Rapport från SKL om kommunernas assistanskostnader

Kommuner har en genomsnittlig merkostnad på upp till 12 % jämfört med Försäkringskassans schablonbelopp enligt rapporten Koll på assistansen från Sveriges kommuner och landsting, SKL. Som av en händelse motsvarar siffran 12 % förhöjd assistansersättning som kommunerna ofta inte kan söka eftersom de inte ofta har budget och redovisning av kostnader för varje assistansberättigad.

Att kommuner har högre kostnader än privata kan enligt rapporten förklaras med:

• Kommunanställda assistenter har i HÖK-avtalet 38,25 tim veckoarbetstid jämfört med 40 tim hos privata.
• Att många assistenter är tillsvidareanställda gör att all arbetstid inte är arbetad tid. 2-4 % av arbetstiden bedöms då vara så kallad tomtid vilket innebär att den anställde inte arbetar.
• Kommunerna sätter ibland in dubbelbemanning som inte beviljas/ersätts via assistansersättningen.
• Lägstalönerna i kommunens kollektivavtal är något högre än i de privata avtalen.
• Jourersättningarna är högre i kommunens kollektivavtal än i de privata avtalen.
• Kommunerna söker ofta inte förhöjd ersättning eftersom de saknar budgetering och redovisning på individnivå.

Skillnad i kostnader mellan kommuner förklaras med:

• Skillnad i effektivitet att snabbt placera om personal.
• Om man budgeterar och följer upp kostnader för varje enskild assistansberättigad.
• Om man följer upp planerade/utförda assistanstimmar hos varje enskild assistansberättigad.
• Om man särredovisar de kostnader som ska finansieras av assistansersättningen.

Andra konstateranden i rapporten

• De hårdare bedömningarna av grundläggande behov på Försäkringskassan har övervältrat 1 miljard i kostnader på kommunerna.
• Ca 25 % av kommunerna ger lägre ersättning än schablonbeloppet när de beviljar personlig assistans.
• Ett tjugotal kommuner har lagt assistansutförandet på entreprenad.

SKL: Koll på assistansen - En handledning för kommunens analys (2015)