Jessica Smaaland, STIL – ”Försäkringskassans omprövningar har fortsatt, men i smyg”
Jessica Smaaland välkomnar Försäkringskassans förslag att omprövningarna ska utredas, men hon anser att de själva skapat en ohållbar situation med stark oro bland assistansberättigade.
– Deras förslag känns mer som ett sätt att skylla ifrån sig.
November 2017 infördes ett omprövningsstopp av statlig assistansersättning och 1 april 2018 skrevs det in i LSS. Omprövning får sedan dess bara ske vid ”väsentligt ändrade förhållanden”. Stoppet gjordes för att, i väntan på ny lagstiftning, skydda assistansberättigade mot en rättspraxis som blivit allt hårdare. Jessica Smaaland, politisk sekreterare på STIL, anser dock att Försäkringskassan fortsätter att dra in assistansersättning genom att räkna alltför många situationer som ”väsentligt ändrade förhållanden”.
– Antalet assistansberättigade går stadigt ner, trots stoppet, och det säger väl sitt? Omprövningarna har fortsatt, men i smyg.
Agnetas assistans drogs in
Jessica Smaaland har reagerat kraftigt på uppgifterna i ett reportage i DN där det beskrivs hur Agneta Frimodig fick sin assistansersättning indragen, efter åtta år, pga av ”väsentligt ändrade förhållanden”.
– De fick in ett anonymt tips om att Agneta inte borde ha rätt till personlig assistans. Då började de plötsligt intervjua hennes intet ont anande assistenter, utan att meddela Agneta om att de utreder hennes assistans. Uppgifterna från assistenterna gick dessutom isär. Något nytt läkarintyg hann hon inte skaffa och hennes läkare beskriver i artikeln att hennes tillstånd snarare försämrats. Det är otroligt fult gjort.
Skapar en enorm otrygghet
Jessica Smaaland anser att assistenterna borde ha hänvisat till assistansanordnaren istället för att inte riskera bryta tystnadsplikten.
– Men om de inte fått detta förklarat för sig så förstår jag ändå deras agerande. Det är svårt att säga nej åt en stor myndighet i en sådan situation.
Vad väcker detta för känslor?
– Det skapar en enorm otrygghet för mig som assistansanvändare. Ska jag vara rädd för att mina assistenter pratar bakom min rygg så jag förlorar min assistans? Kommer jag våga säga ifrån om de inte sköter sitt jobb eller kommer de ”hämnas” genom att gå till Försäkringskassan?
Försäkringskassan har ju själva skapat oron
Försäkringskassan har precis föreslagit att den utredning som utreder ett eventuellt statligt huvudmannaskap för personlig assistans ska få i tilläggsdirektiv att utreda omprövningarna. Marie Axelsson, chef för enheten för funktionsnedsättning, sade i en intervju på Assistanskoll att omprövningarna blivit för omfattande och att de skapar oro hos assistansberättigade. Jessica Smaaland håller med om att oron finns och ser gärna att omprövningarna utreds. Samtidigt anser hon att Försäkringskassan själv skapat den situation som råder.
– De har ju själva gjort lagtolkningarna, deras förslag känns mer som ett sätt att skylla ifrån sig. Men visst, det vore bra om det görs något åt saken.
Vad anser du att Försäkringskassan bör göra?
– De kan ju börja med att sluta ompröva minsta sak som ”väsentligt ändrade förhållanden”. Och sluta ompröva hela beslutet för att man ansöker om några fler timmar för att man tex behöver mer tid på natten.
Utred även behovsbedömningarna
Jessica Smaaland anser att huvudmannaskapsutredningen även borde få ett tilläggsdirektiv för att utreda hur behovsbedömningar av personlig assistans görs.
– Det går inte att införa ett statligt huvudmannaskap om behovsbedömningarna görs på samma sätt som idag. Då kommer bara 20-timmarsgränsen att flyttas nedåt. Själva kärnan i problemet, domen från 2009 om att bara integritetsnära delar av grundläggande behov ska vara assistansgrundande, finns ju kvar. Ännu färre moment riskerar då att räknas som assistansgrundande.
Beror på vilka parametrar man matar in i modellen
Inspektionen för socialförsäkringen, ISF har föreslagit att låta matematikern Tommy Andersson utveckla en modell med algoritmer som ska införa flera timbelopp i assistansersättningen och låta artificiell Intelligens räkna ut prisnivån för enskilda assistansberättigades assistanstimmar. Jessica Smaaland tycker personligen att idén låter intressant.
– Allt fler saker baseras på beräkningar som datorer gör. Kan man få bilar att köra själva så borde man rimligen kunna beräkna assistansersättningen med hjälp av artificiell intelligens. Men allt beror på vilka parametrar man stoppar in i koden, och det är ju människor som gör det.
Anna Barsk Holmbom är rädd att en sådan matematisk modell riskerar bli för medicinsk, hur ser du på det?
– Med tanke på att hela assistanslagstiftningen i dag är byggd utifrån den medicinska modellen så kan jag hålla med henne. Men som sagt, det beror på hur man programmerar. Det här är ytterligare en anledning till varför behovsbedömningen, och egentligen hela lagstiftningen, måste göras om, säger Jessica Smaaland.