Peik Gustafsson, överläkare och specialist i barn och ungdomspsykiatri – ”Utvecklingen för mina patienter är mycket alarmerande”
Personer med autism och ADHD beviljas allt mindre personlig assistans. Utvecklingen har accelererat det senaste året, säger Peik Gustafsson. Försäkringskassan godkänner inte längre hans läkarintyg.
– De säger att det vi beskriver inte längre räcker för de ansökta insatserna, tex assistans.
Peik Gustafsson arbetar kliniskt med neuropsykiatriska utredningar vid Barnneuropsykiatriska teamet vid BUP Malmö och är avdelningschef för avdelningen för barn– och ungdomspsykiatri vid Institutionen för Kliniska Vetenskaper, Lund.
– I mitt kliniska arbete skriver jag av och till utlåtanden till patienter med exempelvis autism ofta i kombination med ADHD som är i behov av assistans. Det har bland annat handlat om personer som fyllt 18 år och är utredda och behandlade på BUP.
Assistans dras in trots oförändrade behov
Peik Gustafsson bevittnar nu hur personlig assistans dras in eller minskas för patienter med diagnoserna autism och ADHD. Assistansen har beviljat mest via det femte grundläggande behovet ”annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade”. Han har nyligen haft ett ärende där patienten fått sin assistans indragen och överklagat beslutet i domstol.
– Jag har varit med om att äldre tonåringar och vuxna som haft assistans flera år fått assistansen indragen utan att de verkliga behoven minskat. För andra kollegor har detta hänt även yngre barn.
När började detta ske?
– Det har väl ökat på gradvis men mest tydligt under det senaste året.
Har även annat stöd dragits in eller minskats?
– Ja, stödet har totalt sett minskat till hela gruppen och det krävs allt större funktionsnedsättningar för att få stöd. Det är svårare att få olika typer av LSS–insatser och vårdbidrag från Försäkringskassan.
Vilket stöd ges istället?
– Ofta får de inget speciellt stöd, möjligen aktivitetsersättning. De får inte stöd med vardagsfunktionerna, istället får föräldrarna många gånger hjälpa utan ersättning.
Ökade krav i tonåren
Behoven av assistans kommer ofta vid ökade krav i tonåren då de vistas mer ute i samhället, får svårt att klara sig själva och där föräldrarna inte ständigt kan vara med och övervaka, berättar Peik Gustafsson.
– Vissa yngre barn med autism kan också behöva assistans pga intellektuella funktionsnedsättningar och ibland kroppsliga funktionshinder som svår epilepsi, men dessa ärenden handhas i regel av mina kollegor inom barnhabiliteringen.
Försäkringskassan underkänner läkarintygen
Försäkringskassans hantering av läkarintyg för personlig assistans och assistansersättning har förändrats kraftigt, berättar Peik Gustafsson.
– Gradvis och mest tydligt under det senaste året har Försäkringskassan i allt högre grad underkänt våra läkarbedömningar gällande grad av funktionsnedsättning och behov av stöd. Patienterna får inte det stöd vi bedömer att de skulle behöva.
Hur ser Försäkringskassan på era läkarintyg?
– De underkänner ofta våra bedömningar på så sätt att de inte tycker att det vi beskriver räcker för de ansökta insatserna, såsom assistans.
Får ni någon återkoppling från Försäkringskassan?
– Oftast inte, istället får vi veta det genom att patienter och anhöriga berättar för oss efter att de fått avslag.
Att personen någon gång klarar uppgiften räcker för kassan…
Många patienter med autism kan i vissa fall göra vissa saker, men enbart om det råder optimala förutsättningar. Peik Gustafsson säger att det då blivit svårare att argumentera för att patienten har en tillräcklig funktionsnedsättning.
– Vid ett tillfälle klarar de en vardagsysselsättning men inte nästa gång. Då hävdar Försäkringskassan att patienten inte har en funktionsnedsättning bara för att de ibland vid sällsynta optimala tillfällen klarar aktiviteten.
Peik Gustafsson anser att Försäkringskassans tjänstemän inte har den fulla kompetensen att bedöma de verkliga funktionsnedsättningarna och hur de påverkar en persons möjligheter till ett normalt vardagsliv.
– Här måste Försäkringskassan tro på och samarbeta med de som är experter.
Om LSS-utredningens utläckta utkast
Assistanskoll har i en tidigare artikel beskrivit det utkast till förslag som LSS–utredningen just nu arbetar med. Enligt utkastet ska assistans inte ges till barn under 12 år, äldre över 80 år, personer som har färre än 20 timmar grundläggande behov eller som behöver ”annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade” (det så kallade femte grundläggande behovet). Istället ska två nya LSS–insatser skapas, ”Omvårdnad och stöd för barn” och ”aktiv tillsyn av övervakande karaktär”. Peik Gustafsson kommenterar.
– Det är viktigt att den nya insatsen "omvårdnad och stöd för barn" håller kvaliteten. Det nya "aktiv tillsyn av övervakande karaktär" kan behövas för många med neuropsykiatrisk problematik, bara den blir tillräckligt omfattande för behoven. Jag undrar samtidigt hur man skall ge stöd åt dem som har mindre än 20 timmar grundläggande behov i veckan.
Utredningen lutar också åt att kommunerna blir huvudman för personlig assistans.
– Det viktigaste är inte vem som är huvudman, men att det fungerar i praktiken och inte underfinansieras eller ges med för litet kompetens. Det är också viktigt att rättvisa råder så att alla med samma svårigheter erbjuds samma grad av hjälp.
Osäkerhet, ångest, risk för hemmasittare…
Oavsett vad som kommer framöver är dagens utveckling mycket alarmerande enligt Peik Gustafsson. Konsekvenserna för hans patienter som inte får stöd blir vanligtvis osäkerhet och ökad ångest.
– Vissa kan ha svårt att klara studier eller arbete och ibland svårigheter med personlig hygien och matintag.
Det finns en risk att en del blir sk hemmasittare med ökad risk för depressivitet och självmordsbenägenhet.
– Situationen kan bli mycket betungande för de anhöriga och föräldrar kan riskera att bli utbrända och utveckla psykisk ohälsa med ångest och depressivitet.
Inte samhällsekonomiskt försvarbart
Med ett så svagt stöd från samhället som ges idag ökar riskerna för att många skall drabbas av dåligt mående, sämre samhällsanpassning och t.o.m. för tidig död. Ur en samhällsekonomisk synpunkt är detta inte försvarbart fortsätter Peik Gustafsson.
– Dessa personer riskerar att inte kunna komma in i något förvärvsarbete och kan komma att belasta sjukvården i hög grad samt bli konstant beroende av socialbidrag till följd av uteblivet stöd i unga år.
”Detta kommer från politikerna och regeringen”
Det har blivit hårdare bedömningar för personlig assistans när Försäkringskassan tolkat domar från Högsta Förvaltningsdomstolen. Peik Gustafsson tror att utvecklingen ytterst beror politikerna och regeringen.
– Detta kommer från politikerna och regeringen. Jag tror att det finns starka sparkrav i botten, Försäkringskassan anses vara för dyr och även domstolarna låter sig påverkas av debatten. Försäkringskassan försöker sedan spara på personer sjukdomar och funktionsnedsättningar.
Fusket har påverkat
Peik Gustafsson tror att fusket och debatten kring det har påverkat synen på personlig assistans.
– Jag vet att fusk förekommer, eftersom jag själv varit i rättegång som vittne i två sådana fuskärenden med fällande domar. Jag tycker inte heller att man skall tillåta fusk, men det är mycket beklagligt när vissa personers fusk skall gå ut över personer med ett verkligt och stort hjälpbehov. Det ena borde inte kunna gå ut över det andra.
Handlar om människosyn
Peik Gustafsson anar också en förändrad människosyn i samhället. Idag skall var och en vara sitt eget varumärke och bedömas som varor på en marknad säger han.
– Dessa svaga grupper som har ett allvarligt funktionshinder verkar inte vara så lukrativa på marknaden. Det är som om man ger dem ett sämre människovärde. Dessutom är det en grupp personer som har svårt för att göra sina röster hörda i samhällsdebatten och politiken.
I ett större perspektiv kan man se indragningarna av assistans som en del av en pågående nedmontering av den svenska s.k. välfärden anser Peik Gustafsson.
– Vi ser hur sjukvården och servicen i samhället (försäkringskassan, posten, skolan mm) tenderar att försämras. Verksamheterna är för dyra och man spar på svaga grupper i samhället, säger Peik Gustafsson.
Peik Gustafsson intervjuades av Kenneth Westberg 2018–03–09
Vidare läsning
Barbro Westerberg, överläkare, Göteborg – ”Ska inte assistenterna mata barnen?”
Per Hamid Ghatan, läkare och forskare – ”Försäkringskassan sätts medvetet i en svår sits”