Regeringen presenterade idag en proposition med ett nytt grundläggande behov för stöd vid medicinska tillstånd som kräver ständig beredskap av en assistent. Två propositioner har nu lagts fram med lagändringar som börjar gälla 1 januari 2023.
Lagändringarna i de båda propositionerna beräknas ge assistansersättning till 2000 personer, främst barn och personer med psykisk funktionsnedsättning. – Detta är en del av den största satsningen på personlig assistans sedan LSS infördes. Det handlar om att höja livskvaliteten och underlätta vardagen för både dem med stora vårdbehov och deras anhöriga, säger Lena Hallengren i ett pressmeddelande.
Införande av ett nytt grundläggande behov ”Stöd som den enskilde behöver löpande under större delen av dygnet på grund av ett medicinskt tillstånd som innebär att det finns fara för den enskildes liv eller att det annars finns en överhängande och allvarlig risk för hans eller hennes fysiska hälsa”. Det nya grundläggande behovet ska beviljas för tex akut hjälp med hantering av medicinteknisk utrustning eller tillsyn vid risk för grav epilepsi. Det ska vara assistansgrundande i sin helhet och utan avdrag för föräldraansvar.
Dagens egenvårdsförskrifter ersätts av en egenvårdslag.
Införande av en bestämmelse i Hälso och sjukvårdslagen om att ta särskild hänsyn när vård ges till personer med stora och varaktiga funktionsnedsättningar.
Ett schablonavdrag(föräldraavdrag) införs för tid som dras av för föräldraansvar vid beviljande av assistanstimmar för barn. Läs mer: Så blir det nya föräldraavdraget
Införande av ett nytt grundläggande behov: Förebyggande stöd som en person på grund av en psykisk funktionsnedsättning behöver för att förebygga att hen fysiskt skadar sig själv, någon annan eller egendom.
Kvalificerade aktiverings- och motiveringsinsatser som behövs för att tillgodose andra grundläggande behov, ska räknas som en del av det grundläggande behovet. Detta utan krav på att hjälpen ska vara av särskild karaktär eller krav på ingående kunskaper om den enskilde.