läs skrivbordsversionen istället
Hans Andersson har beviljats 15,2 timmar personlig assistans per vecka av sin kommun, av dessa avser 11,2 timmar grundläggande behov. Hans hustru förutsätts dock sköta hela hushållet och han beviljas inga timmar för att laga mat och diska eftersom han kan äta själv.
Emil Ekström som är juridiskt ombud för Hans Andersson anser att många kommuner blandar ihop sina regler med Försäkringskassans bedömning huruvida en person har mer än 20-timmar grundläggande behov.
Hans Andersson, 58, råkade ut för en olycka 1972 då benet amputerades, de sista fem åren har han blivit gradvis sämre i ryggen med kotkompressioner och sitter nu mestadels i rullstol. Han bor med sin hustru i en lägenhet i Bagarmossen i Stockholm, barnen har flyttat hemifrån. I början av 2009 bestämde han sig för att söka personlig assistans.
- En kompis tyckte jag skulle söka personlig assistans, så jag kontaktade Särnmark där jag fick kontakt med deras jurist Emil Ekström.
Hans Andersson och Emil Ekström räknade därefter på hjälpbehovet och kom fram till 58,5 timmar assistans per vecka, varav drygt 21 timmar för grundläggande behov. Han sökte assistans samtidigt hos Försäkringskassan och i sin kommun (Skarpnäcks stadsdelsförvaltning). Biståndshandläggare från kommun och Försäkringskassan gjorde ett hembesök och Försäkringskassan bedömde därefter att han hade 9,33 timmar grundläggande behov per vecka. Han hamnade alltså under 20-timmarsgräsen och beviljades därför inte assistans från Försäkringskassan. Efter detta avslog även kommunen hans ansökan om personlig assistans och hänvisade till hemvårdsbidrag och hemtjänst.
- Därefter var min jurist i kontakt med kommunen, då ändrade de sig och i april 2009 beviljades jag 15,2 timmar assistans per vecka (66 timmar per månad)
Varför ändrade de sig?
- Det var efter att Emil Ekström på Särnmark var i kontakt med dem. Kommunen tyckte då att det var generöst att jag fick personlig assistans. De som inte protesterar får kanske nöja sig med hemtjänst.
Hans Andersson har precis (2010) fått svar på en ny ansökan till kommunen, och han beviljades nu 15,9 timmar per vecka, ett beslut han nu ska ge synpunkter på.
Hans Andersson har sedan tidigare överklagat både kommunens och Försäkringskassans beslut från 2009, och efter att ha fått nej i Länsrätten har han överklagat till Kammarrätten.
Skillnaden mellan den tidsberäkning Hans Andersson har och kommunens tidsberäkning ligger till stor del i tidsåtgången för exempelvis duschning, där kommunen beviljat 20 minuter per duschning (Hans hävdar att han behöver 30 minuter). Vid påklädning har kommunen beviljat 15 minuter per tillfälle (Hans hävdar att han behöver 20 minuter). Vidare hävdar Hans Andersson att han behöver gå på toaletten sex gånger per dag till skillnad från de två gånger per dag han är beviljad idag. I stadsdelsnämndens beslut står det:
"Hans redogör för att han ställt in kroppen på att gå på toaletten 2 gånger per dag… Hans inkommer 2009-03-16 med synpunkter om att om han hade personlig assistans skulle han ha möjlighet att göra flera toalettbesök"
Enligt Emil Ekström är det anmärkningsvärt att kommunen skriver att Hans Andersson skulle vilja kunna gå på toaletten oftare, men att de inte tar hänsyn till detta.
- Hans uppger att han har detta behov, bland annat då han tar vätskedrivande medel. Det är helt orimligt och integritetskränkande att kräva något slags ytterligare bevisning av Hans kring detta, säger Emil Ekström som anser att problemet ligger i själva beräkningsmetoden.
- De flesta människor är inte medvetna om hur lång tid deras toalettbesök tar och det är omöjligt att uppskatta hur lång tid det tar med assistans innan man ens har assistans. Emil Ekström anser att det vore rimligare om man istället fick söka assistans i "block" för de perioder som man är "aktiv" och behöver en assistent "till förfogande" och att man sedan i grova drag redogör för vilka behov som kan komma att uppstå under den perioden.
- Därefter kan handläggaren göra en rimlighetsbedömning av behoven, vilket bör vara något helt annat än att gå igenom varje aktivitet minut för minut och endast bevilja tid för "preciserade aktiviteter".
Hans Andersson har sökt tid för att förbereda/laga mat, diska samt hjälp med frukost, men eftersom han äter självständigt beviljar kommunen ingen tid alls för måltider, i beslutet hänvisar stadsdelsnämnden här till en kammarrättsdom som säger att detta inte är ett grundläggande behov.
"enligt Kammarrättsdom 2008-12-04 har det fastställts att den funktionshindrade endast har hjälpbehov avseende uppvärmning av mat, fram- och avdukning etc., ska tidsåtgången för detta inte beaktas eftersom det i sådant fall inte är ett hjälpbehov som är hänförligt till de grundläggande behoven".
Enligt Emil Ekström har kommunen här blandat ihop regelverket för vad man kan beviljas assistans för med de regler som Försäkringskassan tillämpar för att avgöra om man överhuvudtaget har rätt till assistans, de så kallade grundläggande behoven. Försäkringskassan hade troligen beviljat dessa som "andra personliga behov" efter att de grundläggande behoven fastställts enligt Emil Ekström.
- Kommunen ska kontrollera om du har tillräckligt med grundläggande behov för att tillhöra målgruppen och ha rätt till personlig assistans, vilket de här bedömt att Hans Andersson gör. Då ska alla andra behov som inte tillgodoses på annat sätt berättiga till assistans. När handläggarna blir tuffare i sina bedömningar ifrågasätts i första hand "andra personliga behov" utöver de grundläggande. Detta är felaktigt och stämmer inte överens med själva grundtanken med assistans.
Idag arbetar Hans Anderssons fru som hans personliga assistent, 15,2 timmar per vecka eller 2,17 timmar/dag. Hans Andersson har sökt assistanstid för hjälp att städa, handla och tvätta bilen. I stadsdelsnämndens beslut sägs det dock att:
"tvätt och hemmets skötsel ingår i hushållsgemenskap, därför beviljas ingen tidsåtgång för detta"
Hans Andersson tycker detta är mycket olyckligt då han vill vara delaktig i hushållet tillsammans med sin hustru.
- Kommunen anser tydligen att städningen och hushållsansvaret ligger helt på min fru.
Emil Ekström anser att ansvaret ska delas vid bedömning av hushållssysslor och att kommunens agerande här saknar stöd i rättspraxis.
- Kommunen ska ta hänsyn till delat ansvar och även till om det finns vuxna barn i hushållet, men här förvägras Hans helt möjligheten att bidra med hjälp av assistans. Att dela på ansvaret betyder inte att man måste göra hälften av alla aktiviteter, men det borde vara en hörnsten i lagstiftningen att inte vara beroende eller bli en belastning för sina anhöriga.
Hans Andersson berättar att han även sökt assistans för en rad sociala behov, utöver de grundläggande och har då fått 4 timmar per vecka, kommunen har beviljat tid för att spela boccia.
- Jag sökte assistans för att gå på bio, restaurangbesök och hälsa på och vara med barnbarnen och semestra i min husvagn, men de har enbart räknat ett behov för att spela boccia på helgerna. Det var även en diskussion om tiden när assistenten väntade medan jag spelade skulle räknas, men de backade från den ståndpunkten.
Hans Andersson tolkar detta som att kommunen enbart beviljat tid för aktivitet som ligger utanför familjen.
- De har nekat till alla aktiviteter som sker inom familjen när min hustru är med.
Emil Ekström menar att goda levnadsvillkor bör innefatta möjligheten att exempelvis semestra i husvagn och att ha aktiviteter med barnbarnen.
- Det borde omfattas av att "leva som andra" vilket är syftet med LSS-insatsen personlig assistans.
Det har enligt Emil Ekström utvecklats en alltför krånglig rättspraxis kring personlig assistans, vilket äventyrar rättssäkerheten för en enskilde. Ett exempel är när kommunerna, som i Hans Anderssons fall, blandar in kriterierna för grundläggande behov där de inte hör hemma, ett annat är att man ger sig in på komplexa minutberäkningar som sedan domstolar ska försöka gissa om de är korrekta eller inte.
- Att Hans Andersson inte får någon tid alls för måltider trots att han inte klarar en mängd av de moment som krävs för att genomföra en måltid avslöjar att man tappat bort grundtanken med personlig assistans.
Flera politiker har sagt att lagstiftningen bör förtydligas, bland annat, Folkpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Emil Ekström beklagar att regeringen inte förtydligar regelverket kring grundläggande behov i den nyligen lagda propositionen.
- Här hade man chansen att stoppa den tolkning av regelverket som innebär att endast integritetskänsliga delar av de grundläggande behoven ska räknas.
I en doktorsavhandling av Magnus Roos på Göteborgs universitet sägs det att privata assistansutförare driver upp antalet assistanstimmar och att kostnaderna därför ökar. Försäkringskassan hävdar i svar på ett regeringsuppdrag att felaktiga utbetalningar av assistansersättning kan ha sin grund i att privata anordnare överdriver kundens hjälpbehov för att få ut så stor ersättning som möjligt. Emil Ekström vill sätta detta i ljuset av exemplet med Hans Andersson. Han anser att mot bakgrund av det komplicerade regelverket så är risken stor att den enskilde inte har tillräckliga kunskaper för att tillvarata sina rättigheter.
- Att Hans fått assistans beviljat kan inte tolkas som annat än att kommunens ursprungliga beslutsförslag var felaktigt, så där har jag svårt att förstå hur någon skulle kunna ifrågasätta att han tar hjälp för att få till en ändring. Risken för att en person som söker assistans med hjälp av sitt ombud kör över en hel myndighet är liten, risken för att en myndighet kör över en person utan ombud är tyvärr rätt stor, säger Emil Ekström.
Artiklar på Assistanskoll: skriv till Kenneth, telefon: 070-859 15 44 eller 08-506 22 181. (telefonsvarare finns)
Assistansanordnarnas profiler: skriv till Algren, telefon: 08-506 22 177. (telefonsvarare finns)
Om cookies och personuppgifter på Assistanskoll
Assistanskoll är en tjänst av
Independent Living Institute
Storforsplan 36, 10 tr
123 47 Farsta
Tel. 08-506 22 177.