Thomas Juneborg, talesperson VIMPA – ”Det ser inte bra ut för assistansen inför 2016”
Thomas Juneborg är mest oroad för ISF:s förslag om ny behovsbedömning av personlig assistans, den skulle vara förödande menar han. Att så många talar om att assistanskostnaderna är för höga tror han beror på att rätten att styra sitt eget liv har tappat sitt värde i mångas ögon.
ISF:s förslag på ny behovsbedömning mest oroande
För drygt ett år sedan intervjuade Assistanskoll Thomas Juneborg, talesperson för VIMPA, Vi med assistans i Jönköpings län. Ett år senare går det mesta åt fel håll säger han även om det finns vissa ljuspunkter.
– Tvåårsomprövningarna har blivit enklare för de som redan har assistansersättning och det är positivt att man har samma handläggare för alla ärenden på Försäkringskassan.
Annars var 2015 ett år då allt fler sade att assistansen är för dyr och finansministern ställde kostnader för assistans mot kostnader för flyktingmottagande. Men det som skrämmer Thomas Juneborg mest är förslaget från Inspektionen för socialförsäkringen(ISF) om en ny modell för behovsbedömning där de vill att antalet timmar ska avgöras av funktionsförmågan.
Varför skrämmer det?
– Brukarrörelsen i allmänhet och IL–rörelsen i synnerhet har kämpat för att vi inte ska ses som sjuka individer utan som samhällsmedborgare som behöver stöd för att kunna leva som andra. Det går rakt emot den tanken att medicinska behov ska avgöra. Går detta igenom är intentionerna i LSS stendöda.
ISF sade också att de som ville ha fler timmar skulle få en tuffare bedömning med fler frågor. Detta menar Thomas Juneborg är i linje med en trend av ifrågasättande och att ställa högre krav på den som söker assistans.
– Det liknar Hässleholmsförsöket där personer som sökte assistans iakttogs under en längre period för att se om de verkligen hade en funktionsnedsättning.
Bedömning av medicinska experter kränkande
Thomas Juneborg reagerar också på att ISF vill att behovsbedömningarna ska göras av experter för att minska integritetskränkningen.
– Att detta skulle vara mindre integritetskränkande är extremt långt från vår verklighet. Jag tror jag talar för alla andra när jag säger att det skulle vara mycket förnedrande att bli undersökt av läkare och experter om vilken hjälp man ska ha. Det blir motsatt effekt mot vad ISF säger sig vilja uppnå,.
Varför?
– Jag vet ju själv vad jag behöver hjälp med. Om jag då säger att jag vill göra det och det och träffa kompisar kanske det inte ingår i goda levnadsvillkor. Resultatet blir i bästa fall en lite uppgraderad hemtjänst.
ISF och Försäkringskassan verkar överens om att minska timmarna
ISF vill även definiera begrepp som goda levnadsvillkor och standardisera de behov som assistans kan beviljas för. Detta anser Thomas Juneborg vore förödande och en urholkning av lagen.
– I LSS § 6 talas det om goda levnadsvillkor vilket är oerhört individuellt, för vissa kan det vara att gå ut i skogen och plocka svamp, för en annan att åka på solsemester.
I en intervju på Assistanskoll säger Försäkringskassan något liknande, de vill normera andra personliga behov på samma sätt som de tidigare gjort med grundläggande behov.
– Båda går i en restriktiv riktning, som jag tolkar både ISF och försäkringskassan så vill de komma åt andra personliga behov och minska timantalet per person.
Assistans passar inte in i Socialdemokraternas värld
Finansministern har sagt att man behöver spara på assistansersättning för att bekosta flyktingmottagandet. Detta beskriver Thomas Juneborg som årets lågvattenmärke.
– Det är väldigt låg nivå, och detta sägs av en socialdemokratisk regering som säger sig vilja värna de svaga och utsatta i samhället. Det visar att Socialdemokraterna har svårt att ta till sig assistans som något viktigt. Socialdemokraterna är med några undantag, som Bengt Lindqvist på nittiotalet, inget parti som värnat assistansen.
Vad kan det bero på?
– Jag tror inte assistansen passar in deras syn hur en välfärdsstat ska fungera med stora allmänna stöd som är lika för alla. Assistans ges tvärtom till en mindre grupp personer som dessutom ska ha stort inflytande över hur hjälpen ges och av vem. Där tror jag skon klämmer.
Ser hot från Sverigedemokraterna
Thomas Juneborg tror dock inte att det hade varit någon dramatisk skillnad med en alliansregering.
– Assistansreformen infördes av en borgerlig regering men de stora försämringarna inleddes under förra alliansregeringen. Hur hade det sett ut om alliansen vunnit valet? Det är spekulativt men jag tror inte det varit sämre i alla fall. För funkisrörelsen gäller det att skapa enighet i både vänster och högerblocket. Bara en bred politisk enighet om att LSS intentioner ska återupprättas kan garantera reformens framtid.
Det finns dock politiker som försvarar assistansen säger Thomas Juneborg och nämner Liberalerna och Vänsterpartiet.
– Liberalerna vill tex att delaktighet i samhället ska ses som ett grundläggande behov. Även Vänsterpartiet tar detta på allvar men annars är det mycket prat som inte omsätts i handling.
Sverigedemokraterna är på väg uppåt, vad tror du kan hända om de får politisk makt?
– Jag vågar knappt tänka på vad som skulle hända med LSS och assistansreformen om de får ett stort inflytande i svensk politik. Historien visar att när högerextrema partier går framåt är det dåliga nyheter för alla minoriteter.
