Försäkringskassan intervjuas om lagändringarna

1 jan i år infördes två nya grundläggande behov, kvalificerade aktiverings- och motiveringsinsatser blev grundläggande och avdrag för föräldraansvar görs nu som schablonavdrag. Assistanskoll har intervjuat Anna Viberg, områdeschef på Försäkringskassan.

Assistanskoll har tidigare beskrivit lagändringarna. Du kan också läsa Information från Socialstyrelsen om lagändringarna.

2000 fler beräknas få assistansersättning

Försäkringskassan uppskattar att cirka 2 000 fler personer kommer att beviljas assistansersättning pga lagändringarna. Anna Viberg, Försäkringskassan, räknar med längre handläggningstider jämfört med före årsskiftet.
– Ja, vi räknar med något längre handläggningstider.
Har ni tillsatt extra resurser för handläggning av ansökningarna?
– Ja, det har vi gjort och rekrytering pågår fortsatt.
Tillämpas lagändringarna även på ansökningar som gjorts före 1 jan 2023?
– Ja, de nya reglerna tillämpas för beslut som fattas från och med 1 januari 2023 oavsett när ansökan kom in. För tid innan 1 januari 2023 gäller tidigare regler.

Stöd vid risk för skador av tex epilepsi

Löpande stöd vid ett medicinskt tillstånd är ett nytt grundläggande behov som ska ge hjälp vid en direkt och konkret risk för den enskildes liv eller hälsa. Det kan tex vara en risk för skador i samband med epilepsianfall, eller att det kan uppstå en situation där den enskilde behöver akut vård, säger Anna Viberg.
– Behovet ska finnas löpande under större delen av dygnet. Behovet av stöd kan gälla praktiska åtgärder som uppsikt som behövs för att kunna ingripa om situationen kräver. Det kan vara åtgärder som syftar till att medicinskt förebygga eller behandla sjukdomar eller skador. Åtgärderna ska vara egenvård enligt lagen om egenvård.

Stöd vid risk att den enskilde skadar sig själv eller andra

Förebygga skada vid en psykisk funktionsnedsättning är ett nytt grundläggande behov som riktar sig till personer med en psykisk funktionsnedsättning och syftar till att begränsa allvarliga konsekvenser av den enskildes riskbeteende.
– Det ska finnas en risk för att den enskilde fysiskt skadar sig själv, någon annan eller egendom om hen inte får hjälp, säger Anna Viberg.

Stöd för att klara andra grundläggande behov

Kvalificerade aktiverings- och motiveringsinsatser blir nu assistansgrundande. Det innebär stöd en person med en psykisk funktionsnedsättning behöver för att klara något av de grundläggande behoven; Personlig hygien, Måltider, Av– och påklädning och Kommunikation med andra. Stödet är avsett för personer som trots att de har den fysiska förmågan inte kan tillgodose dessa behov, säger Anna Viberg.
– Det kan handla om hjälp med att komma igång, att utföra alla nödvändiga delmoment i rätt ordning, att avsluta momenten i tid etc. För att insatserna ska anses vara kvalificerade krävs det att hjälpen handlar om något mer än vägledning, påminnelser och instruktioner. Mindre kvalificerade insatser kan inte ses som hjälp med grundläggande behov, men kan vara ett annat personligt behov.

Vilka grundläggande behov är nu assistansgrundande i sin helhet?

Andelen grundläggande behov som räknas i sin helhet när det bedöms om man har 20 tim/vecka har ökat och specificerats i 9 a § tredje stycket i LSS. Vid Andning, Förebygga skada vid en psykisk funktionsnedsättning, Löpande stöd vid ett medicinskt tillstånd, sondmatning (i Måltider) och kvalificerade aktiverings– och motiveringsinsatser är stödet assistansgrundande i sin helhet och delas inte upp i integritetsnära delar. I de grundläggande behoven personlig hygien, på– och avklädning och Måltider (utom sondmatning) och Kommunikation är däremot bara de integritetsnära delarna assistansgrundande, säger Anna Viberg.
– Här beaktar vi enbart den hjälp som är privat och integritetskänslig. De resterande delarna av de grundläggande behoven måltider, hygien, på– och avklädning eller kommunikation kan dock beviljas som andra personliga behov om förutsättningarna för andra personliga behov är uppfyllda, säger Anna Viberg.

Fler barn får personlig assistans

Nu dras ett schabloniserat föräldraavdrag av från barnets behov av hjälp med grundläggande och andra personliga behov. Tidsavdraget utgår från barnets ålder istället för att, som tidigare bedömas individuellt. Föräldraavdraget görs inte alls vid de grundläggande behoven Andning, Löpande stöd vid ett medicinskt tillstånd och Måltider i form av sondmatning. Läs mer: Så blir det nya föräldraavdraget. Regeringen bedömer (regeringens proposition 2021/22:214(sid 52-53) att 400 fler barn, 0–11 år, kommer beviljas assistansersättning och 460 nya barn kommunal personlig assistans och att alla barn som har assistans kommer beviljas fler timmar.
Hur många fler barn bedömer ni kan få assistans och hur många fler timmar får barn i genomsnitt?
– Försäkringskassan har inte gjort några andra uppskattningar än regeringen, säger Anna Viberg.

66-årsgräns

Sedan 1 jan 2023 gäller en 66-årsgräns för att söka assistansersättning. Den som fyllt 65 år under 2022 kan dock inte söka personlig assistans fram tills hen fyller 66 år under 2023. Anna Viberg beskriver orsaken till detta.
– Det finns övergångsbestämmelser som innebär att äldre föreskrifter ska fortsätta att gälla för den som har fyllt 65 år före den 1 januari 2023. Det innebär exempelvis att den som fyllde 65 år under 2022 ska fortsätta att omfattas av åldersgränsen 65 år även efter den 1 januari 2023, säger Anna Viberg.

Anna Viberg intervjuades av Kenneth Westberg 2023–01–26

Vidare läsning

Information från Socialstyrelsen om lagändringarna 1 jan 2023