annonser
annons Nordica Assistans
annons STIL
annons JAG
annons Humana Personlig assistans
annons Maxia Care
annons Rehab Sation Assistans
annons Arbetsgivarföreningen KFO
annons Backup
annons Assistansförmedling
annons Vivida Assistans


Annonsera du också
på Assistanskoll..

Försäkringskassan, Marie Axelsson – ”Det ökade antalet avslag beror till stor del på domarna i Högsta Förvaltningsdomstolen”

Marie AxelssonDet har aldrig varit så svårt att få assistansersättning. Enligt Marie Axelsson är orsaken de begränsande domarna i Högsta Förvaltningsdomstolen. Hon vill inte säga att utvecklingen beror på att Försäkringskassan uppfyllt regeringens uppmaning att bryta utvecklingen av antalet assistanstimmar.
– Vi administrerar assistansersättningen utifrån gällande lagstiftning och rättspraxis.

Artiklar med samma tema: (215)

TEMA - Försäkringskassans hårdare bedömningar för assistansersättning

I november 2007 började Försäkringskassan hävda att enbart sk integritetsnära delar av grundläggande behov ger rätt till assistansersättning, Försäkringskassan fick stöd i Regeringsrätten 2009. En ny dom 2015 begränsade det femte grundläggande behovet. 2016 sade ytterligare en dom att egenvård inte räknas som grundläggande behov. Hårdare bedömningar har gjort att alltfler förlorat sin assistansersättning och att färre nybeviljas.

Antalet avslag rekordhögt

8 av 10 fick under 2016 avslag på sin ansökan om assistansersättning. Över en längre tid har allt färre beviljats trots att lika många söker. Marie Axelsson, chef för avdelningen för funktionsnedsättning och varaktigt nedsatt arbetsförmåga, tror att det till stor del kan förklaras av domarna om egenvård och det femte grundläggande behovet.
– Den ena domen innebär att egenvård inte längre kan ingå som timmar i de grundläggande behoven och den andra att det femte grundläggande behovet enkom ska beviljas till personer med psykisk funktionsnedsättning. Detta påverkar antalet personer eftersom det direkt träffar möjligheten att komma över tjugotimmarsgränsen för grundläggande behov.
Är det någon särskild grupp som får avslag mer än tidigare?
– Det kan jag inte svara på, vi håller på att analysera detta, vilket ska vara klart senare i år.
Värderar ni den här utvecklingen, är den positiv eller negativ?
– Nej, vårt uppdrag är att administrera assistansersättningen utifrån gällande lagstiftning och rättspraxis. Vår utgångspunkt är att fatta rätt beslut och bevilja de som har rätt till statlig assistans och avslå de som inte har denna rätt.

Antalet assistansberättigade minskar

Samtidigt har antalet assistansberättigade minskat till 15 562 i februari 2017. Detta beror enligt Marie Axelsson på att färre beviljas assistansersättning. Det är inte fler än tidigare år som lämnar systemet.
– Det är samma grundorsak här, de båda domarna i Högsta Förvaltningsdomstolen.
Kommer minskningen att fortsätta?
– Om detta kommer att vända vet vi inte, antalet har varit konstant runt 16 000 i många år även om det gått upp och ner med något hundratal.
Allt det som händer nu är väl något helt nytt?
– Det vet vi inte ännu, vi är isåfall i början av en sådan förändring.
Förändringen i avslag är ju dramatisk, 1994 beviljades 80 %, medan idag 20 %...
– Ja, men lagstiftningen har förändrats över tid och rättspraxis har ändrats. Beviljandegraden har minskat gradvis över hela tidsperioden. 1994 hade lagen just kommit, det tar ett tag innan den blir känd. Idag kanske det är för många som söker.
Förlorar fler assistansen vid tvåårsomprövningen?
– Det ligger konstant att ca 10 % får indragen assistans, 2016 fick 186 indragen assistansersättning, cirka 1000 lämnade ersättningen varav majoriteten avled. Andelen av samtliga assistansmottagare som får indrag är drygt 1 procent per år.

Regleringsbrevet sade att antalet assistanstimmar skulle brytas

Nedgången tog fart under samma år som Försäkringskassan hade i uppdrag, i ett regleringsbrev från regeringen, att bryta utvecklingen av antalet assistanstimmar. Marie Axelsson vill dock inte kännas vid något direkt samband.
– Nej, uppdraget i regleringsbrevet har vi tolkat som att vi behöver höja kvaliteten, vilket vi gjort genom att tex ta fram ett nytt läkarutlåtande och förbättrat materialet för våra handläggare att fatta rättssäkra beslut. Uppdraget i regleringsbrevet har handlat om att dels höja kvalitet, dels att minska det brottsliga utnyttjandet.
Men det stod att ni skulle bryta utvecklingen av antalet assistanstimmar, och precis det skedde under 2016…
– Det tolkar vi som att vi fattat beslut så att kvaliteten inom handläggningen blivit bättre under året. Vi administrerar assistansersättningen utifrån gällande lagstiftning och rättspraxis om vad som ska vara uppfyllt för att beviljande ska ske i enskilda ärenden. Vad som står i ett regleringsbrev ändrar inte detta.
Kan regleringsbrevet ändra hur man tolkar domar?
– Nej det gör man utifrån den juridiska metoden, med slutsatser från HFD.
Vissa har ju undrat varför ni började tillämpa domen om egenvård från 2012 först 2016?
– Jag håller inte med om det, vårt vägledningsmaterial blev klart först under våren 2016, och då såg vi att det skulle få genomslag. Det var vår rättsavdelning som ansåg att vi behövde tydliggöra domen från HFD.

Egenvård kommer åter upp i HFD

Den 20 december kom en kammarrättsdom i Göteborg som sade att sondmatning ska räknas som ett grundläggande behov. Försäkringskassan har överklagat domen.
Varför har ni överklagat domen?

– Det är viktigt att den rätts praxis som finns pekar åt samma håll, HFD måste uttala sig om vad som gäller här. Det är viktigt både för att vi kan fatta rättssäkra beslut och för att enskilda vet hur lagen ska tolkas.
Påverkar domen i Göteborg er handläggning på något sätt idag?
– Nej vi har inte ändrat något utan avvaktar vad HFD säger.
Vad skulle det innebära om HFD fastställer domen i Göteborg?
– Det återstår att se, men vi är skyldiga att följa vad HFD säger, då kommer den domen föras in i vägledningen för assistansersättning, säger Marie Axelsson.

Marie Axelsson intervjuades av Kenneth Westberg 2017-03-28

Skicka sidan till: