läs skrivbordsversionen istället

Karin Flyckt, Socialstyrelsen – ”Viktigt att assistansanvändare som upplever psykisk ohälsa söker hjälp”


Karin Flyckt, Foto: Linnea Bengtsson

Isolering och psykisk ohälsa. Behov av utökad assistans som ofta inte beviljats. Nya rutiner hos anordnarna. Det är några följder av Covid 19-pandemin, enligt Karin Flyckt, samordnare av funktionshinderfrågor på Socialstyrelsen. Hon säger också att utformningen av personlig assistans haft fördelar ur smittosynpunkt.

Socialstyrelsens rapport Covid–19:s konsekvenser för personer med insatser enligt LSS har kartlagt och analyserat följderna av Covid 19 pandemin i kommunala LSS–insatser.

Färre smittade inom assistans…

Av totalt 18 864 assistansanvändare smittades 4,1 % av Covid 19 under 2020. (se sid 17 i rapporten) Motsvarande siffra inom LSS–boenden för vuxna var 6,2 % och för hemtjänstanvändare under 65 år 4,7 %. Utformningen av personlig assistans verkar ha gett en fördel under pandemin, säger Karin Flyckt.
– Det beror framförallt på att assistansanvändare har färre personer som ger stöd än till exempel hemtjänst.

Men större andel av de smittade avled…

Av de assistansanvändare som smittades avled 6,8 % (55 personer). Karin Flyckt säger att detta handlar om en relativt hög andel avlidna under våren 2020, i början av pandemin.
– En bidragande orsak kan vara att relativt få testades och fick bekräftat att de var smittade med covid–19, andelen avlidna är uträknad som andel av de bekräftat smittade. Men den höga andelen kan också bero på att många assistansanvändare tillhör riskgrupper för svårt sjukdomsförlopp vid covid–19.

Isolering och psykisk ohälsa

Socialstyrelsen skriver att isoleringen ökat bland assistansanvändare, både pga av att stödet begränsats och att assistansanvändare valt att isolera sig på grund av oro för smitta. Första halvåret 2021 genomförde IfA inom projektet Krisstöd en enkätundersökning, där 88 % av assistansanvändarna uppgav att de isolerat sig. Cirka 68 % uppgav att deras psykiska hälsa till viss del påverkats negativt, och drygt 16 % mycket negativt. Karin Flyckt är tacksam för att Socialstyrelsen kunnat använda IfA:s undersökning. Hon oroas dock av resultatet.
– Resultaten i sig är bekymmersamma, framförallt de 16 procent som uppger att deras psykiska hälsa påverkats mycket negativt.
Vad behöver göras åt detta?
– I de fall den psykiska ohälsan inte går över i och med att restriktioner i samhället lättar så är det viktigt att personerna söker hjälp. Och i de fall det behövs, att de får stöd att söka hjälp.

Ofta avslag på utökad assistans

När assistansvändares dagliga verksamhet eller skola stängt under pandemin har det uppstått behov av utökad assistans i hemmet skriver Socialstyrelsen. Assistansanvändare har även stannat hemma från daglig verksamhet pga rädsla för smitta. Flera assistansanvändare har sökt utökad personlig assistans som i några fall beviljats. I de flesta fall har det dock getts avslag med tex motivet att den dagliga verksamheten varit öppen. Karin Flyckt säger att Socialstyrelsen inte har några exakta siffror på hur ofta utökad assistans beviljats och att det skiljer sig mycket mellan kommuner.
– Jag kan verkligen förstå att många inte velat delta i den dagliga verksamheten på grund av smittorisk. Samtidigt vet vi att många verksamheter som haft fortsatt öppet har smittskyddsanpassat, till exempel genom utomhusaktiviteter, verksamhet på distans med mera. Men även om själva verksamheterna har smittskyddsanpassat så kan förstås ändå resvägen innebära ökad smittrisk.
Vad anser du om att utökad assistans ofta inte beviljats?
– Det är svårt att säga något generellt om detta eftersom omständigheterna kan skilja sig – till exempel i vilken utsträckning verksamheterna smittskyddsanpassat, om det handlar om utökad assistans eller om personer som innan pandemin inte hade assistans. Komplexiteten återspeglas även i de domar som kommit, där vissa har beviljat den enskilde utökad assistans och andra inte.

Sjukfrånvaro bland assistenter

En högre sjukfrånvaro bland personliga assistenter har enligt Socialstyrelsen ibland resulterat i att assistansens utförande minskat i omfattning och endast getts i punktinsatser. Karin Flyckt säger dock att de flesta kommuner och anordnare har försökt lösa detta och det inte går att skydda sig till 100 procent.
– Jag tror det är svårt att tillfullo ha beredskap inför en sådan omfattande kris som pandemin. Ett problem inom LSS och även inom SoL har varit tillgången till personal, eftersom personalen även behöver vara hemma vid symtom.
Behövs det mer beredskap för detta i framtiden, vad isåfall?
– Ett sätt att stärka beredskapen inför kommande kriser kan vara att upprätta krisplaner.
Vad anser du nu i efterhand om att SKR under pandemin gjorde hemställan till regeringen om lagändringar om att tillfälligt kunna upphäva LSS-beslut, men att regeringen avvisade detta?
– Man bör nog se det i sitt sammanhang, att det gjordes under en extraordinär period. I övrigt har jag inga kommentarer.

Många anordnare saknade krisplan

I Ifa:s projektt Krisstöd deltog även 71 assistansanordnare i en enkätundersökning. Av de sade 40 procent att de hade en krisplan före pandemin 2020, och 20 procent att de hade en krisplan för en pandemi. Karin Flyckt säger att det inte finns krav på att assistansanordnare ska ha en krisplan.
Hur ser du på detta, behövs det krav på krisplaner?
– Sådana planer underlättar, så en av våra slutsatser är därför att fler assistansanordnare kan behöva ta fram krisplaner.

Anordnarna har infört nya rutiner efter pandemin

75 procent av assistansanordnarna i IfA:s enkätundersökning uppgav att de infört nya arbetsrutiner för samtliga assistansuppdrag. Vanligast var nya rutiner för hygien, städning och fritidsaktiviteter, förbättringar som Karin Flyckt hoppas och tror kommer att finnas kvar efter pandemin.
– IfA:s undersökning tyder på att förbättringarna många gånger kommer vara bestående.

Assistanstimmar som inte använts

I IfA:s undersökning uppger även 75 procent av assistansanordnarna att det förekommit att assistansanvändare minskat antalet assistanstimmar till följd av pandemin. Socialstyrelsen har dock inga uppgifter om detta.
– Vi har inga sådana uppgifter, det är möjligt att Försäkringskassan har det för de personer som har beslut om assistansersättning, säger Karin Flyckt.

Karin Flyckt intervjuades av Kenneth Westberg 2021-08-17


Vidare läsning

Socialstyrelsen- Covid–19:s konsekvenser för personer med insatser enligt LSS
Kartläggning och analys av hur Covid 19 pandemin påverkat möjligheter för personer med funktionsnedsättning att få tillgång till och delta i kommunala LSS–insatser.

Skicka sidan till: