har varit feberfri, men jag är trött, mör och känner fortfarande symtom i bröstet.
Jonas Franksson har inte varit inlagd på sjukhus men ringde sjukvårdsupplysningen, 1177, och var en gång på vårdcentralen.
– Där kom en person i rymddräkt och sade att hon tror jag har Corona, hon kollade syresättningen i blodet som var bra, men jag fick inte göra något test.
Varför?
– Hon fnös åt det själv, hon ville säkert men det är väl resursbrist.
Jonas Franksson tror han blev smittad i Spanien som i efterhand har visat sig ha en stark smittspridning. När Jonas Franksson kom hem i början på mars var man i Sverige helt inriktad på norra Italien och på 1177 sade de inte kunde vara Corona om jag bara varit i Spanien.
– Jag har inte varit på arbetet alls efter att jag kom hem från Spanien. Som tur var sade min kollega Jessica Smaaland på STIL att även om jag kände mig frisk ville hon inte att vi var på samma rum när jag kom hem, då åkte jag inte till kontoret alls. I efterhand var ju det en himla tur.
När Assistanskoll intervjuade Björn Olsen i början på mars sade han att personer som varit i riskområden ska inte arbeta över huvud taget de första två veckorna efter hemkomst…
– Med facit i hand hade ju Björn Olsen rätt om dessa risker. Hade inte min kollega sagt till mig hade jag säkert smittat ner många på STIL.
Jonas Franksson smittade ner en assistent som fick vaga symtom. När han själv förstod att han hade Corona hade assistenten redan tillfrisknat.
– När de strängare förhållningsreglerna från Folkhälsomyndigheten kom var min assistent och mina anhöriga redan symtomfria. Därför fungerade det sedan att han kunde arbeta vidare som assistent. Hade jag fått symtom senare hade jag vidtagit skyddsåtgärder, men nu hade de redan varit sjuka tillsammans med mig. Jag avrådde genast min andra assistent att arbeta eftersom hans fru är riskgruppsperson, han har inte jobbat alls efter det.
Så sedan dess har bara en assistent jobbat?
– Ja jag har bara två utomstående, sedan har jag anhöriga som assistenter men de hade jag ju hunnit smitta ner innan jag förstod att det var Corona.
I efterhand tycker Jonas Franksson att Sverige borde ha agerat mer kraftfullt mot spridningen.
– Det var säkert bra att de smittspårade de från norra Italien och man fördröjde detta men att de sade att det inte var någon fara om du inte varit i italien var en felaktig information.
Bör man stänga ner Sverige mer nu?
– Det kan behövas om man behöver hinna rusta upp sjukvården så att den klarar av det hela. Men annars tillhör jag inte de som vill stänga ner hela samhället. I en situation där många inte får symtom och det sprids så snabbt så fördröjer man bara alltihop och smällen kommer senare. De flesta får smittan i vilket fall som helst.
Det talas ibland om att smittade utan symtom smittar andra, borde kanske alla assistenter ha tex munskydd för att minska risken?
– Det är väldigt lätt att dras med i panik, oro och rädsla. Det är viktigt att försöka hålla ett lugn. Folkhälsomyndigheten menar att personer utan symptom har väldigt låg sannolikhet för att smitta andra och jag har ingen anledning att misstro dem på den punkten. Det är såklart viktigt att vara försiktig, men det är alltid farligt med överdriven rädsla.
Jonas Franksson anser att det är viktigt att följa upp hur sjukvården hanterar prioriteringar av tex intensivvårdsplatser om det blir brist på dessa om många insjuknar samtidigt i Covid 19.
– Det behövs tydliga riktlinjer om hur prioriteringarna påverkar personer med normbrytande funktionalitet. Det finns oerhört mycket fördomar som kan spela in här.
Vilka fördomar tänker du på?
– Dels vad man anser att kroppen klarar av pga funktionsnedsättningen, och att intensivvård skulle bli för stor belastning. Dels vad man anser är ett värdigt och bra liv, i värsta fall kan det finnas en oerhört instrumentell syn kring vad som är ett bra liv. Det finns naturligtvis bra många personer i sjukvården som gör bra bedömningar, men det riskerar bli väldigt olika beroende på vem man träffar.
