läs skrivbordsversionen istället
– Vilken annan människa delar in sitt liv i hur många minutrar olika saker tar.
Högsta Förvaltningsdomstolens dom 2019 ref. 56 slog fast att sminkning inte räknas som grundläggande behov och att personlig hygien handlar enbart om att hålla sig ren från smuts och ohälsosamma ämnen. Sofia Nilsson är mycket kritisk.
– Jag tycker man blir beklämd och fundersam när det landar i sådana här processer och domar. Det är verkligen inte att se till helheten. Det är mycket problematiskt att det landat i en sådan dom, detta passar inte in i Centerns syn på assistans och LSS.
Försäkringskassan har efter HFD–domen ytterligare skärpt bedömningen. I den nya vägledningen för assistansersättning (sid 93–94) sägs det att tex sminkning, hårklippning, hårinpackning, trimning av skägg och insmörjning i syfte att hålla huden mjuk inte kan vara grundläggande behov. Rakning ska bara beviljas om syftet är att hålla sig ren. I en intervju på Assistanskoll säger Försäkringskassan att endast hjälp som syftar till att hålla sig ren kan godtas inom ramen för behovet ”personlig hygien”, inte några ”liknande behov”.
Vad anser du om detta? Är det en acceptabel utveckling?
– Detta är så olyckligt. LSS är i grunden en rättighetslagstiftning och en frihetsreform där personer med funktionsnedsättningar ska kunna leva som andra. Detta är så långt ifrån det tänkandet. Jag anser att det tillhör en normal hygienrutin att kunna raka sig och sminka sig.
Försäkringskassan säger själv i rapporten Analys av minskat antal mottagare av assistansersättning att de hårdare bedömningarna av personlig hygien som startades av Försäkringskassan redan 2017 i ett rättsligt ställningstagande är en orsak till att antalet assistansberättigade minskar.
Vill Centern agera mot den mer restriktiva bedömningen av personlig hygien?
– Vi har varit med och fört in LSS–frågan i januariavtalet med regeringen och Liberalerna. En del i det är att Försäkringskassan fick uppdraget att berätta varför minskningen skett. Vi är inne i en process i januariavtalet, där vi rättat till andning och sondmatning, nu tittar vi på föräldraansvar, egenvård och tillsyn. Därefter kommer en övergripande utredning om huvudmannaskapet och helheten där vi ska komma ifrån uppstyckningen av behoven.
Skulle frågan om personlig hygien kunna tas upp som ett tilläggsdirektiv till den sittande Utredningen för stärkt rätt till personlig assistans?
– När jag följt frågan känns det mycket relevant att titta djupare på detta eftersom hygienfaktorerna är en så stor del i en människas liv. Jag hade absolut kunna ställa mig bakom ett tilläggsdirektiv men det är något vi isåfall behöver titta på både inom Centern och tillsammans med de andra januaripartierna.
I interpellationsdebatten med Pia Steensland den 3 juni sade Lena Hallengren att hon aldrig skulle medverka till ett beslut och tolkning som finns i den HFD–dom som sade att personlig hygien handlar enbart om att hålla sig ren från smuts och ohälsosamma ämnen och att sminkning inte är ett grundläggande behov.
Vad tycker du om det uttalandet och vilka åtgärder vill du se från regeringen?
– Det känns mycket bra att vår Socialminister tar avstånd från detta. Regeringen sätter ju dagordningen. När det gäller Försäkringskassans bedömningar behöver vi också se på direktiven till myndigheten i tex regleringsbreven. Där kanske vi kan ändra något som gör att de tolkar på ett annat sätt.
Det ingår även i januariavtalet att 2021 börja utreda huvudmannaskapet för personlig assistans. Problemet med uppstyckningen av tid och minuträknandet ligger enligt Sofia Nilsson mycket i att det finns en gräns mellan stat och kommun, där kommunen ska stå för en viss del och staten för en annan.
– Det handlar om minutrar om man hamnar på ena eller andra sidan. Här driver vi i Centern på för att vi ska ha ett statligt huvudmannaskap för all personlig assistans.
Sofia Nilsson vill komma tillbaka till ett helhetstänkande som innebär ett slut på att stycka upp alla behov i minutrar i assistansbedömningarna.
– Vilken annan människa delar in sitt liv i hur många minutrar olika saker tar, vi måste tillbaka till att bedöma en helhet, säger Sofia Nilsson.
Utvecklingen att stycka upp i minutrar har till stor del sin grund i att grundläggande behov delas upp i integritetsnära delar. Detta startades av Försäkringskassan i nov 2007 och slogs sedan fast i en dom i Regeringsrätten 2009.
– Sedan tog regeringen helt fel väg i och med direktiven till LSS–utredningen 2016 och regleringsbrevet till Försäkringskassan 2016. Då fokuserade man enbart på besparingar, och gav i princip Försäkringskassan i uppdrag att spara pengar. Vi har haft en nedåtgående spiral, där vi gått ifrån helhetstänkandet.
Borde alla grundläggande behov räknas i sin helhet?
– Detta är något som vi behöver fundera vidare kring. Om vi ska få till en helhet igen så måste vi komma tillrätta med detta och jag ser att vi behöver agera mot det på olika sätt, så vi kan komma tillbaka till en helhetssyn där grundintentionen fungerar i dagens samhälle, säger Sofia Nilsson.
Artiklar på Assistanskoll: skriv till Kenneth, telefon: 070-859 15 44 eller 08-506 22 181. (telefonsvarare finns)
Assistansanordnarnas profiler: skriv till Algren, telefon: 08-506 22 177. (telefonsvarare finns)
Om cookies och personuppgifter på Assistanskoll
Assistanskoll är en tjänst av
Independent Living Institute
Storforsplan 36, 10 tr
123 47 Farsta
Tel. 08-506 22 177.