Mathias Blomberg, IGNE Advokatbyrå – ”Försäkringskassan tolkar så restriktivt de kan”
Det grundläggande behovet personlig hygien handlar nu bara om att hålla kroppen ren från smuts och andra ohälsosamma ämnen. Rakning ses som ett gränsfall där den sökande behöver motivera att syftet är att hålla sig ren. Resonemangen visar en tillämpning som till stora delar havererat, säger Mathias Blomberg.
Ger ännu mer restriktiv tillämpning
I Försäkringskassans nya vägledning för assistansersättning sägs det sid 93–94 att det endast är ”hjälp som syftar till att hålla kroppen ren från smuts och andra ohälsosamma ämnen” som kan godtas som det grundläggande behovet ”personlig hygien”. Detta är en direkt följd av och Försäkringskassans ordval är direkt taget ur Högsta Förvaltningsdomstolens så kallade ”sminkdom” 959–19, säger Mathias Blomberg.
Vart leder den nya synen på det grundläggande behovet ”personlig hygien”?
– I likhet med en rad andra vägledande avgöranden så innebär det en bekräftelse av en ytterligt restriktiv tillämpning som med stor sannolikhet medför att Försäkringskassan och kommunerna kommer att få ökade möjligheter att neka svårt funktionshindrade personer rätt till assistansersättning och personlig assistans.
Kassan följer ett mönster i restriktivitet
Försäkringskassans tolkning av HFD:s sminkdom 959–19 följer enligt Mathias Blomberg ett mönster där de tolkar så restriktivt de kan.
– I enlighet med väl etablerat modus så drar Försäkringskassan slutsatserna så långt som det bara är möjligt utan någon som helst känsla av lojalitet med lagstiftningens grundläggande syften. Så har det sett ut under väldigt lång tid och deras tolkning av det aktuella avgörandet utgör inget undantag.
Behöver inte vara så restriktivt…
I vägledningen sid 93–94 sägs det att tex sminkning, hårklippning, hårinpackning, trimning av skägg och insmörjning i syfte att hålla huden mjuk aldrig kan vara grundläggande behov. Det finns stöd i HFD:s dom för detta, säger Mathias Blomberg, men han tycker att Försäkringskassan inte hade behövt vara så restriktiv.
– Hår består t.ex. av döda keratiniserade celler och avlägsnandet av något som är dött från kroppen borde rimligen inrymmas i ”smuts eller andra ohälsosamma ämnen”. Något som är dött bör rent allmänt inte ses som något hälsosamt.
”Detta resonemang är trams”
Det sägs vidare i vägledningen att det finns hjälpbehov där syftet med hjälpen kan vara att hålla kroppen ren, men inte alltid är det. tex rakning. Här behöver den sökande berätta på vilket sätt tex rakning syftar till att hålla sig ren. Detta resonemang beskriver en tillämpning som havererat, menar Mathias Blomberg.
– Detta är enligt mitt förmenande trams, vad är det som är viktigt här? Den enskildes rent subjektiva upplevelse av att känna sig ren och fräsch eller vad som i vår sociala kontext uppfattas som ett vårdat yttre? För att tillgodose Försäkringskassans egenartade uppfattning borde svaret vara ”för att jag vill känna mig renlig och fräsch samt ge ett vårdat intryck” Är då de som väljer att behålla skäggväxt orenliga och ofräscha? Att ens föra den här typen av resonemang är märkligt och vittnar om ett mycket avslappnat förhållande till både sunt förnuft och verklighetsförankring.
HFD saknar resonemang om syftet med lagen
HFD:s sminkdom 959–19 sade att sminkning inte är ett grundläggande behov därför att det inte handlar om att hålla kroppen ren. Juristen Andreas Pettersson anser att domen saknar en rättslig prövning utifrån syftet och målet i LSS och utifrån Funktionsrättskonventionen. Mathias Blomberg håller med.
– Jag är helt enig med honom. Det är mycket olyckligt och oroväckande att HFD helt bortser från lagstiftningens syften och istället använder svenska akademins ordbok som sin primära inspirations– och rättskälla för uttolkning av rättsligt relevanta begrepp i en mycket betydelsefull rättighetslagstiftning. Det är bara att konstatera att HFD ansluter sig Försäkringskassans nitiskt restriktiva tillämpning.
Andreas Pettersson menar att det beror på att det saknas socialrättslig kompetens i HFD och de inte ser socialrätt som riktig juridik…
– Detta undandrar sig min bedömning, men jag kan bara konstatera att jag personligen inte är särskilt imponerad av vare sig tolkningen eller hur HFD utformar sina domskäl. Även om HFD givetvis inte kan ta ansvar för hur olika myndigheter tolkar innehållet i deras avgöranden så kan de rimligen inte vara obekanta med att t.ex. Försäkringskassan läser deras avgöranden som att det vore lagtext. Det sistnämnda medför att HFD borde vara väldigt noga och konsekvent med begreppsterminologin, vilket de inte varit hitintills.
Driver fall om rituell tvättning
Mathias Blomberg berättar att han just nu driver ett ärende mot Försäkringskassan om religiöst betingade hygienåtgärder hos Diskrimineringsombudsmannen, DO.
– Muslimer måste tvätta sig innan bön (salat). Dessa åtgärder som syftar till att bli ren i både faktisk och rituell bemärkelse underkänns av Försäkringskassan. Detta trots att bönen blir ogiltig om hygienåtgärderna inte utförs. Svårt funktionshindrade personer av viss religiös övertygelse utsätts alltså för direkt diskriminering, trots att diskrimineringsförbudet gäller hela socialförsäkringsbalken. Obegripligt och ännu ett exempel på Försäkringskassans tramsande.
Krävs ny lagstiftning
Den negativa utveckling som pågått inom personlig assistans tuffar på säger Mathias Blomberg som och menar att den senaste tidens domar accentuerar vikten av att det kommer en ny lagstiftning på plats.
– Detta förutsätter dock att politikerna ser problem med en tillämpning som är ytterligt restriktiv, märklig och i många avseende materiellt stötande, säger Mathias Blomberg.