Maria Persdotter, RBU – ”Socialministerns uttalande i JAG:s intervju spär på misstron”
Försäkringskassans tillåts fortsätta med de hårda assistansbedömningar som regeringen önskade i regleringsbrevet för 2016. RBU:s ordförande Maria Persdotter
anser att regeringen måste agera mer mot Försäkringskassan.
– Det är uppenbart att något är snett när antalet assistansberättigade fortsätter minska.
I en intervju med riksföreningen JAG från oktober förra året säger Lena Hallengren att LSS-utredningen fick oförtjänt hård kritik och att den hade vissa bra förslag. Som exempel tar hon upp förslaget att barn upp till 16 år inte ska ha rätt till personlig assistans utan få en annan LSS-insats av kommunen. 7.45 minuter in i intervjun säger hon:
I stället för att dra en gräns för hur många timmar man får i veckan i form av grundläggande behov – tala om att kommunen har ett ansvar för alla upp till 16 år, det är ju utredningens förslag. Allt det där kan man ju titta på. Det är ju ett förslag att skära på ett helt annat sätt och säga: ”staten har ett ansvar för alla över 16 och kommunerna för alla under”.
Maria Persdotter, ordförande i Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar, RBU, tycker uttalandet är mycket oroande.
– Det uttalandet var en av orsakerna till att RBU i sitt remissvar tog upp utredningens förslag om slopad rätt till assistans för barn. Vi litar helt enkelt inte på att det förslaget inte kan dyka upp trots att remissinstanserna ombads bortse från det.
Svårt att lita att frågan är ur världen
Maria Persdotter tog upp frågan i en debattartikel i Aftonbladet i förra veckan och häromdagen kom ett svar från Lena Hallengren, som skriver:
Vi går inte vidare med de förslag som mötts av stor kritik. Remissen omfattar därför inte det förslag som handlar om att barn under 16 år skulle få en annan insats än personlig assistans och att denna insats skulle vara helt kommunal. Barn ska ha rätt till statlig personlig assistans också i framtiden.
Hur ser du på hennes svar?
– Det låter bra. Men jag litar ändå inte på detta och kommer att skriva en slutreplik. Dessutom vet man aldrig vad som händer efter nästa val. Förslaget att slopa assistans för barn kan mycket väl tas upp av en kommande regering.
Borde lämnats kvar i skrivbordslådan
Maria Persdotter är mycket kritisk till att LSS-utredningen skickades ut på remiss.
– Det är obegripligt och det väcker naturligtvis stor oro. Sällan har väl en utredning blivit så sönderkritiserad. Den hamnade med rätta i skrivbordslådan ett och ett halvt år innan den skickades på remiss. Den borde lämnats kvar där.
Vad var ert viktigaste budskap i ert remissvar?
– Vi bemötte de delar som handlade om rätten till personlig assistans, framför allt avsnittet om barn under 16 år. Förslagen är rakt av usla och skulle vara en katastrof om de genomfördes.
Regleringsbrevet för 2016 sätter fortfarande agendan
I regleringsbrevet till Försäkringskassan för 2016 sade dåvarande S/MP- regeringen att ”timutvecklingen för assistansen skulle brytas”. I debattartikeln i Aftonbladet hävdar Maria Persdotter att detta fortfarande sätter agendan för Försäkringskassans assistansbedömningar.
– Formuleringen slopades i nästa regleringsbrev, men då var skadan redan skedd.
Det hade behövts en kontraorder. Försäkringskassan jobbar fortfarande i enlighet med det regleringsbrevet i så måtto att man dammat av och omtolkat gamla domar för att inskränka rätten till assistans. Det är fortfarande långt ifrån alla som borde ha assistans som har det.
Vad är det viktigaste regeringen bör göra nu?
– Regeringen behöver agera mot sin myndighet. Det är uppenbart att något är snett när antalet assistansberättigade fortsätter att minska.
Barn faller fortfarande mellan stolarna
Strax före jul kom Försäkringskassan ut med rapporten Uppföljning av lagändring om andning som grundläggande behov. Det framgår att sedan lagändringen 1 nov 2019 har assistansersättning beviljats för 42 procent av nyansökningarna för hjälp med andning som grundläggande behov. Maria Persdotter är ”försiktigt positiv”.
– Det verkar i alla fall som om en del barn har fått assistans beviljad, och att andning som grundläggande behov gjort skillnad. Det är ett steg i rätt riktning, men samtidigt ser man att det fortfarande finns barn som tycks falla mellan stolarna och inte får assistans beviljad trots stora behov.
Expert i Utredningen Stärkt assistans
Just nu pågår utredningen Stärkt assistans som ska se över omfattningen av det föräldraansvar som det inte beviljas assistanstid för vid ansökningar om assistans till barn. Utredningen ska även se över stöd av hälso- och sjukvårdskaraktär, där bland annat andning ingår. Maria Persdotter är själv expert i utredningen.
Vilka förväntningar har du på utredningen?
– Jag tror att den kommer att föreslå åtgärder som pekar i rätt riktning. Bland annat jobbar utredningen med att smalna av det som slarvigt kallas ”normalt föräldraansvar”, vilket är bra. Föräldraansvaret hänger tungt över familjerna och tar sig ibland absurda proportioner. Vem tycker egentligen att det är normalt föräldraansvar att torka sin tioåring i rumpan efter ett toalettbesök – påståenden som föräldrarna kan mötas av i kontakten med myndigheter.
RBU anser att föräldraansvaret inte alls ska påverka en utredning om rätt till assistans eftersom man enligt Maria Persdotter tagit sitt föräldraansvar i och med att man ansökt om insatsen.
– Men så långt kommer vi nog inte att kunna putta utredningen tyvärr.
Vill se staten som huvudman
Maria Persdotter välkomnar den utredning om huvudmannaskapet som Bengt Eliasson (L) har sagt ska presenteras av januaripartierna nu i januari.
– Bollandet med människor som Försäkringskassan och kommunerna ägnar sig åt är cyniskt och drabbar människor i en utsatt situation väldigt hårt.
Vill du se staten som huvudman?
– Ja, det finns visserligen kommuner som verkligen tar ett stort ansvar och som har både kunnande och ekonomi för det. Men generellt är det tydligt att kommunerna inte klarar detta ansvar, varken ekonomiskt eller kompetensmässigt.
Det finns behov, punkt slut!
Bland annat IfA och Funktionsrätt har pekat på risken att införa statligt huvudmannaskap innan det skett en förändring av bedömningen om rätten till personlig assistans. Detta anser Maria Persdotter är en sak för den kommande utredningen att lösa.
– Den frågan passar bäst där. Om det blir ett samlat statligt huvudmannaskap behövs inte längre begreppet grundläggande behov eller något resonemang om vad som är integritetsnära. Att dela upp en människas liv i grundläggande behov och övriga behov är fel i grunden, man objektifierar människor, vilket leder till kränkningar av integriteten på ett sätt som är helt oacceptabelt. Det finns behov, punkt slut.
Bengt Eliasson tror på ett förstatligande i början av 2024, medan M, KD och V anklagar regeringen för senfärdighet och vill se ett statligt huvudmannaskap före mandatperiodens slut. Hur ser du på det?
– Det är bra att de driver på, men det kan det bli svårt att hinna innan mandatperioden är slut. Om utredningen är klar finns det i alla fall underlag att jobba vidare med för nästa regering, säger Maria Persdotter.