Jessica Gustavsson, CJ Advokatbyrå – ”Barn är i ett klart sämre läge efter att föräldraavdraget infördes”
Efter att föräldraavdraget infördes görs dubbla avdrag för föräldraansvar. Det som skulle bli ett lyft för barn med funktionshinder, har blivit det motsatta, säger Jessica Gustavsson, advokat specialiserad på LSS-frågor.
Delar Cecilia Blancks tolkning
Vid bedömning av assistansbehov hos barn drar Försäkringskassan sedan 1 jan 2023 först av de behov som inte beror på funktionsnedsättningen, och därefter drar de av föräldraavdraget som infördes 1 jan 2023. Cecilia Blanck, på Riksföreningen JAG hävdar att Försäkringskassan nu i praktiken gör dubbla avdrag för föräldraansvar. Jessica Gustavsson instämmer.
– Det som skulle bli ett lyft för barn med funktionshinder, har blivit det motsatta. Jag har hjälpt många barn i skolåldern utan behov av sondmatning och andningshjälp att få till fungerande assistansbeslut men i nuläget kommer det att bli mycket svårt.
Olika formulering i utredningen och vad som blev lagtext
I utredningen Stärkt Assistans (sid 42/43) föreslogs följande lagtext i 51 kap 6§ SFB. När behovet av personlig assistans bedöms för ett barn ska det bortses från det hjälpbehov som en vårdnadshavare normalt ska tillgodose enligt föräldrabalken med hänsyn till barnets ålder, utveckling och övriga omständigheter. Detta ska ske genom att det från barnets totala hjälpbehov görs ett schablonavdrag (föräldraavdrag).
I propositionen som antogs i riksdagen (sid 63) står det istället följande i 51 kap 6§ SFB: När behovet av personlig assistans bedöms för ett barn ska det bortses från det hjälpbehov som en vårdnadshavare normalt ska tillgodose enligt föräldrabalken med hänsyn till barnets ålder, utveckling och övriga omständigheter. Detta ska göras genom schablonavdrag (föräldraavdrag) från barnets behov av hjälp med grundläggande behov och andra personliga behov.
Föräldraansvar dras av två gånger
Resultatet har blivit att föräldraansvar dras av två gånger, dels eftersom hjälpbehov som inte har med funktionsnedsättningen inte räknas när grundläggande eller andra personliga behov beräknas, dels via föräldraavdraget, säger Jessica Gustavsson.
– Det åldersadekvata hjälpbehovet räknas av inför beräkningen av grundläggande behov och sedan görs ett föräldraavdrag från detta. Således dubbla avdrag.
Hur hade man kunnat undvika detta?
– Ville man bli av med normalt föräldraansvar och ersätta med enbart en schablon skulle det förmodligen krävts att man gick på formuleringen i utredningen att föräldraavdraget skulle ske från det totala hjälpbehovet. Men det skulle innebära att rätten till assistans skulle ske enligt helt andra kriterier för barn jämfört med vuxna, och att grundläggande behov inte längre skulle ha någon betydelse.
Så vad anser du bör göras nu?
– Det viktiga nu är att föräldraavdraget minskas.
Emil fem år
Jessica Gustavsson visar vad effekterna blivit i ett exempel. Hon har nyligen fått beslut från en kommun för Emil 5 år, där kommunen inte ens räknade ihop de assistansgrundande grundläggande behoven.
– De konstaterade bara att Emil inte hade grundläggande behov av hjälp på minst 2,5 tim/dag, vilket är storleken på föräldraavdraget.
Emils bedömning före 1 jan 2023
Jessica Gustavsson säger att före lagändringen hade Emils behov av hjälp med blöjbyte räknats som grundläggande behov eftersom barn i 5 års ålder normalt inte har blöja. Emils behov av tex hjälp med tandborstning är däremot normalt föräldraansvar och inte assistansgrundande. Emil behöver mer hjälp med på- och avklädning jämfört med andra barn i hans ålder, vilket hade räknats som assistansgrundande.
– Om de assistansgrundande grundläggande behoven överstigit 7 tim/vecka hade Emil fått rätt till personlig assistans. I slutändan kan jag tänka mig att Emil, om han kommit över gränsen för rätten till insatsen, blivit beviljad runt 30 tim assistans/vecka.
Emils bedömning efter 1 jan 2023
Efter lagändringen 1 jan 2023 ska Emils grundläggande och andra personliga behov som inte tillgodoses på annat sätt (tex genom barnomsorg) räknas samman. Därifrån görs ett föräldraavdrag med 2,5 tim/dag från grundläggande behov och 0,5 tim/dag från andra personliga behov, säger Jessica Gustavsson.
– Idag har vi en mycket snäv definitionen för grundläggande behov i 9 a § LSS. Måltidshjälp är bara ett grundläggande behov om det rör sig om matning, sondmatning eller kvalificerade aktiverings- och motiveringsinsatser som krävs för att Emil själv ska föra skeden till munnen. Eftersom Emil har normal barnsomsorg på 30 tim/vecka och äter genom munnen och inte via sond, blir det inte mycket tid för Måltider. Kommunikationshjälp beaktas endast för sociala kontakter utanför familjen, men Emil har förmodligen inte så många sådana utöver kompisarna han träffar på förskolan. När föräldraavdraget på 2,5 tim/dag gjorts, vilket under en förskoledag är en stor del av tiden hemma, finns inte mycket grundläggande behov kvar.
Barn nu i ett klart sämre läge
Före 1 jan 2023 kunde Emil alltså få personlig assistans om hans grundläggande behov som bedömdes bero på hans funktionshinder och inte hans ålder uppgick till 1 tim/dag, säger Jessica Gustavsson.
– Idag måste hans grundläggande behov vara minst 3,5 tim/dag, för att det ska finnas något kvar efter föräldraavdraget.
Hur har barns rätt till assistans påverkats av föräldraavdraget?
– Barn är i ett klart sämre läge nu. För åldersgruppen 1–6 år har lagändringen varit klart negativ, 2,5 tim/dag är oerhört mycket tid att dra av sett till hur smalt grundläggande behov bedöms.
Föräldraavdraget bör minskas
Jessica Gustavsson anser alltså att schablonen för föräldraavdraget i förordningen behöver minskas, timantalen för samtliga åldersgrupper ses över och verklighetsförankras efter analys av rättstillämpningen.
– I sak har jag inga större problem med att rätten till personlig assistans är avhängigt de grundläggande behov barnet har, problemet är att föräldraavdraget är alldeles för stort, säger Jessica Gustavsson.