Assistanskoll intervjuade Thomas Lindén på Socialstyrelsen som sade att den biologiska åldern avgör prioriteringen. Det innebär att det avgörande är det antal år personen bedöms ha kvar att leva efter intensivvårdsbehandlingen. Jonas Franksson tycker att termen biologisk ålder är obehaglig i sammanhanget och kan ge upphov till godtycke.
– Självklart behöver det göras en bedömning om personen klarar av intensivvård, men annars tycker jag kronologisk ålder utifrån åldersspann är en rimligare utgångspunkt, om vi, ve o fasa hamnar där. Att en 80–åring går före en 90–åring, men efter en 70–åring. Jag tror att talet om biologisk ålder kan ge spelrum åt enskilda människors fördomar när det gäller funktionalitet. Uppskattningar av människors förväntade livslängd kan lätt bli en fördomsfull gissningslek.
Thomas Linden på Socialstyrelsen var även tveksam till om assistenterna pga smittorisker ska kunna vara med på sjukhuset om en assistansanvändare är inlagd pga Covid 19. Detta reagerar Jonas Franksson starkt på.
– Assistenterna kan vara direkt nödvändiga både för assistansanvändaren och för att vården ska kunna ägna sig åt det som de är experter på. Och i en situation där det är brist på personal kan det vara helt avgörande.
Sveriges kommuner och Regioner, SKR, kom nyligen ut med krav på att kunna upphäva gynnande LSS–beslut, i en Coronakris med brist på personal och smittspridning. Detta avvisades av socialminister Lena Hallengren i en intervju på Assistanskoll. Jonas Franksson ser en fara i att ge den rätten till kommuner som tidigare sparat in på personlig assistans.
– Det händer saker hela tiden nu. Dels passar vissa på tillfället och dels händer det saker för att det är en kaotisk situation.
Jonas Franksson är positiv till socialminister Lena Hallengren som han tycker gett ett bra intryck och har en positiv inställning till assistans.
– Det är bra att det finns en stark socialminister nu, det är nog Stefan Löfven också tacksam för i detta läge.
Dessutom hoppas Jonas Franksson att en kommande personalkris i personlig assistans kan lösas av att det kommer nya personer som inte längre kan arbeta inom tex handel, turism och restaurang. Och att många av dessa personer sedan stannar kvar i yrket.
– Assistans är ett serviceyrke och passar utmärkt för dessa personer. Sätt de inte i åtgärder utan låt de bli personliga assistenter.
Vi kommer in på hur man agerar i Tyskland som har relativt låga dödstal jämfört med andra länder. Där testas många, ca 100 000 om dagen just nu och man tar in de som insjuknar tidigt till sjukhusen om de blir sämre, vilket verkar vara en lyckad strategi.
Borde fler testas i Sverige?
– Ja, jag hade velat bli testad och veta om jag haft det, jag är nära riskgruppspersoner både i mitt arbete och hemma. Det känns märkligt att inte vara testad och inte veta om jag haft Covid 19, säger Jonas Franksson.
Personlig assistans har fördelar med tanke på smittspridning i jämförelse med hemtjänst anser Jonas Franksson. Hemtjänsten har en mycket stor omsättning på personal och den som får hemtjänst träffar ofta oerhört många olika personer.
– Hade man haft en modell mer lik personlig assistans hade det varit färre personer runt varje äldre och smittorisken hade minskat. De äldre kan inte heller välja vilka som ska vara i deras närhet och då byggs det inte upp samma typ av starka relationer.
Blir det en annan relation i personlig assistans?
– Ja det blir ett ömsesidigt förtroende där man tar ansvar för och skyddar varandra. Det mår båda bra av. Jag hoppas alla kommer att se på assistans som ett föredöme nu efter att Coronasituationen passerat.
Vore det kanske en bra målsättning att efter Corona genomföra en reform där personlig assistans kan beviljas oavsett ålder? Inte minst för att kompensera de äldre som far oerhört illa nu?
– Ja det tycker jag verkligen, säger Jonas Franksson.
Artiklar på Assistanskoll: skriv till Kenneth, telefon: 070-859 15 44 eller 08-506 22 181. (telefonsvarare finns)
Assistansanordnarnas profiler: skriv till Algren, telefon: 08-506 22 177. (telefonsvarare finns)
Om cookies och personuppgifter på Assistanskoll
Assistanskoll är en tjänst av
Independent Living Institute
Storforsplan 36, 10 tr
123 47 Farsta
Tel. 08-506 22 177.