Thomas Juneborg, Ordförande i VIMPA – ”Vi vill se fyra åtgärder för att återupprätta intentionerna i LSS”

Omdefiniering av grundläggande behov, stopp för integritetskränkande minuträkning, myndighetssamverkan för att stoppa assistansfusk och ett förstatligande av assistansen. Det är fyra åtgärder Thomas Juneborg vill se för att återupprätta den personliga assistansen.
Han vill samtidigt se självkritik hos brukarrörelsen som han anser inte tagit kriminaliteten inom assistans på tillräckligt allvar.

VIMPA

Thomas Juneborg är Ordförande i VIMPA, Vi med Personlig Assistans i Jönköpings län. VIMPA har sitt ursprung i lokalföreningen IfA-Småland som lades ner i slutet av 2012. Thomas Juneborg och flera andra i lokalföreningen ville fortsätta och VIMPA bildades årsskiftet 2012/2013.
– Vi är partipolitiskt neutrala och samarbetar med flera assistanskooperativ och HSO i Jönköpings län. Vem som helst kan bli medlem var man än bor, idag har vi ca 45 medlemmar. Vi vill vara en stark kraft på regional nivå i Jönköpings län. Vi anordnade nyligen en demonstration mot kommunen för att de anlitade Jonas Reinholdsson från juristföretaget Kommun Lex som hjälper kommuner att motivera avslag på assistansansökningar.

Förändrade bedömningar bryter mot FN-konventionen

LSS-lagstiftningen tillämpas inte längre enligt de ursprungliga intentionerna anser Thomas Juneborg. Det har lett till att det både blivit svårare att beviljas personlig assistans och att många nu blir av med den.
– Huvudorsaken är den nya tolkningen av grundläggande behov som startades av Försäkringskassan 2007 och som fastställdes i en dom i Regeringsrätten 2009.
Fd människorättskommissionären Thomas Hammarberg har i en intervju på Assistanskoll sagt att de förändrade bedömningarna av assistanserättning bryter mot FN: s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Thomas Hammarberg anser att redan införda rättigheter inte kan tas bort med hänvisning till att rättspraxis förändras.
– Etablerade rättigheter har tagits bort i den nya bedömningen av grundläggande behov. FN- konventionen borde garantera att beviljad personlig assistans inte kan tas ifrån en om inte hälsotillståndet förändras till det bättre, säger Thomas Juneborg.

Integritetskränkande minuträkning

Samtidigt har behovsbedömningarna på Försäkringskassan gått i helt fel riktning. Thomas Juneborg anser att ett vårdperspektiv tagit över där assistansbehovet sätts mer och mer efter förmågan att tvätta sig, äta och klä sig.
– Försäkringskassan talar om att det ska vara en helhetsbedömning men går samtidigt in i minsta detalj i varje delmoment och räknar minuter för varje enskilt toalettbesök. Vilken annan samhällsgrupp hade de inte accepterat detta?
Thomas Juneborg anser att även minuträkningen strider mot rättigheterna i FN-konventionen.
– Artikel 17 i konventionen talar om skydd för personlig integritet.

Vill se fyra åtgärder

För att stoppa försämringen av personlig assistans vill Thomas Juneborg se fyra åtgärder. För det första måste de grundläggande behov som berättigar till assistansersättning omdefinieras.
– Indelningen av grundläggande behov i integritetsnära delar måste bort. De som omprövats sedan 2008 ska sedan kunna omprövas igen.

För det andra måste minuträknandet vid behovsbedömningarna avskaffas. Istället ska större hänsyn tas till vad assistansanvändaren själv säger sig behöva hjälp med och det krävs en helhetsbedömning.
– Alla moment i tex att äta måste tas med i en bedömning när det avgörs om en person ska få assistansersättning. Idag räknas inte hjälp med att skära upp eller plocka fram maten. Det behöver beviljas mer block av tid som täcker ett skeende.

För det tredje måste den kriminalitet som finns inom personlig assistans bekämpas. Idag färgas människors bild av assistans alltför mycket av kriminalitet.
– Det bästa sättet att bekämpa kriminaliteten är genom myndighetssamverkan i ett nära samarbete mellan Försäkringskassan, IVO, Skatteverket och Polisen, säger Thomas Juneborg varnar samtidigt för en övertro på kontroll av brukare och assistenter.
– Idag finns det en enorm övertro hos politiker och Försäkringskassan att man kommer åt avarterna genom att ständigt öka kontrollen över brukarna och assistenterna.

