Lars Lööw, Utredare – ”Regeringen behöver förklara syftet med dagens nivå på schablonbeloppet”
Lars Lööw föreslår att arbetsgivare i personlig assistans ska betala sjuklöner och tvingas ge kollektivavtalsvillkor. Assistenter föreslås få kunskapsstöd om egenvård och ett utbildningsmaterial från Socialstyrelsen. Samtidigt resonerar Lars Lööw om problem med för lågt schablonbelopp och osäkra anställningar.
Gemensamt utbildningsmaterial
Lars Lööw föreslår i utredningen Översyn av yrket personlig assistent ett viktigt yrke som förtjänar bra villkor att Socialstyrelsen skapar ett gemensamt utbildningsmaterial för assistenter, assistansberättigade och anordnare. Detta eftersom många assistenter beskriver att de saknar kunskap om rättighetslagstiftningen och arbetsrätts- och arbetsmiljöregelverk.
– Det finns utbildningsmaterial hos enskilda anordnare, och det finns material att köpa. Men det är skillnader i anordnarnas förutsättningar att ge en grundläggande utbildning. Därför behövs ett brett och lättillgängligt utbildningsmaterial om vad som gäller för yrket personlig assistent och för rättigheten personlig assistans.
Det finns en skepsis hos många assistansanvändare mot EN assistentutbildning. Är detta ett sätt att komma runt det?
– Nej det är inte ett sätt att få en utbildningsplikt. Vi vill förbättra arbetsvillkoren genom ökad kunskap. Det kommer att finnas en fortsatt diskussion om en utbildning eller legitimation för yrket. Men den samlade bilden av yrket är att det i grunden är ett serviceyrke, med inslag av vårdnära arbetsuppgifter. Men det är ett mycket brett yrke där de traditionella vårdutbildningarna inte är tillräckliga.
Vad anser du om en assistentutbildning eller legitimation?
– Jag har själv mina rötter i funktionsrättsrörelsen, har följt den diskussionen länge där. Jag förstår argumenten från båda håll, men hade inte i uppgift att utreda detta.
Utred det förhöjda timbeloppet
Lars Lööw vill även kartlägga hur det förhöjda timbeloppet används, eftersom det finns tecken att det inte används så mycket på grund av höga redovisningskrav. Den som får det behöver idag redovisa allt assistansersättningen använts till.
– Det finns tecken på att det är för krångligt. Eftersom man ska redovisa det timme för timme finns det en risk att man avstår och hankar sig fram ändå och väljer bort kompetensutveckling.
Skapa Kunskapsstöd för egenvård
Lars Lööw vill att det skapas ett kunskapsstöd för egenvård. Socialstyrelsens föreskrifter räcker inte och det saknas en insikt om problemen.
– Vi beskriver en situation där en assistent hade medicinering på delegation, då kommer en person som inte delegerade uppgiften till hen och säger att nu ska man inte ge medicinen längre. Vad gäller?
När en uppgift blir vård på delegation, jobbar assistenten på uppdrag av sjukvårdshuvudmannen och inte på uppdrag av arbetsgivaren. Då blir det oklart vem som har arbetsledningsansvar och arbetsgivaransvar, fortsätter Lars Lööw.
– Arbetsgivare kan säga att de inte är ansvariga utan bara förmedlar pengar till assistenten att genomföra detta Jag tror inte man följer upp ordentligt att delegationer förnyas eller att kvaliteten följs upp. De som delegerar har svårt att följa upp att den som får delegation har kompetens och förmåga. De som fått en delegation, särskilt om det är egenvård, har av sekretesskäl svårt att kontakta sjukvårdshuvudmannen för att få hjälp och stöd.
Om det blir fel vid en uppgift på delegation omfattas assistansanvändaren av ett försäkringssystem.
– Om samma uppgift ligger på egenvård måste hen stämma sin assistent. Detta är inte rimligt, säger Lars Lööw.
Hur ska detta lösas?
– Vi föreslår en tvåstegsraket, dels att regeringen ska ge IVO ett uppdrag att göra en tillsyn för att ta reda på läget. Med den utgångspunkten ska Socialstyrelsen sedan ta fram ett kunskapsstöd om egenvård och hälso– och sjukvård på delegation.
Låt arbetsgivarna ta över assistenters sjuklöner
Lars Lööw vill att arbetsgivarna ska ta över ansvaret från kommunerna att betala ut personliga assistenters sjuklöner. Detta har föreslagits både av Agneta Rönns schablonutredning och LSS-utredningen. Lars Lööw har använt LSS–utredningens beräkning på vad det kostar, tre extra kr per assistanstimme.
– Det finns två skäl för detta, dels att arbetsgivarna ska ha ett incitament för att ta arbetsmiljöansvar för sjukfrånvaron och dels att det är onödig administration.
Räcker verkligen tre kr extra per assistanstimme, särskilt nu när schablonbeloppet inte höjts så mycket?
– Jag kan förstå att de små marginalerna i branschen skapar oro men det kan inte lösas inom ramen för sjuklönesystemet. Men jag hoppas att branschen kontrollerar rimligheten i den beräkning vi använt och presenterar egna beräkningar.
Utgångspunkten när detta infördes var enligt Lars Lööw att kommunerna var en garant för att det fanns assistenter i vissa speciella situationer.
– Det byggde på att de alternativa utförarna var små sårbara aktörer, assistansanvändarna själva eller små kooperativ. I verkligheten har det utvecklats till att alla kommuner på sitt eget sätt skickar pengar till anordnarna för sjuklön.
Vari ligger motståndet att ändra detta?
– Det har försvunnit i de andra stora rättighetsfrågorna. I förslaget från Agneta Rönns utredning fanns inget högkostnadsskydd för egna arbetsgivare, då fanns en risk att de skulle drabbas hårt. LSS-utredningen har ett högkostnadsskydd och egna arbetsgivare får pengar direkt från Försäkringskassan. Då borde det inte finnas ett motstånd, jag har inte sett det.
Krav på kollektivavtalsliknande förhållanden
Lars Lööw vill att det ska vara krav på kollektivavtalsliknande förhållanden för alla anställda assistenter. Detta kan göras utan ett krav på att teckna kollektivavtal.
– Det räcker med motsvarande villkor, det finns liknande lösningar tex för att få rekrytera personer för lönebidrag. Ett antal assistenter saknar detta idag, inte bara hos egenanordnare utan även anställda i assistansföretag.
Vad är problemen?
– Lönen och försäkringen. Det finns en risk för låga lönenivåer och att man inte får samma försäkringsskydd om man skadas på jobbet. Dessutom får man ingen tjänstepension, och blir en del av framtidens fattigpensionärer. Ersättningsnivån är satt för att detta försäkringsskydd ska vara med. Därför blir det problematiskt om staten ger ut en ersättning som används till något annat. Det är också en konkurrensfråga, de som ger bra villkor får en nackdel konkurrensmässigt.
Utred ”Lagen om arbetstid i husligt arbete”
Lars Lööw vill att Lagen om arbetstid i husligt arbete (Hushållslagen) ska utredas och anpassas till dagens förhållanden. Idag gäller den för assistenter som är anställda direkt av en assistansberättigad.
– Det är en lagstiftning som är till för ett annat arbete i en annan tid. Den letades upp av parterna 1994 och har sedan funnits kvar. Jag var förbundsjurist på FUB då och blev förvånad när den dök upp. Likheten med assistansen är att det handlar om ett arbete i någon annans hem, men lagen är egentligen inte utformad för personliga assistenter.
Lars Lööw resonerar kring ämnen utredningen inte fick ge förslag om
Utredningen fick inte föreslå ändrad lagstiftning i arbetsrätt, arbetsmiljö, utbildningskrav eller rätten till personlig assistans. Men utredningen för ett resonemang kring tre ämnen, storleken på schablonen, en differentierad schablon och anställningsvillkoren.
– Jag hoppas de funderar vidare på de tre områdena säger, Lars Lööw.
Resonemang om nivån på schablonbeloppet
Lars Lööw konstaterar att schablonbeloppets storlek spelar roll. 90 % av anordnarnas kostnader är lönekostnader.
– Om ersättningen höjs mindre än löneökningarna under en längre tid, måste man spara på något annat, då blir på kompetensutveckling eller åtgärder för bättre arbetsmiljö. 42 % av assistenterna säger tex att de inte haft någon kompetensutveckling det senaste året.
Det vore bra för legitimiteten i systemet om regeringen var tydligare i vad man har för syfte i att nivån sätts som den görs nu fortsätter Lars Lööw.
– Vi tar inte ställning till hur hög nivån ska vara men säger att om den utvecklas mindre än den allmänna kostnadsutvecklingen så finns det en klar risk att det påverkar förutsättningarna för assistenterna.
Har du sett tecken på att den låga uppräkningen av schablonen lett till lägre ingångslöner för assistenter?
– Man kan konstatera att löneutvecklingen i branschen något år varit lägre än på arbetsmarknaden i övrigt. Det kan vara en indikation på flera saker och en förskjutning av ingångslöner kan vara en sådan.
Resonemang om anställningsvillkor
När det gäller anställningsvillkor konstaterar Lars Lööw att uppsägningstiderna och formerna kring det skapar en osäkerhet och leder till en oro för jobbet.
– Vi för ett resonemang om att det ligger i allas intresse att arbetsmarknadens parter sätter sig ner och talar om anställningsvillkoren, tex den korta uppsägningstiden i visstidsanställningarna på 14 dagar. Om regeringen vill göra något för att underlätta en förändring, måste det ges en garanti från parterna att de investerar eventuella extra medel från regeringen i just detta.
Resonemang om en differentierad schablon
Lars Lööw för slutligen ett resonemang om behovet av en differentierad schablon med olika timbelopp om assistansen utförs på timmar som ger olika ersättning i obekväm arbetstid.
– En differentierad schablon påverkar mer än assistenternas situation och det låg utanför vårt uppdrag att utreda det.
Ett annat problem kopplat till schablonen är att det finns mycket timmar väntetid i assistans som bara betalas med en fjärdedel jämfört med vanliga assistanstimmar.
– Om man inte har månadslön utan timlön, så finns det en stor risk att detta påverkar lönen. Eftersom ett europeiskt arbetstidsdirektiv gör att väntetid räknas arbetstid blir det svårt att kompensera med OB på andra timmar. Det gör livet komplicerat, om man inte vet vilken lön man får månad för månad, säger Lars Lööw.
Lars Lööw intervjuades av Kenneth Westberg 2020-01-20
Vidare läsning
Översyn av yrket personlig assistent - ett viktigt yrke som förtjänar bra villkor (SOU 2020:1)