Jonas Franksson, ordförande STIL – ”Hade varit en farlig väg att släppa in vårdapparaten i assistansen”
Jonas Franksson är mycket nöjd med både genomförandet och resultatet av utredningen Stärkt rätt till personlig assistans. Samtidigt är han osäker på hur Socialdemokraterna ska hantera utredningen, särskilt efter regeringskrisen.
Jonas Franksson satt med i expertgruppen till Stärkt rätt till personlig assistans. Han tycker att utredningen genomfördes på ett mycket bra sätt och att rörelsens erfarenheter och kunskaper mottogs med intresse och respekt.
”Hade varit en farlig väg att gå”
Ett exempel på detta var hur man resonerade sig fram till lösningarna om det svåra dilemmat att många assistansberättigade som är i behov av sjukvårdande insatser inte kan få dessa tillgodosedda i hemmet utan tvingats tillbringa mycket tid i vården. Utredarna föreslog först att göra assistansanordnare till vårdgivare, något som funktionsrättsrörelsen vände sig mot.
– Det hade varit en jättefarlig väg att gå. Hela assistansen är nästan per definition en stor kritik mot vård och omsorg. Personlig assistans handlar om att komma bort ifrån institutionerna och sjukhusen och rätten att leva sitt liv utanför vårdapparaten och ”experterna” i vita rockar.
”Släpper inte in vårdapparaten”
Utredningen lyssnade och förstod denna ideologiska utgångspunkt och föreslår nu i stället att sjukvården ska ges möjlighet att sluta avtal med assistansanordnare om att personliga assistenter ska kunna utföra hälso- och sjukvårdsinsatser i hemmet inom ramen för personlig assistans
– Det var en väldigt bra lösning på det här specifika dilemmat. Vi släpper inte in vårdapparaten i assistansen samtidigt som det lilla fåtalet som tvingas tillbringa mycket tid på sjukhus nu kommer att få samma vård hemma av sina assistenter. Man ska också kunna välja om man vill ha det som assistans eller hemsjukvård, då blir det individens egna val.
Ser du några risker detta kan medföra?
– Risken som jag kan se är att regionerna bara accepterar de anordnarna som är tillräckligt stora och att man inte kan välja den assistansanordnare man vill ha. Men det är saker som får lösas vartefter det skrivs.
Kritisk till schablon för föräldraansvar för barn över tolv
Det enda Jonas Franksson är kritisk till är schablonen för föräldraansvar för barn mellan tolv och sjutton år. En av utredningens uppgifter var att smalna av föräldraansvaret och den lösning de kommit fram till är att införa schabloner anpassade till barnets ålder. För barn mellan tolv och sjutton föreslås en timme/dag.
– Från att barnen är 11–12 år och går in i puberteten handlar det mycket om att skapa sin egen plats och distans till sina föräldrar. Föräldraskapet ändras då mycket och får mer coachande karaktär. Ju äldre man blir desto mer blir det så. Vissa barn klarar att vara nära sina föräldrar men andra vill inte ha det så. Den valmöjligheten måste man få ha som barn.
”Blir en försvagad assistans”
Utredningen utgår ifrån uppgifter från Försäkringskassan som säger att man ofta gör ett sådant avdrag för barn över tolv. Detta ifrågasätter Jonas Franksson.
– Vi och andra funktionsrättsorganisationer vet att det i många fall inte görs så vi har olika bild där. I den här frågan blir det inte förstärkt assistans utan en försvagad assistans.
RBU ville tvärtom ta bort föräldraansvarsdelen helt och hållet men det ser STIL risker med, säger Jonas Franksson.
– Vi ser att många har svårt att få assistans för föräldraskapet idag och att inte ha något avdrag alls skulle kunna försvåra det ännu mer.
Handlar om att förebygga självskadebeteende
Utredningen föreslår att det så kallade femte grundläggande behovet - "annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade" - ska tas bort och ersättas med andra insatser. Jonas Franksson är mycket positiv.
– Vi har utgått både ifrån det som vi tror att Socialutskottet ville komma åt 1996 samt hur det femte grundläggande behovet tolkades fram till 2015, säger han.
