läs skrivbordsversionen istället

Annika Wallenskog, chefsekonom, SKR – ”En bra och faktabaserad rapport från Grant Thornton”

Annika wallenskog, chefsekonom, SKR

Kortare arbetstid, högre jourersättning och så kallad tomtid där anställda inte arbetar är några orsaker till kommunernas högre kostnader för personlig assistans, säger Annika Wallenskog. Hon vill se två större åtgärder.
– Timbeloppet bör indexeras så det följer löneökningarna och all personlig assistans bör samlas i ett statligt huvudmannaskap.

Grant Thorntons rapport ”Assistansens samhällskostnader” beskriver personlig assistans som en generellt kostnadseffektiv insats. Andra insatser kan ibland vara något billigare men med stora sociala konsekvenser som följd. Annika Wallenskog chefsekonom på SKR, Sveriges kommuner och regioner, tycker det är en bra rapport.
– Jag tycker det perspektiv rapporten belyser om assistansreformen är bra. Det är alltid bra med faktabaserade rapporter.
Saknas det rapporter som ser på personlig assistans i större sammanhang?
– Det är inte en fråga som diskuteras särskilt mycket i samhället. När det görs pratas det mest om att statens kostnader för personlig assistans ökat så mycket utan att jämföra med vad det skulle kosta med en annan lösning.
Rapporten räknar med anhörigas insatser som en kostnad i sammanhanget, glöms det ofta bort?
– Ja, det tror ja att man generellt gör när det gäller både funktionshinder och äldreomsorg. Det allra största insatserna görs oftast av anhöriga.

”är troligen riktiga siffor”

Enligt rapporten hade kommunerna en timkostnad för personlig assistans på 374,5 kr/tim (2021) respektive 409,4 kr/tim (2022), vilket är 30 % mer än vad kommunerna fick in via assistansersättningens timbelopp.
Hur ser du på de siffrorna, stämmer de med hur ni räknat på detta?
– Det är troligen riktiga siffror, sedan kan det skilja mycket mellan olika kommuner, säger Annika Wallenskog.

Kortare arbetstid, högre jour och lägstalöner

Rapporten säger att kommunalt utförd assistans var mellan 27% och 32% dyrare än privat utförd assistans 2021–2022. Det har en rad orsaker säger Annika Wallenskog.
– Kommunanställda assistenter har i HÖK-avtalet 38,25 timmars veckoarbetstid jämfört med 40 tim hos privata. Jourersättningar och lägstalöner är högre i våra kollektivavtal än i de privata.

Upp till 4 % tomtid där anställda inte arbetar

Andra orsaker till kommunernas högre kostnader är att många kommunala assistenter är tillsvidareanställda, vilket gör att all arbetstid inte är arbetad tid, säger Annika Wallenskog.
– SKR bedömer att 2-4 % av arbetstiden kan vara ”tomtid” vilket innebär att den anställde inte arbetar.
Finns det fler orsaker till kommunernas högre kostnader?
– Ja, kommunerna sätter ibland in dubbelbemanning som inte ersätts via assistansersättning och de söker inte alltid förhöjd assistansersättning eftersom de saknar budgetering och redovisning på individnivå.

Ersätter underskott med egna medel

Om timbeloppet fortsätter att räknas upp mindre än löneökningarna för assistenter måste kommunerna ändå fortsätta att finansiera personlig assistans, säger Annika Wallenskog.
Hur hanterar kommunerna detta?
– De täcker underskotten med egna medel. Det innebär medel som annars skulle ha kunnat gå till tex annan LSS-verksamhet eller äldreomsorg.

Förändrad rättspraxis ger färre assistansberättigade

Antalet individer med kommunalt beviljad personlig assistans minskade med cirka 680 personer (13 %) mellan okt 2020 - okt 2023. Assistanskoll frågar Annika Wallenskog om det kan bero på den ekonomiska situationen i kommunerna eller förändrad rättspraxis.
– Förändrad rättspraxis. Både kommunerna och Försäkringskassan har samma lag att följa. Det som skiljer är när ansvaret träder in för staten, dvs antalet grundläggande timmar, säger Annika Wallenskog.
Tror du situationen kan förändras pga lagstiftningen i stärkt rätt till assistans som kom 1 jan 2023?
– För tidigt att säga ännu, men det kan vara så att kommunernas beviljande inte ökar men däremot kassans. Några av de kommuner som jag pratat med uppger att speciellt barn kommit upp i fler timmar grundläggande behov och då fått statligt beviljad assistans.

Högre medellön för kommunalt anställda

Medellönen för kommunalt anställda assistenter är idag högre än för privat anställda assistenter, för tio år sedan var situationen motsatt. Detta kan ha flera orsaker säger Annika Wallenskog.
– Dels beror det på ökningen i kollektivavtalen, dels på åldersstrukturen och andelen tillsvidareanställda, det kan även bero på att deras löneläge jämförs med andra gruppers i kommunen med högre lön och att de därför fått upp lönen.

Höj timbeloppet med indexering kopplad till ”märket”

Annika Wallenskog säger att en viktig åtgärd nu är att timbeloppet räknas upp med ett index som följer löneökningarna på arbetsmarknaden.
– Det borde finnas en indexering av assistansersättningen kopplat till märket inom svensk arbetsmarknad, dvs de löneökningar som riktgivande.

Statligt huvudmannaskap

En annan viktig reform som Annika Wallenskog vill se är införandet av ett statligt huvudmannaskap för personlig assistans så att kommunerna slutar bevilja personlig assistans.
– Det var en väl genomarbetad utredning som Lars Lööv lämnade. Jag ser verkligen fram emot en proposition från regeringen om detta, säger Annika Wallenskog.

Annika Wallenskog intervjuades av kenneth Westberg 2024-05-13

Vidare läsning

Grant Thorntons rapport ”Assistansens samhällskostnader”

Emelie Kagart, Grant Thornton – ”Vinstnivån i assistans­branschen ligger på cirka tre procent”

Mats Fagerlund, Grant Thornton – ”Personlig assistans är mest kostnads­effektivt vid stora behov”

Skicka sidan till: