Christian Källström, God Juridik – ”Det behövs både lagstiftning och starka politiska signaler”
Försäkringskassan behandlar inte ansökningar om fler assistanstimmar om de bedömer att personen, utifrån dagens praxis, inte har rätt till assistansersättning. Detta är inte acceptabelt säger Christian Källström.
– Det kan anses stå i strid med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
Som tidigare framkommit på Assistanskoll prövar Försäkringskassan även redan beviljade timmar när en person söker fler timmar. Christian Källström, jurist och VD på God Juridik, säger att hans erfarenhet är att Försäkringskassan alltid går igenom tidigare beslut utifrån ev ändrade behov och gör detta utifrån dagens rättspraxis. Om de anser att rätt till assistans saknas, avslås ansökan om utökning. Det kan även göras indragningar av assistans om det skett ”väsentligt ändrade förhållanden”
– Indragning av beviljad assistans har skett utifrån att Försäkringskassan vid sin genomgång har ”upptäckt” att det ska ha skett väsentliga förändringar. Indragning sker dock inte längre på grund av ändrad praxis, vilket egentligen är den enda skillnaden jämfört med hur det var före lagändringen 1 april 2018.
Vad bör den som söker om utökad assistans tänka på?
– Det är bra att gå igenom beslutet och stämma av om hjälpbehovet avseende de grundläggande behoven förändrats, före en ansökan om utökning.
Försäkringskassan går längre än tidigare
Lagstiftningen är otydlig om vad ”väsentligt ändrade förhållanden” innebär, säger Christian Källström. Det kan tex vara att hälsotillståndet förändrats eller att personen fått ett annat stöd, tex att börjat på daglig verksamhet. Då kan Försäkringskassan ompröva rätten till assistans för assistanstimmarna i den dagliga verksamheten. Men Försäkringskassan har börjat gå längre, säger Christian Källström.
– Vad som förefaller ha skett i ett antal ärenden är att Försäkringskassan i sin utredning kommer fram till att det skett ”väsentliga” förändringar, tex för kommunikation eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper. Detta görs inte bara utifrån objektiva förändringar utan även subjektiva bedömningar om behovet föreligger. De omprövar då hela assistansen, liknande hur de gjorde innan lagändringen.
Det finns även ett antal fall där Försäkringskassan påstår att personen i fråga tidigare lämnat oriktiga uppgifter, och utifrån detta omprövar assistansersättningen, fortsätter Christian Källström.
– Deras indragningsbeslut kan numera vara baserade på lösryckta journalutdrag eller rena spekulationer om hjälpbehovets förekomst och omfattning.
Förefaller vilja legitimera nya tvåårsomprövningar
Försäkringskassan beskriver sin hantering av omprövningarna i sin vägledning för assistansersättning (sid 39-41). Det är svårt att säga om Försäkringskassan medvetet ändrat sin hållning sedan omprövningsstoppet i april 2018 säger Christian Källström. Han anser att det ofta skiljer sig åt vad Försäkringskassan gör och säger.
– De följer lagen men förefaller fortfarande försöka förtydliga (inskränka) rätten till assistans. Förvisso ändras inte besluten baserad på ny praxis längre, men Försäkringskassan förefaller önska att tvåårsomprövningarna återinförs och förefaller försöka visa att de krävs, tex genom utspel om att de återkrävt stora summor.
Vill se lagändringar
HFD sade nyligen i mål 1791–20 (HFD 2021 ref 1 att en omprövning av assistansersättning bara kan vara partiell, aldrig en fullständig omprövning, och att enbart väsentligt ändrade förhållanden hänförliga till den försäkrade kan tas upp. Liberalerna har krävt att Försäkringskassan bara ska ta ställning till den förändring som en ansökan eller anmälan om ändrat förhållande gäller. Christian Källström vill se lagändringar.
– Regeringen bör ändra i Socialförsäkringsbalken, SFB, så att en utökning ska prövas och assistans beviljas för faktiska hjälpbehov, oberoende om förändringar av praxis medfört att det inte längre anses föreligga en rätt till assistans. Det är inte meningen att den enskilde ska behöva söka om utökad assistans hos kommunen när denne har ett beslut från Försäkringskassan. Det kan inte heller vara meningen att den enskilde ska behöva stå utan hjälp.
Förtydliga lagarna utifrån FN-konventionen
Christian Källström anser även att Försäkringskassans agerande kan anses stå i strid med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Han anser att regeringen måste förtydliga att FN-konventionen ska tolkas som att befintliga rättigheter aldrig får försämras.
– Ett sådant förtydligande bör ske både i LSS och Socialförsäkringsbalken.
Krävs starka politiska signaler
Christian Källström säger samtidigt att det krävs mer än lagändringar. Det krävs även starka politiska signaler till Försäkringskassan att förändra hur man hanterar bedömningarna av assistansersättning.
– Precis som man fick Försäkringskassan att dra ner på all assistans genom regleringsbrevet 2016 skulle regeringens formella och informella kanaler nu kunna förmedla att nytt budskap.
Hur mycket betyder politiska signaler? Finns det en ”anda” på Försäkringskassan som förändras av politiska signaler?
– Jag tror att ledningen på Försäkringskassan tror sig ha ett uppdrag att spara in på beviljade timmar och snäva av rätten till assistans. Signaler betyder nog en hel del men det kanske även krävs en förändring av kulturen på ledningsnivå inom Försäkringskassan.
Tidsbegränsade beslut är problemet
Liberalerna kräver även att kommunerna ska omfattas av omprövningsstoppet. Christian Källström påpekar här att problemet är att kommunerna förser besluten med tidsbegränsningar. Regeringen bör förstärka lagtexten i att beviljade insatser ska vara varaktiga, säger Christian Källström.
– Dagens tidsbegränsningar innebär att den enskilde måste ansöka om assistans på nytt varje år, varvid kommunen står fri att göra en helt ny bedömning. Regeringen bör förbjuda kommunerna att tidsbegränsa LSS beslut för vuxna, annat än när det är uppenbart att rätten till assistans väsentligen kommer att ändras i en snar framtid.
Alla tidsbegränsade beslut måste motiveras
Om kommunerna tidsbegränsar sina beslut måste de förmås att motivera varför de tidsbegränsar beslutet, fortsätter Christian Källström.
– Kommunerna motiverar idag i stort sett aldrig varför beslut tidsbegränsas, och om de gör det är det ofta en allmän motivering om att hjälpbehoven kan ändras. Sådana motiveringar borde inte accepteras, men domstolarna är ofta väldigt generösa gentemot kommunerna.
Intern omprövning på kassan problematisk
Christian Källström vill även avskaffa regleringen om att alla överklagningar ska omprövas i en särskild ordning på Försäkringskassan, alternativt se till att den omprövningen sker helt oberoende av Försäkringskassan.
– Enheten som omprövar beslut efter att den enskilde överklagat, förefaller ändra besluten i lägre omfattning än vad domstolarna gör, varför den i dagsläget saknar funktion. Den försenar dessutom den enskildes möjlighet till en domstolsprövning, säger Christian Källström.