För det fjärde får inte kommunernas budgetar tillåtas styra vem som får stöd eller inte. Assistansen behöver förstatligas, så att de 20 första timmarna och utökad assistans tas över av Försäkringskassan. Kommunerna måste få hjälp av staten om de ska bevilja LSS-insatser.
– LSS är en rättighetslag, idag pågår en övervältring av kostnader från stat till kommun, där alltmer kostnader läggs på kommunernas socialbudgetar. Det är oacceptabelt att stödet beror på om man bor i en rik eller fattig kommun.

Politikerna talar men handlar inte

Många politiker, från Socialdemokraterna,Vänsterpartiet, Miljöpartiet till Moderaterna, Kristdemokraterna och Folkpartiet tar avstånd från minuträkning och säger att den förändrade bedömningen av grundläggande behov är olycklig. Men politikerna har inte agerat för att ändra bedömningarna. Det är en aning paradoxalt säger Thomas Juneborg.
– Alla säger att de värnar assistansreformen och att den är mycket viktig, trots detta pågår dessa försämringar utan att någon ingriper. Igår var Socialutskottets C-Ordförande Anders W Jonsson på besök i Jönköping, när jag talade med honom upprepade han hur viktig assistansreformen var och att det inte finns några politiska beslut om att försämra assistansen.Men att inte agera är också ett beslut, om inte annat så är det ett passivt stöd till försämringarna.
Hur ser du på den politiska situationen, vilka partier tror du kan återupprätta LSS och dess intentioner? Behövs det en bred uppgörelse eller en särskild regering med vissa partier?
– Reformen togs med bred enighet innan den infördes 1994, och det behövs även nu om det ska bli stabilitet. Det borde inte vara så svårt om nu alla säger att de värnar reformen och är emot minuträknande. Vi måste hela tiden påverka politikerna om detta, jag deltar tex i debatten på LSS20 i riksdagen den 10 april.

Kriminalitetens omfattning har överdrivits…

VIMPA vill också medverka till en positiv bild av personlig assistans. Fusk och kriminalitet kan inte tillåtas färga bilden vilket sker idag menar Thomas Juneborg.
– Jag anser att de allra flesta inte vill ha mer assistans än de behöver. Det är inte jättekul att ha en person i närheten hela tiden, de flesta vill leva ett vanligt liv.
Kriminaliteten överdrivs alltid menar Thomas Juneborg, tex i Susanne Billums utredning där hon hävdade att uppåt 15 % var felaktiga utbetalningar och 18 % var överutnyttjande.
– Detta öppnade gatan för olika proffstyckare som menade att kriminaliteten florerade överallt. Jag är övertygad om att lagändringarna 1 juli 2013 om hembesök och anordnarnas rapporteringsplikt om de assistansberättigade aldrig införts om det inte varit för den här bilden av kriminalitet i assistans.

Men brukarrörelsen har samtidigt blundat för fusket…

Samtidigt går det inte att förneka att det finns en kriminalitet med skattebrott och bidragsfusk. Här måste brukarrörelsen vara självkritisk menar Thomas Juneborg.
– Vi förstod inte vilken sprängkraft den här kriminaliteten hade, jag var inget undantag, jag hade samma inställning under lång tid.
Varför underskattade brukarrörelsen fusket?
– Vi tycker att reformen är fantastisk och hade svårt att förstå att vissa personer kunde missköta detta. Vi sade att det är nog bara några enstaka rötägg, och blundade för att det finns anordnare som utför organiserad kriminalitet. Vi har, som jag ser det inte blivit tagna på allvar av kritikerna därför att vi, enligt deras synsätt inte visat någon genuin vilja att bli av med avarterna.
Thomas Juneborg anser att brukarrörelsen mår bra av lite självkritik.
– Vi måste våga ställa vissa frågor till oss själva. Hur har vi kunnat hamna i ett läge där i stort sett all offentlig debatt angående personlig assistans handlar om kriminalitet och höga kostnader, där allt positivt kommit helt i skymundan? Hade vi kunnat agera annorlunda och hur ska vi arbeta framöver?
Har det svängt inom brukarrörelsen nu tycker du?
– Det har gått åt rätt håll, men det är fortfarande en bit kvar, säger Thomas Juneborg.

Thomas Juneborg intervjuades av Kenneth Westberg 2014-04-09

Vidare läsning

FN: s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning