Patrik Silverudd, Vårdföretagarna – ”Assistansersättning utgör en allt mindre del av både statsbudget och BNP”

Assistansersättningens andel av statsbudgeten minskade från 2,8 till 1,9 % mellan 2015 och 2023. Andelen av BNP minskade från 0,7 till 0,46 %. Detta är ett resultat av timbeloppet medvetet hållits nere och att antalet assistansanvändare minskat, säger Patrik Silverudd, näringspolitisk expert på Vårdföretagarna.

Debatten kring personlig assistans handlar ofta om hur ”dyr” personlig assistans är. I själva verket är det en fantastisk insats som ger människor ett långt bättre liv samtidigt som det är en kostnadseffektiv insats, säger Patrik Silverudd.
– I våras påvisade Vårdföretagarna assistansens kostnadseffektivitet i den rapport som Grant Thornton tog fram åt oss. Nu har vi granskat hur mycket av samhällets resurser som ”går åt” till assistansersättning, vilket visar sig vara allt mindre.

Minskande andel av både statsbudget och BNP

Mellan 2015 och 2023 minskade assistansersättningens andel av statsbudgeten från 2,8 till 1,9 %. Assistansersättningens andel av BNP minskade under samma period från 0,7 till 0,46 %. (se Vårdföretagarnas assistansbarometer sid 12 eller bild under artikeln) Siffrorna avser kostnaden för den assistansersättning som beviljas på Försäkringskassan enligt de beräkningar som Vårdföretagarna har tagit fram, säger Patrik Silverudd.
– Med något hack i kurvan har assistansersättningens andel av såväl statsbudget som BNP sjunkit sedan 2014 fram till 2023, en minskning som fortsatt trots nödstoppet mot omprövningar 2018.
Vad beror detta på?
– Antalet assistansberättigade har fortsatt att minska samtidigt som assistansersättningens timbelopp medvetet har hållits nere.

”Dolda besparingar”

Niklas Altermark sade i en artikel på Assistanskoll att otillräckliga höjningar av timbeloppet och att assistansberättigade minskat pga hårdare rättspraxis är dolda besparingar i personlig assistans som sker trots att det inte gjorts lagändringar med syfte att minska antalet assistansberättigade. Patrik Silverudd säger att Vårdföretagarnas beräkningar bekräftar den bilden.
– Sedan många år har sittande regeringar lagt fram förslag på timbelopp som, med enstaka undantag, helt saknat koppling till kostnadsutvecklingen. Och med undantag för beslutet om andning och sondmatning, har man inte lyckats ta fram en hållbar lagstiftning som ger annat än marginellt fler rätt till assistans.
Kan assistansersättningens andel av BNP och statsbudget ses som effekterna av dessa dolda besparingar som Niklas Altermark talade om?
– Dolt eller inte har assistansersättningen varken följt kostnadsutveckling eller löneutveckling. Därför har den med tiden utgjort en allt lägre andel av statens kostnader. För mig och de flesta som verkar inom personlig assistans har det inte varit någon dold besparing.

Nedåtgående spiral måste brytas

Vad är då en rimlig andel av BNP och statsbudgeten för assistansersättning? Patrik Silverudd säger att det är en fråga som saknar ett enkelt svar.
– Men det som är helt klart är att den nedåtgående trenden för assistansersättningen måste brytas.
Hur ska spiralen brytas?
– Vårdföretagarna anser och hoppas att en indexering av timbeloppet med stark koppling till den faktiska löneutvecklingen och andra kostnader kan åstadkomma detta. Utöver det måste någon form av kompensation ske för de stora nedskärningar som gjorts.

Indexering och kompensation måste till

En indexering av timbeloppet som tar hänsyn till löneutvecklingen och kostnadsutvecklingen i stort, vilket också utlovats av regeringen, måste alltså till snarast, säger Patrik Silverudd.
– Samtidigt behövs en kompensation eftersom många assistansanordnare ligger på gränsen till vad de klarar av. Det finns inga marginaler. Inför man en indexering ovanpå en för låg nivå kommer dessa problem att kvarstå. Det är här värt att notera att kostnaden för kommunalt utförd assistans ligger runt 30 procent över vad våra medlemmar har att röra sig med.

Makthavarna står inför några mycket viktiga val

Riksdag och regering står inför några mycket viktiga val. Vill man att människor med funktionsnedsättning ska ges möjlighet till ett gott liv behövs det insatser med kvalitet, säger Patrik Silverudd.
– Vare sig det handlar om gruppboenden, daglig verksamhet eller inte minst personlig assistans måste man backa upp detta med att lägga till de resurser som behövs. Vårdföretagarna har tydligt visat att personlig assistans – i alla fall drivet av mina medlemmar eller av ideella utförare - faktiskt är kostnadseffektivt. Lämnar mina medlemmar branschen kommer samhällskostnaden att öka utan att en enda person till får hjälp, säger Patrik Silverudd.

Patrik Silverudd intervjuades av Kenneth Westberg 2024-12-12

Vidare läsning

Vårdföretagarnas assistansbarometer för november (sid 12)