Anna Barsk Holmbom – ”Nu är det extra viktigt att veta när du behöver läkarintyg eller ADL-intyg”

Anna Barsk Holbom
Anna Barsk Holmbom

Personer med psykisk funktionsnedsättning, medicinska behov och barn har lättare att beviljas assistans efter lagändringarna 1 jan 2023, säger Anna Barsk Holmbom, rådgivare i assistansfrågor på ABH-utbildning.
– Jag oroas dock av att kassan nu vill bedöma om barnets behov är en följd av funktionsnedsättningen eller åldern.

Ingen förändring för fysiska funktionsnedsättningar

Vad ska man tänka på och vilka chanser har man när man söker personlig assistans efter lagändringarna 1 jan 2023? Det beror på vem du är, säger Anna Barsk Holmbom.
– För personer med enbart fysiska funktionsnedsättningar har det tyvärr inte skett någon förändring alls. För denna grupp är det näst intill omöjligt att få ihop mer än 20 timmars grundläggande behov med de bedömningar Försäkringskassan gör idag.

”Förebygga skada vid en psykisk funktionsnedsättning” kräver intyg

Den första gruppen som Anna Barsk Holmbom anser gynnas är personer som behöver assistans på grund av en psykisk funktionsnedsättning för att förebygga att hen fysiskt skadar sig själv, någon annan eller egendom. De kan nu beviljas assistans via det grundläggande behovet ”Förebygga skada vid en psykisk funktionsnedsättning”.
– De bör kunna få assistans betydligt lättare, men det gäller att kunna visa att funktionsnedsättningen medför faktiska risker och att det faktiskt har hänt saker som varit farliga. Det kan vara vettigt att försöka få in intyg som visar frekvens på de risker man vill påtala.

Krävs behov av ”frekventa ingripanden”

Behovet ”Förebygga skada vid en psykisk funktionsnedsättning” blev sämre än det först var tänkt, anser Anna Barsk Holmbom. Hon hade trott att det skulle räcka med en diagnos som visar att det föreligger behov av att assistenterna arbetar förebyggande för att minska ett utmanande beteende.
– Så blev det inte utan nu krävs det ändå ”frekventa ingripanden”. En förhoppning är att Försäkringskassan accepterar det förebyggande stödet som ett ingripande, annars är det riktigt illa, då är vi tillbaka där vi var innan.

Krav på ingående kunskap borta

Något som är både bra och dåligt är att kravet på att assistenten ska ha ingående kunskap om den assistansberättigade tagits bort, fortsätter Anna Barsk Holmbom.
– Det är bra eftersom det alltför ofta var där Försäkringskassan tidigare gav avslag. Samtidigt känns det som att man av–personifierar insatsen. Det räcker med att någon ger stöd – vem spelar ingen roll.

”Löpande stöd vid ett medicinskt tillstånd” kräver läkarintyg

Den andra gruppen som gynnas är personer som behöver assistans mer eller mindre dygnet runt pga en medicinsk funktionsnedsättning, som tidigare bedömts som egenvård. De kan få det via det nya grundläggande behovet ”Löpande stöd vid ett medicinskt tillstånd”, säger Anna Barsk Holmbom.
– Det handlar om personer med epilepsi, kanske diabetes och komplicerade sjukdomar som kan ge skador om de inte sköts. Beviljandet kommer att bygga mycket på inlämnade läkarintyg. Här gäller det att få in intyg som visar dels att det är egenvård, dels att konsekvenserna av uteblivet stöd blir mycket allvarliga för den enskilde.

Tror fler beviljas assistans för medicinska behov

Antal personer som kommer att beviljas assistans för ”Löpande stöd vid ett medicinskt tillstånd” tror Anna Barsk Holmbom kan bli större än de ca 200 personer som regeringen tidigare bedömt.
– Jag tror många med en medicinsk funktionsnedsättning tidigare kunnat hanteras av assistanstimmar beviljat för annat. De kommer nu att få fler timmar grundläggande behov och behöver inte längre motivera varje beviljad minut med behov av en ”aktiv assistansinsats.
Hur stor kan skillnaden bli?
– Eftersom det nya grundläggande behovet ska finnas med minst 12 timmar per dygn blir det minst 12 x 7 timmar per vecka om man beviljas assistans för det. För många handlar det troligen om 24 timmars grundläggande behov per dygn.

Kvalificerade motiverings- och aktiveringsinsatser kräver ADL- intyg

Den tredje gruppen som Anna Barsk Holmbom anser gynnas är de som har en fysisk kapacitet att tillgoose sina grundläggande behov men som inte kan det på grund av en psykisk funktionsnedsättning. Kvalificerade motiverings- och aktiveringsinsatser kan nu beviljas i andra grundläggande behov om en person fysiskt kan men ändå inte förmår äta, sköta sin hygien, kommunicera eller klä av/på sig.
– De som kan få stöd här har olika typer av psykiska funktionsnedsättningar eller hjärnskador. Här är det kanske inte läkarintyg i första hand utan snarare ADL–bedömningar som krävs.

Hur får man tag i ADL-intyg?

Det kan vara lite knepigt att få tag i en ADL-bedömning säger Anna Barsk Holmbom. Vem man ska vända sig till beror på om man har kommunala insatser eller bara behöver intyget för att söka statlig assistansersättning.
– I det sistnämnda fallet kan man pröva att vända sig till sin vårdcentral eller försöka hitta en privat aktör att köpa intyg av. Om man har kommunala insatser av något slag kan den kommunala arbetsterapeuten göra ADL–bedömningen. Det kan också vara ide att be om råd och stöd enligt LSS eller en individuell plan om det uppstår problem att få hjälp.

Färre timmar dras av som föräldraansvar

Sedan 1 jan dras ett schabloniserat föräldraavdrag av från barnets behov av hjälp med grundläggande och andra personliga behov. Tidsavdraget utgår från barnets ålder istället för att, som tidigare bedömas individuellt. Föräldraavdrag görs inte alls vid de grundläggande behoven Andning, Löpande stöd vid ett medicinskt tillstånd och Måltider i form av sondmatning. Regeringen har bedömt att 400 fler barn, 0–11 år, beviljas assistansersättning och att 460 nya barn får kommunal assistans.

Oroad av ny skrivning i vägledningen

Anna Barsk Holmbom är positiv till att föräldraansvaret smalnats av men oroas av en ny skrivning i Försäkringskassans vägledning och vill därför ge en brasklapp.
– Försäkringskassan har i den nya (vägledningen för assistansersättning sid 65-66) skrivit in att handläggaren ska göra en bedömning av om behovet är en följd av funktionsnedsättningen eller beror på barnets ålder. Det kan komma att leda till en hel del rättsprövningar. Samtidigt vet vi att regeringens vilja har varit att fler barn ska beviljas assistans så det finns ändå hopp.

Sorgligt snål tolkning av åldersgränsen

En annan lagändring som kom 1 jan är åldersgränsen för att kunna söka personlig assistans höjdes till 66 år. Den som hunnit fylla 65 år under 2022 kan dock inte söka personlig assistans även om hen fyller 66 år under 2023.
Hur ser du på det?
– Det är en sorgligt snål tolkning, säger Anna Barsk Holmbom.

Anna Barsk Holmbom intervjuades av Kenneth Westberg 2023-02-15


Skicka sidan till: