läs skrivbordsversionen istället
Lars Lööw ska fram till 15 januari 2020 utreda personliga assistenters arbetsförhållanden. Enligt direktiven är syftet bland annat att undersöka personliga assistenters villkor, belysa möjligheterna till introduktion, information och fortbildningsinsatser och vid behov föreslå åtgärder som leder till förbättringar.
Lars Lööw har en bakgrund som Handikappombudsman och företrädare för funktionsrättsrörelsen. Han var bl.a. en av rörelsens experter i den första översynen av rätten till assistans som gjordes i Assistansutredningen 1996, ett par år efter införandet av LSS.
– När jag var Förbundsjurist på FUB var jag, vad jag vet, den enda juristen i landet som var specialiserad på frågor kring LSS. Men jag är inte assistansanvändare själv och det är inte heller min son med Downs Syndrom.
Huvudsyftet med regeringens översyn är enligt Lars Lööw ökad kunskap och kartläggning av läget.
– Men det finns vissa utrymmen att föreslå förändringar om det behövs.
Hur skulle du beskriva det utrymmet?
– Det är lättare att säga vad jag inte får föreslå. Jag får inte föreslå ändringar i rätten till personlig assistans eller i arbets– eller arbetsmiljörättslig lagstiftning. Jag ska heller inte utreda frågan om utbildningskrav. Huvudsyftet är kartläggning och kunskapsinhämtning.
Kommer du att samarbeta med LSS–utredningen?
– Jag ska hålla mig informerad om LSS–utredningen och vad som händer när den lämnats över till regeringen. Jag kommer till att börja med träffa utredaren för att informera mig om läget.
I direktiven till utredningen sägs det att utredaren ska ge förslag på åtgärder som syftar till att goda arbetsförhållanden för personliga assistenter säkras samtidigt som assistansberättigades självbestämmanderätt och integritet respekteras.
Vad kan detta var för typ av åtgärder?
– Det vet jag inte ännu. Det vore dumt av mig att föregå utredningsarbetet och redan nu spekulera i förslag.
Kan man tolka detta som att assistenters arbetsförhållanden via Arbetsmiljölagen och assistansberättigades självbestämmande i LSS är två olika intressen som står i konflikt med varandra?
– Direktiven till utredningen är tydliga med att det kan finnas konfliktytor och att ingen av de lagstiftningar som berörs har företräde före den andra. Det är inte en ny fråga och den har dykt upp i fler av insatserna i LSS än personlig assistans sedan lagstiftningen kom till. Förhoppningsvis kan vi med en ordentlig kartläggning börja jobba med att hitta konstruktiva lösningar.
Utredningen ska kartlägga brister i kompetens hos assistenter.
– Här måste man först fråga sig vilken kompetens som behövs innan man kan svara på om kompetensen brister, säger Lars Lööw.
Det finns olika syn på utbildning för assistenter, vissa vill se krav på formell utbildning medan tex IL rörelsen anser att assistansanvändarna i första hand ska vara de som utbildar assistenterna.
Hur ser du på den eventuella konflikten?
– Jag vet att det framförts olika åsikter i den frågan och det kommer säkert bli tydligt under arbetet. Jag hoppas utredningen kan bidra till att lösa eventuella konflikter men vi får se hur det går.
Lars Lööw säger att regeringen, som i alla utredningar, kommer utse experter och sakkunniga från olika håll tex arbetsgivarorganisationer, brukarrörelsen och Kommunal.
– Utöver det så kan jag skapa referensgrupper och ha annan dialog med alla berörda. Exakt hur det kommer se ut är det för tidigt att säga. Jag måste först få ett sekretariat på plats så att utredningen kan börja jobba.
Utredningen ska även kartlägga vilka arbetsuppgifter som utförs av assistenter. Lars Lööw kan dock inte svara på hur det ska göras ännu.
– Vi måste få hela utredningen på plats med sekretariat och experter innan vi bestämmer hur vi ska lösa vår uppgift.
Finns det en gräns för assistenters arbetsuppgifter?
– Det är en fråga som utredningen ska kartlägga, det tänker jag inte svara på mer än att redan i förarbetena till LSS så diskuteras det och där konstateras vissa gränser.
Vilka gränser tänker du på?
– I propositionen fanns olika diskussioner om t.ex. relationen till andra insatser och personalen där. Jag vill minnas att det t.ex. handlade om en person har personlig assistans i daglig verksamhet så finns det en gräns för vad som är assistentens uppgift och vad som är uppgiften för personalen i dagliga verksamheten.
Kommer du att se på hur arbetsförhållandena påverkas av att anhöriga arbetar som assistenter?
– Ja det framgår av uppdraget att den typen av frågeställningar kan ingå. Jag tänker inte föregå kartläggningen med ett svar om vilka eventuelle för– eller nackdelar med olika sätt att arrangera personlig assistans kan ha. Det svaret lämnar jag i januari 2020.
Lars Lööw kommer även att utreda omfattningen av arbetsmiljöproblem som hot, kränkningar, och sexuella trakasserier av assistenter.
– Det är en viktig aspekt av arbetsvillkoren för personliga assistenter så frågan kommer vara en del av arbetet. Jag kan dock inte svara på vilka egna utredningar och kartläggningar som behövs och i vilken omfattning vi kan hitta svar i redan befintlig kunskap.
Är det något du vill tillägga?
– Jag ser fram mot att få komma igång. Jag har redan fått inbjudningar från olika håll och ska lyssna noga på alla jag träffar, säger Lars Lööw.
Vidare läsning
Kommittédirektiv till utredningen översyn av yrket personlig assistent
Artiklar på Assistanskoll: skriv till Kenneth, telefon: 070-859 15 44 eller 08-506 22 181. (telefonsvarare finns)
Assistansanordnarnas profiler: skriv till Algren, telefon: 08-506 22 177. (telefonsvarare finns)
Om cookies och personuppgifter på Assistanskoll
Assistanskoll är en tjänst av
Independent Living Institute
Storforsplan 36, 10 tr
123 47 Farsta
Tel. 08-506 22 177.