Problem för anordnarna under 2016
Under 2016 sker besparingar på flera håll som sammantaget kommer att förändra assistansen menar Thomas Juneborg. Den 1 oktober inför Försäkringskassan efterskottsbetalning av assistansersättning som innebär att extra månads assistentlöner ska betalas ut av anordnarna. Schablonbeloppet höjs tillsvidare med bara 1,4 % per år och arbetsgivargivaravgifterna för unga höjs.
– Att så mycket sker samtidigt gör att det blir stora problem för anordnarna. Jag tror inte det blir så farligt för de stora anordnarna, men det blir svårt för de mindre.
Vilka effekter kommer det att få?
– Många mindre anordnare kommer att lägga ner. Det kommer att bli svårare att behålla och rekrytera personal. Sedan kommer många att få minskat utrymme för assistansomkostnader.
Fler kommer att förlora sin assistans
Under det kommande året kommer ännu fler att förlora sin assistans pga av ny rättspraxis tror Thomas Juneborg. Han tror att assistansen kommer att fortsätta att inskränkas via domar och myndigheter vilket pågått sedan 2008. Han ser ännu ingen politisk vilja att förändra detta.
– Politikerna talar med kluvna tungor, de säger dels att lagen är viktig och att assistansen ska värnas. Samtidigt kommer det hela tiden olika myndighetsbeslut i restriktiv riktning, det går inte ihop.
Det allmänna ombudet för socialförsäkringen (Birgitta Smedberg) drev ärendet som ledde till domen i HFD som sade det femte grundläggande behovet bara ska beviljas vid psykiska funktionsnedsättningar. Hon har kritiserats av tex advokaten Mathias Blomberg för att driva ärenden som gör det svårare att få personlig assistans. Thomas Juneborg håller med.
– Allmänna ombudet har drivit flera fall i år och alla som gäller assistans går i restriktiv riktning. Jag är övertygad om att det finns tanke bakom detta, med en påverkan av politiker och andra myndigheter som anser att assistansen är för dyr.
Det saknas en bra analys av kostnadsökningen
Thomas Juneborg är mycket irriterad på talet om att assistansen kostar så mycket. Det talas tex inte om att det ger jobb till 90 000 personer eller att större delen av assistansersättningen går tillbaka till staten i sociala avgifter och skatt.
– Kostnadsökningen beror mycket på att man underskattade behoven och antalet personer som behövde assistans när den infördes 1993. Dåvarande socialministern Bengt Westerberg sade att man då bedömde behoven till 40 timmar i genomsnitt per vecka, vilket var en grov underskattning. Sedan ökar kostnaden för att assistenternas löner varje år, därför måste schablonen höjas. Det är egentligen enkel matematik men det framställs som om kostnaderna skenar iväg och att ingen har kontroll.
Brukarrörelsen har enligt Thomas Juneborg varit dålig på att sätta press på kritikerna som säger att detta kostar för mycket.
– Vi måste kräva att de visar alternativet, vad det kostar och hur deras förslag ser ut i verkligheten.
Rättigheter är chanslösa när de ställs mot kostnader
Att man bara talar om kostnader tror Thomas Juneborg delvis beror på att rätten för personer med funktionsnedsättning att styra sitt eget liv har tappat sitt värde i mångas ögon.
– Många köper inte iden att personer med större funktionsnedsättningar ska kunna styra sina liv. När man får ett samhälle där kostnader ställs mot rättigheter är rättigheterna chanslösa.
Varför det?
– Det som sker med assistans är en spegelbild av vad som sker med välfärdsstaten i allmänhet. Nu sparas det på allt, sjuka, skolor, långtidssjuka Om detta kopplas ihop med att många politiker inte ser det som viktigt att personer med stora funktionsnedsättningar ska kunna leva som andra då hamnar vi detta läge.
Sverige backar tillbaka
I ett internationellt perspektiv kan man få bilden att Sverige nu backar tillbaka till något som liknar det finns i många andra länder säger Thomas Juneborg.
– Man håller på att spola tillbaka bandet till hur det såg ut innan LSS kom i början på nittiotalet. Det blev för dyrt och för mycket stöd så nu ska det ner till en ”rimlig” nivå igen, så känner jag och jag tror att många känner likadant.
Vilken bild tror du att politiker har av assistansersättning idag?
– Många ser det som en fin tanke, men att det kostar för mycket. Sedan talar inte alla om det som en rättighet utan som en förmån, som man ska vara glad att man får, som fri bil eller fri telefon.
Brukarinflytandet avgörande i kommande LSS–utredning
Thomas Juneborg hoppas dock att den kommande LSS–utredningen, ska leda till åtgärder som kan bryta dagens utveckling.
– En avgörande fråga är om brukarrörelsen får ett stort inflytande eller inte, det har kommit fram stor oro om att det inte ska bli så från tex Pelle Kölhed i Handikappförbunden. Skulle det bli så är det mycket allvarligt för då är det en signal att vi kommer att köras över.
Vad behöver LSS–utredningen leda till?
– Det är mycket, att ändra § 9a och definiera om grundläggande behov är inget universalmedel men man måste börja någonstans. Det behövs enhetliga bedömningar i alla kommuner för personlig assistans och LSS. Svenska kommuner ligger i europatopp i lagbrott, det måste införas effektiva sanktioner mot kommunerna. Det bästa vore om staten på sikt tar över helt som huvudman och ansvarig för personlig assistans, säger Thomas Juneborg.