Göran Kecklund, professor, SFI – ”Viktigt att även riskbedöma alternativet till dygnspass med sovande jour”
Dygnspass med 5-6 timmar sovande jour, och utan alltför hög arbetsbelastning, behöver inte ge några allvarliga hälsorisker, säger stressforskaren Göran Kecklund.
– 24 timmars arbete utan sömn leder däremot till stor stress för många yrkesgrupper.
Göran Kecklund är professor vid Stressforskningsinstitutet, SFI, vid Stockholms universitet. Han är i grunden sömnforskare och har forskat om arbetstider och sömn/återhämtning sedan slutet av 1980-talet.
– Jag har undersökt dygnsvilans betydelse för återhämtning, hälsa och säkerhet i flera studier.
Dygnsvilan
Syftet med 11 timmars dygnsvila är att garantera att de anställda får tillräckligt med återhämtning mellan arbetspass, och att undvika långvarig stress och hälsorisker, säger Göran Kecklund.
– Att någon enstaka gång per månad ha en dygnsvila som är kortare än 11 timmar innebär inga långsiktiga hälsorisker, men att ha kort dygnsvila regelbundet (flera gånger/vecka) innebär alltför lite återhämtning för många anställda och på lång sikt hälsorisker.
EU-kommissionens krav
I EU:s arbetstidsdirektiv sägs det att dygnsvilan ska vara minst 11 timmar. Sedan 2007 har Sverige, via kollektivavtal, gjort undantag från 11 timmarsregeln inom vissa branscher, tex personlig assistans där två arbetspass lagts intill varandra, med dygnsvila före och efter, i så kallade rygg till ryggpass. Efter en anmälan från en anställd i Sverige har EU-kommissionen krävt att tillämpningen skärps. Kommunal säger i en intervju på Assistanskoll att arbetspass och dygnsvila nu måste alternera och att arbetstid + jourtid får vara max 20 tim, vilket Kommunal och SKR/Sobona kommit överens om i HÖK/AB avtalet.
Arbetsmarknadens parter tvingas rätta sig
Göran Kecklund säger sig vara ganska säker på att den skärpta tillämpningen om bestämmelsen att dygnsvila alltid ska vara minst 11 timmar inte varit aktuell i Sverige, om det inte varit för kommissionens krav.
– Jag har uppfattat att arbetsmarknadens parter (fack och arbetsgivarorganisationer) inte sett något behov av att ändra kollektivavtalen.
Anser du att det är möjligt att få undantag från kraven från EU-kommissionen och behålla dygnspass med eller utan jour?
– Dessa frågor bör besvaras av en jurist, men när jag frågat arbetsmarknadens parter verkar det inte vara möjligt att göra undantag från EU-kommissionens krav. Jag uppfattar att jour jämställs med arbete enligt direktivet, men här kan jag ha fel.
Dygnspass med sovande jour behöver inte ge allvarliga hälsorisker
Om det är möjligt att sova 5-6 timmar under natten, med sovande jour, och om arbetsbelastningen inte är alltför hög, med möjlighet att ta raster/pauser under arbetspasset, ser Göran Kecklund inte några allvarliga hälsorisker.
– Då tror jag inte att dygnspass behöver innebära några allvarliga hälsorisker, säger Göran Kecklund.
Är dygnsvilan ett relevant argument mot dygnspass med inkluderad jour?
– Dygnsvila kan förhindra långa arbetspass, men om huvudsyftet med 11 timmars regeln är att garantera tillräcklig återhämtning så är kopplingen till dygnspass relativt svag. Ett dygnspass med sovande jour kan förmodligen ge bra återhämtning, under förutsättning att medarbetaren kan sova 5-6 timmar på natten.
Protester mot slopade dygnspass
Många yrkesgrupper har protesterat mot att det inte går att ha dygnspass med jour, och bland annat sagt att de får en bra återhämtning mellan dygnspassen, färre arbetsresor och mer tid med sin familj. Tex den personlige assistenten Jeanette Liljekvist i en intervju på Assistanskoll.
Kan det ligga något i vad de säger?
– Ja, det kan ligga något i dessa argument. Återhämtning handlar inte enbart om sömn utan även om nedvarvning och att stänga av våra biologiska stressystem. Att ha färre arbetsdagar kan underlätta nedvarvning, säger Göran Kecklund.
Vill riskbedöma alternativet till dygnspass
Även förekomsten av dygnspass en viktig faktor – om dygnspass förekommer många gånger/vecka kan det bli slitsamt, särskilt eftersom sömn under jour ofta är lite störd, säger Göran Kecklund som också skulle vilja jämföra med alternativet.
– Jag vet inte vad den mer strikta tillämpningen av 11 timmars dygnsvila innebär för arbetstidsscheman där dygnspass förekommit. Det vore intressant att göra en riskbedömning av ett schema baserat på dygnspass och jämföra med ett schema där dygnspass inte förekommer (för samma yrkesgrupp).
24 timmars aktivt arbete utan sömn
Det finns inte så mycket forskning om hur dygnspass med sovande jour påverkar hälsan. Men dygnspass som innebär 24 timmars arbete utan sömn, anser Göran Kecklund är mycket slitsamt och kommer att leda till stress för många yrkesgrupper.
– Den höga stressen kan innebära hälsorisker – men det finns nästan ingen forskning om den här typen av stress. Däremot finns det teoretisk forskning som stöder min gissning. Att någon enstaka gång arbeta 24 timmar i följd innebär förmodligen inga hälsorisker, men däremot kan prestationsförmågan (koncentration, uppmärksamhet, beslutsfattande etc.) försämras, vilket kan öka risken för olyckor och felhandlingar under arbetet.
Många faktorer påverkar
Det är samtidigt inte bara dygnsvilan som avgör om ett arbetsschema är hållbart, många faktorer samverkar, säger Göran Kecklund.
– Även om dygnsvilan mellan arbetspass är minst 11 timmar är det ingen garanti att det blir bra och hållbara scheman. Det är viktigt att ta hänsyn till andra rekommendationer gällande till exempel arbetspassens längd, antal arbetsdagar i följd, planering av nattskift, med mera. En annan viktig faktor är att arbetstagarna får vara delaktiga i utformningen av skiftschemat.
Rikta eventuell ilska mot EU-kommissionen
Göran Kecklund säger att om man är upprörd över arbetstidsförändringen ska man rikta ilskan mot EU-kommissionen. Samtidigt måste vi acceptera att vara medlem i EU innebär att Sverige måste anpassa sin lagstiftning i vissa frågor, bland annat för arbetstidsbestämmelser.
– Förmodligen anser kommissionens representanter att den skärpta tillämpningen av 11 timmars dygnsvila bidrar till bättre säkerhet och ett mer hållbart arbetsliv (t ex bättre förutsättningar att orka arbeta fram till pensionsåldern). Det vore intressant att veta hur andra medlemsländer gör i denna fråga – kan det vara så att vissa länder tillåter kollektivavtal som möjliggör att dygnsvilan är kortare än 11 timmar, säger Göran Kecklund.