En av dessa nya insatser är ett av två nya grundläggande behov: ”kontinuerligt stöd som den enskilde till följd av sitt funktionshinder behöver för att förebygga att han eller hon fysiskt skadar sig själv, någon annan eller egendom”. Bakgrunden är paradoxen att många som riskerar att skada sig själva eller andra nekas personlig assistans vid omprövningen, just för att de med hjälp av sina personliga assistenter inte skadar sig själva eller andra.
– Det är otroligt dumt. Det handlar ju om att förebygga självskadebeteendet, att undvika att sådana situationer uppstår.
Effekter av dom från 1997 kan rättas till
En annan insats som ska ersätta det femte grundläggande behovet är ett tillägg till alla grundläggandet behov: ”kvalificerat motiverande eller vägledande stöd som är en förutsättning för att den enskilde ska klara sina grundläggande behov” föreslås bli en del av alla grundläggande behov.
– Om en person kan duscha själv men inte vet om eller vill göra det räknas även den motiverande insatsen för att personen ska duscha som ett grundläggande behov.
Problemet uppstod med domen i Mål nr 6688–95 den 4 juni 1997 som underkände stöd och motivationsinsatser som grund för assistans. Jonas Franksson hoppas att detta nu kan rättas till.
– Det vi först och främst ser framför oss är att personer inom autismspektrat som fallit ur, men även personer med kognitiva eller psykiska funktionsnedsättningar.
Tror du det kan bli så?
– Jag hoppas på det, det vore isåfall en stark förstärkning av lagstiftningen. Den här frågan var på agendan när redan när jag började med det här för 12 - 13 år sedan.
Saknade frågan om behovsbedömningen
Jonas Franksson hade gärna sett att utredningen även fått hantera frågan om behovsbedömningarna och att bedöma grundläggande behov i sin helhet.
– IfA föreslog det som ett tilläggsdirektiv till utredningen vilket vi helt stod bakom.
Det tråkiga med utredningen är att man bara tittar på vissa utvalda träd, så att säga, och inte hela skogen.
Diskuterade ni integritetsnära delar över huvud taget?
– Nej. Jag tog upp det när man skulle lägga till grundläggande behov om motiveringsinsatser och självskadebeteende och hur märkligt det blir med ännu fler grundläggande behov istället för en helt annan sorts behovsbedömning. Det säger ju något om hur söndertrasad reformen blivit. Men i så fall hade utredningen varit tvungen att titta på hela lagstiftningen och det låg utanför direktiven så jag förstod att de inte hade andra sätt att göra det på.
Stor osäkerhet efter regeringskrisen
Utredningen har nu gått ut på remiss till den 1 oktober. Jonas Franksson tror inte att utredningen kommer att få allvarlig kritik från remissinstanserna.
– Nej, de flesta är positiva. Det skulle förvåna mig om Försäkringskassan eller SKR skulle gå ut med ett stort utspel mot utredningen. SKR tyckte till exempel att det var bra att man gör något åt egenvården.
Enligt utredningens förslag ska de nya lagarna beslutas 1 juli nästa år och träda i kraft 1 januari 2023. Jonas Franksson vill inte uttala sig allt för säkert om att regeringen kommer att genomföra förändringarna. Det finns en stor osäkerhet nu efter regeringskrisen där januariavtalet är borta.
– Utredningen är ett resultat av just januariavtalet där Liberalerna drev denna fråga hårt, och Liberalerna har ju lämnat samarbetet med regeringen.
Vet inte var man har (S) efter att januariavtalet är borta
Jonas Franksson säger sig inte riktigt veta var han har det Socialdemokratiska partiet men att det är dags för dem att bekänna färg. Han tar upp reformen om den så kallade familjeveckan, som ska ge barnfamiljer extra föräldraledighet.
– Enligt en del beräkningar så kan familjeveckan kosta så mycket som 30-40 miljarder för att föräldrar ska kunna vara hemma med barnen i tre fyra dagar extra samtidigt som andra inte ska ha möjlighet att komma ur sängen. Det skulle vara oanständigt att införa den reformen och sedan inte införa den här utredningens förslag som bara kostar en bråkdel, säger Jonas Franksson.