annonser
annons Nordica Assistans
annons JAG
annons STIL
annons Backup
annons Maxia Care
annons Humana Personlig assistans
annons Rehab Sation Assistans
annons Assistansförmedling
annons Arbetsgivarföreningen KFO
annons Vivida Assistans


Annonsera du också
på Assistanskoll..

SKL kritiserar både Försäkringskassans hårdare bedömningar och uppskattningarna av fusk i Billums betänkande

SKL, Sveriges kommuner och landsting, är kritiska till Försäkringskassans hårdare behovsbedömningar och vill förstatliga all assistans inklusive assistenters sjuklöner, tillfälligt utökad assistans och de som har kommunala assistansbeslut.
SKL är också mycket kritiskt till uppskattningarna i Susanne Billums betänkande
av överutnyttjande och fusk/felaktigheter i assistansersättningen.

Artiklar med samma tema: (215)

TEMA - Försäkringskassans hårdare bedömningar för assistansersättning

I november 2007 började Försäkringskassan hävda att enbart sk integritetsnära delar av grundläggande behov ger rätt till assistansersättning, Försäkringskassan fick stöd i Regeringsrätten 2009. En ny dom 2015 begränsade det femte grundläggande behovet. 2016 sade ytterligare en dom att egenvård inte räknas som grundläggande behov. Hårdare bedömningar har gjort att alltfler förlorat sin assistansersättning och att färre nybeviljas.

Förstatliga assistansersättningen

upplagd bokAssistansersättningen bör förstatligas enligt Peter Sjöquist, ekonom på SKL. Försäkringskassan bör även administrera assistenters sjuklöner och tillfälligt utökad assistansersättning, vilket SKL tidigare krävt tillsammans med Försäkringskassan.
- Det dubbla huvudmannaskapet innebär ett onödigt dubbelarbete, med onödiga kostnader, dubbla handläggare och dubbla mål i domstolarna, det är slöseri med skattemedel, säger Peter Sjöquist.
20-timmarsgränsen bör tas bort och även de som har assistans i kommunala beslut bör rymmas inom Försäkringskassans assistansersättning säger Ellinor Englund, förbundsjurist på SKL.
Egentligen borde alla nio LSS-insatser vara statliga fortsätter Peter Sjöquist.
- Det har vi drivit i alla år, nu inriktar vi oss på assistansen i första hand.

Sjuklönerna mest akut

Kommunerna betalar idag ut sjuklöner när assistenter hos privata assistansanordnare är sjuka. Detta är det mest akuta som behöver förändras säger Peter Sjöquist
- Det finns ett förslag på Socialdepartementet hur sjuklönerna kan finansieras via assistansersättningen, men det har tydligen hamnat i långbänk.
Vari ligger motståndet?
- Det vet jag inte, det verkar vara en allmän handlingsförlamning. De kanske väntar in behandlingen av fuskutredningen. Vi tycker att detta vore lätt att åtgärda, mycket jobb skulle sparas hos kommunerna, anordnarna och brukarna.

Kritisk mot Försäkringskassans uppdelning av grundläggande behov

800 personer har förlorat sin assistansersättning vid omprövning sedan 2007. Antalet ökar varje år och beror främst på Försäkringskassans striktare behovsbedömning av grundläggande behov. Assistanskoll frågar Ellinor Englund vilkaeffekter detta gett för kommunerna.
- De förändrade bedömningarna styrs av en regeringsrättsdom som kom 2009 och som SKL då protesterade mot, vi tycker inte att bedömningarna ska splittras upp på detta sätt. Det är olyckligt att man börjar prata om vilka kläder som är integritetsnära eller inte, om hårtvätt ska räknas osv, det blir mycket märkliga diskussioner.
Ett annat problem som kommer ur Försäkringskassans förändrade bedömningar är hur insatserna ska kunna utföras enligt Ellinor Englund.
- Du kan inte ha någon som är där några minuter och sedan tar paus och kommer tillbaka några minuter. För att insatserna ska kunna utföras behövs sammanhängande tidsperioder av assistans.
Borde hela det grundläggande behovet räknas vid bedömningen?
- Ja, det borde inte splittras upp på det här sättet. Men nu är detta fastslaget av Regeringsrätten och gäller tillsvidare.
Enligt de senaste siffrorna från Socialstyrelsen har personer med assistans beviljad av kommunen ökat från 3600 i dec 2010 till 3800 dec 2011. Detta tror Peter Sjöquist beror på att många förlorar sin assistansersättning och istället får kommunala assistansbeslut. I vilken utsträckning de som förlorat sin assistansersättning fått kommunala assistansbeslut, gruppboende enligt LSS eller hemtjänst kan dock Peter Sjöquist inte svara på.
- Vi vet inte, det finns inga undersökningar på detta.

Siffrorna för överutnyttjande och övervältring saknar grund

I betänkandet Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning menar Susanne Billum att det sker en övervältring av kostnader från kommunerna genom att exempelvis assistansersättning beviljas istället för gruppboenden. Detta är en del av ett överutnyttjande av assistansersättning som enligt Susanne Billum är 13-18 % av all utbetald assistansersättning. Peter Sjöquist tycker att kommunerna anklagas orättvist och att siffrorna är gissningar.
- Jag försökte förmå Susanne Billum att ta bort de här siffrorna, det finns inte belägg för dem. Assistans är en insats som ofta föredras av brukare framför boenden, därför att du får den på hemmaplan, och du får den snabbare.
Varför lades siffrorna fram tror du?
- Antagligen för att det fanns krav på siffror i direktiven till utredningen.

Skeptisk till Expertmetoden

I Susanne Billums utredning antas även 9-15 % av all assistansersättning betalas ut på grund av fusk och felaktigheter. Dessa siffror har ifrågasatts av Riksrevisionen och Försäkringskassan själv. Siffrorna för fusk/felaktigheter och överutnyttjande i Billums utredning baseras främst på tidigare siffror från Vad kostar felen? från FUT-Delegationen och Ekonomistyrningsverket 2010 som togs fram med hjälp av expertmetoden (expert elicitation) där man i brist på fakta låter experter göra antaganden om omfattningen. Expertmetoden har kritiserats exempelvis av statsvetaren Björn Johnson som hävdar att den inte baseras på fakta och påverkas av tidsandan när antagandena görs. Även Peter Sjöquist är kritisk till expertmetoden.
- Ja, expertmetoden som används är mycket märklig.
Varför?
- Om siffrorna exempelvis ligger i ett intervall mellan 0-20 % kan man säga att nivån är 10 %, när det lika gärna kan vara 0 %. Som ekonom kan man i viss mån gissa vid prognoser men expertmetoden är verkligen ett extremfall när det gäller osäkerhet, säger Peter Sjöquist.

Peter Sjöquist och Ellinor Englund intervjuades av Kenneth Westberg 2012-04-13

Skicka sidan till: