Thomas Juneborg, talesperson, VIMPA – ”Stor risk att assistansen är kommunaliserad om fem, sex år”
Regeringen agerar på flera fronter för att minska antalet assistanstimmar och assistansberättigade. Thomas Juneborg anser att Socialdemokraterna gör ett moraliskt haveri. Försäkringskassans påstående om att det inte finns någon kris tycker han känns obehagligt.
– Ska vi ha en diskussion värd namnet måste Försäkringskassan presentera bevis på att det faktiskt fuskas och myglas för flera miljarder kr/år.
Assistansen håller på att monteras ner ”bakvägen”
Det sker en nedmontering av assistansen framför våra ögon säger Thomas Juneborg, talesperson för VIMPA, vi med personlig assistans i Jönköpings län. Att regeringen uppmanat kassan att bryta utvecklingen av antalet assistanstimmar är ett exempel på det.
– Detta bryter helt mot intentionerna i LSS där hjälpen ska ges efter behov. Det bryter också mot den centrala principen i FN–konventionen att uppnådda rättigheter inte får försämras. Regeringen antyder på ett mycket obehagligt sätt att vi i får mer hjälp än vi behöver.
Det har kommit flera domar i förvaltningsdomstolarna som beskär rätten till assistans, senast att egenvård inte ska kunna räknas in i grundläggande behov. Thomas Juneborg anser att personlig assistans håller på att monteras ner "bakvägen".
– Det är ur demokratisk synvinkel mycket allvarligt att intentionerna i LSS urholkas via domslut och inte lagändringar, eftersom det då blir svårt att utkräva ett politiskt ansvar.
LSS–insatser ställs mot varandra
Thomas Juneborg ser några positiva saker i den nyligen startade LSS-utredningen, tex att man uppmärksammar problem med det delade huvudmannaskapet och att tillämpning av lagen som skiljer sig mellan kommunerna. Det helt dominerande budskapet är dock att LSS-insatsen personlig assistans kostar för mycket, kostnaden ska ner till varje pris.
– Dessutom ställs på ett obehagligt sätt olika LSS insatser och därmed även vi som berörs mot varandra med följande mening: Förstärkt kvalitet, träffsäkerhet, helhetssyn och mångfald i de stödinsatser som LSS omfattar ska finansieras med besparingar inom assistansersättningen.
Vad kan detta leda till tror du?
– Det finns en stor risk att assistansreformen är kommunaliserad om fem–sex år och det är liktydigt med att i praktiken avskaffa assistansen som vi vill ha den. Vi blir återigen utlämnade till kommunernas godtycke.
”Kris” kan vara vad som helst
Regeringens lagförslag om att de vid en ”kris” ska kunna ändra schablonbeloppet är ett ännu större hot mot assistansreformens framtid än direktiven till LSS–utredningen säger Thomas Juneborg och räknar upp en rad skäl.
- Assistansanvändare och anordnarna måste veta vilka ekonomiska ramar som gäller. Det är omöjligt att driva en seriös verksamhet om de ekonomiska förutsättningarna plötsligt ändras.
- Det finns ingen definition av ordet "kris", vilket betyder att regeringen skulle kunna hänvisa till nästan vad som helst om man vill sänka schablonbeloppet.
- Det står ingenstans hur mycket schablonersättningen får sänkas vid en kris.
- I ett värsta fall scenario betyder det att regeringen skulle kunna sänka schablonen så mycket att det blir omöjligt att bedriva bra personlig assistans.
Ser två huvudförklaringar
På frågan vad som ligger bakom utvecklingen vill Thomas Juneborg sätta in den i ett sammanhang. Allt startade under alliansregeringen och har fortsatt och snabbats på under den nuvarande socialdemokratiska regeringen. I en tidigare intervju på Assistanskoll sade Thomas Juneborg att personlig assistans inte riktigt passar in i socialdemokratins bild av hur välfärdsstaten ska organiseras. Men det förklarar inte utvecklingen senaste året, menar han utan talar om två huvudförklaringar.
– För det första innebar det stora antalet flyktingar som kom till Sverige 2015 ökade utgifter för staten. Konkurrensen om befintliga resurser hårdnade. Eftersom brukarrörelsen inte har starka ekonomiska intressen bakom sig blev personlig assistans ett "högintressant besparingsobjekt". Vi är helt enkelt "lätta att ge sig på".
För det andra har media med ett stort antal ledarskribenter sedan lång tid målat upp en bild av assistans som full av kriminalitet, oegentligheter och "överutnyttjande".
– Rapporter om höga vinstmarginaler hos några anordnare har skapat en bild av att assistansbolagen får mer pengar än de egentligen behöver. I en förenklad världsbild anses då alla privata anordnare ha för höga vinstmarginaler. I klartext – här finns pengar att spara. I verkligheten har de allra flesta bolagen synnerligen blygsamma vinstmarginaler, men det spelar ingen roll.
Regeringen har tagit kostnadsfrågan till en ny nivå
Statsvetaren Niklas Altermark säger i en intervju att regeringen varit med och skapat bilden av assistans som kostnadsdrivande. Thomas Juneborg håller i stora drag med. Regeringen bidrar till att skapa den bilden, men det är ingen ny diskussion menar han.
– Den fanns långt, långt innan finansministern ställde personlig assistans mot flyktingkostnader. Den här regeringen har emellertid tagit kostnadsfrågan och ett påstått svinn med skattepengar till en helt ny nivå. Gång på gång får vi höra Åsa Regnér upprepa de vanliga kodorden som "kostnadskontroll", "träffsäkerhet" och legitimitet".
Hela strategin går uppenbart ut på att måla upp en bild för allmänheten att assistansbranschen är en verksamhet där skattepengar spenderas till ej avsedda syften fortsätter Thomas Juneborg.
– Är du då en skattebetalare som inte är insatt i vår värld blir du förstås arg om du gång på gång får höra att flera miljarder varje år i själva verket går till kriminella.
Obehaglig ton i debattartikel
Försäkringskassan hade nyligen en artikel på DN-debatt där de säger att det inte finns någon kris i assistansen och att de följer beslut från riksdagen. Thomas Juneborg anser att Ann-Marie Begler och Adriana Lender har fel när de hävdar att Försäkringskassan följer beslut fattade av riksdagen.
– Det är fel, tillämpningen har ändrats radikalt efter prejudicerande domar i regeringsrätten/HFD - lagtexten har däremot inte ändrats. I övrigt fortsätter de med det vanliga mantrat. Antalet beviljade timmar ökar och kriminaliteten härjar vilt.
De säger att de vill föra en dialog med brukarna och deras företrädare för att kunna förklara sina ställningstaganden…
- Hur ska vi känna förtroende för en myndighetschef som skriver sådana här debattartiklar? Ska vi ha en diskussion värd namnet måste Försäkringskassan presentera bevis på att det faktiskt fuskas och myglas för flera miljarder kr/år men sådana bevis saknas helt.
Viss kontroll av assistansen behövs
Den kriminalitet och oegentligheter som faktiskt finns ska självklart bekämpas, säger Thomas Juneborg som i första hand ser det som en fråga om samarbete mellan myndigheter som Försäkringskassan, Polisen, Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket, IVO, Arbetsmiljöverket. Han anser att kollektivavtal borde vara obligatoriskt för alla anordnare och att en viss kontrollverksamhet behövs.
– Så fort ordet kontroll dyker upp hamnar brukarrörelsen, åtminstone på sociala medier allt för ofta i en "jag känner mig kränkt" diskussion. Även de stora aktörerna värjer sig allt som oftast när det kommer nya förslag om mer kontroll. Jag accepterar givetvis inte hur mycket kontroll som helst, oanmälda hembesök utan misstankar om brott/missförhållanden är inte acceptabelt men om Arbetsmiljöverket eller IVO gör ett eller två hembesök/ år är det helt okej för mig.
Besviken på Socialdemokraterna
Socialdemokraternas agerande ser Thomas Juneborg som ett moraliskt haveri för ett parti som säger sig stå i opposition mot alla orättvisor i samhället.
– Även om socialdemokratin inte har någon stolt historia i att värna LSS menar jag att de inte med automatik är fientligt inställda till personlig assistans. 2001 infördes en stor förbättring under en socialdemokratisk regering, när vi fick behålla personlig assistans efter 65–årsdagen. Jag har många facebook vänner som är aktiva i partiet på gräsrots och lokalnivå och vågar säga – att bland gräsrötterna och lokalpolitiker finns ett helt annat intresse för personlig assistans än hos regeringen.
Hur reagerar de på det som händer?
– Många är arga, rädda och besvikna. En fråga man ofta stöter på i sociala medier är – hur kan sossarna agera så här, kämpar inte partiet för de utsatta i samhället?
Nu måste brukarrörelsen ställa krav
RBU satt nyligen ner foten och begärde krismöte med regeringen. Thomas Juneborg anser att alla tunga aktörer tillsammans bör göra likadant.
– IL rörelsen, IfA, DHR, FUB, Neuroförbundet, Handikappförbunden, Unga Rörelsehindrade, Lika Unika med flera måste tillsammans proklamera att vi finner oss inte längre i att bara vara betraktade som en tung budgetpost av regeringen.
Thomas Juneborg vill se krav på tex ändringar i LSS §9a, ändrade behovsbedömningar eller att FN–konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning blir inskriven i lagen.
– Samtidigt måste vi också inse att vissa kompromisser är nödvändiga för att rädda assistansreformen någorlunda intakt. Begränsningar i rätt till självbestämmande, rätt att själv välja assistenter och anordnare är emellertid helt oacceptabla.