Cecilia Blanck, Föreningen JAG – ”Förödande med redovisning varje månad”
Försäkringskassan vill skriva in i förordningen för assistansersättning att förhöjt timbelopp ska redovisas varje månad. Det skulle då inte längre gå att fördela kostnaderna på sex månader.
Cecilia Blanck på Föreningen JAG är mycket kritisk och menar att regeringen skapat en stämning som leder till att assistansen skärs ner från alla håll.
– Finansministerns uttalande om besparingar på assistans är ett exempel.
För ett par veckor sedan meddelade Försäkringskassan att efterskottsbetalning av assistansersättning ska införas 1 oktober 2016. De konstaterade samtidigt att det behövs en förordningsändring för att införa detta för personer med förhöjt timbelopp. I en skrivelse till regeringen föreslår Försäkringskassan nu bland annat att personer med förhöjt timbelopp ska redovisa sina kostnader varje månad. Cecilia Blanck på Föreningen JAG anser att detta är fullständigt förödande.
– I förslaget som ligger på regeringens bord väger de olika alternativ mot varandra, men bestämmer sig för månadsvis redovisning. De verkar medvetna om konsekvenserna och skriver att det sammantaget blir ett mindre belopp som betalas ut eftersom man inte kommer upp i tolv procent varje månad.
Ser Försäkringskassan detta som en besparing?
– Jag tolkar det så, vilket är oerhört cyniskt. Detta är de assistansberättigade med de allra största behoven. Varje krona går till assistans och redovisas. Här har man med berått mod bestämt sig för att skära ner på den här gruppen.
Vilka konsekvenser får det om kostnadsredovisningen sker varje månad?
– Det går inte att periodisera kostnaderna. Kassan skriver något luddigt om att det inledningsvis kan bli problem om en faktura som avser mars kommer in i maj. De nämner inte att tex OB-kostnader, som är en vanlig orsak till att bevilja förhöjt timbelopp, då inte kan fördelas under sex månader. I tex december hamnar kostnaderna för OB långt över 12 % pga alla storhelger. Om de kostnaderna inte får slås ut på flera månader kan de inte längre täckas.
Ingen dialog med brukarrörelsen
Så sent som 2012 föreslog Försäkringskassan i sin antikrångelkatalog (sid 81-83) en avräkningsperiod på 12 månader att fördela sina assistanstimmar i eftersom sex månader bedömdes som oflexibelt.
– Då ville de öka flexibiliteten. Nu föreslår de plötsligt månadsvis redovisning för kostnaderna vid förhöjt timbelopp.
De kanske helt enkelt vill minska kostnaderna…
– Ja men då omöjliggör man situationen för de som har förhöjt timbelopp.
Har Försäkringskassan haft någon dialog om detta?
– De har inte överhuvudtaget rådgjort med brukarrörelsen. Jag fick se detta bara för att jag då och då går in och läser på kassans hemsida.
Har du varit med om något liknande?
– Jag vet inte vad jag ska jämföra med, det är en speciell situation just nu, allt går oerhört fort. Det verkar vara ett högt tryck att få fram snabba förändringar.
Vädjar till regeringen
Föreningen JAG har vädjat till regeringen om att vänta med att införa efterskottsbetalning för personer med förhöjt timbelopp. Cecilia Blanck tror inte på argumentet att många skulle söka förhöjt timbelopp om det fortfarande betalas ut i förskott.
– Vi tror inte att så många kommer att söka det eftersom det är så krångligt att redovisa. Men om man ändå väljer att göra det har vi ett förslag som får mindre skadliga effekter. Isåfall skulle schablonen kunna betalas ut i efterskott månadsvis som för alla andra, och det förhöjda beloppet kostnadsredovisas varje sexmånadersperiod och därefter betalas ut i efterskott. Då får man i alla fall sina kostnader täckta i efterhand.
Finansministerns ord skrämmer
Cecilia Blanck är mycket kritisk till att finansministern i EKOT nämner assistansersättning som något att spara på för att finansiera flyktingmottagande.
– Det var mycket olyckligt uttryckt. Detta är två olika åtaganden staten har för legitima behov hos olika personer. Båda handlar om mänskliga rättigheter. Att säga att en part måste dra ner på sina behov är ett fult sätt att driva politik.
Regeringen har enligt Cecilia Blanck valt att i flera olika sammanhang nämna assistansersättningen som alltför dyr.
– Det sker mycket samtidigt nu. I den senaste budgeten låser regeringen höjningen av assistansersättningens schablonbelopp till 1,4 % per år. Försäkringskassan planerar att införa efterskottsbetalning av assistansersättning vilket regeringen uppenbarligen drivit på. Försäkringskassan har efter en dom i HFD skärpt bedömningen av det femte grundläggande behovet som berättigar till assistansersättning.
Finns det en samordning?
– Jag tror inte det är samordnat, men regeringen visar en tydlig politisk vilja att minska kostnaderna.
Talar inte längre om varför assistansen infördes
Statsvetaren Niklas Altermark beskriver en utveckling som accelererat sedan 2006 där kostnadsbesparingar döljs bakom politisk retorik om rättssäkerhet och likabehandling. Cecilia Blanck håller med.
– Man talar inte längre om varför assistansen infördes och vilka skäl som då fanns för det, tex att personer halkat efter i levnadsvillkor jämfört med andra. LSS-kommittén visade 2008 att man kommit långt i levnadsvillkor för den här gruppen men att de ännu inte kommit ifatt. Jag vet inte om man ens följer upp det längre. Om man inte tycker detta är något värt längre sänks ambitionsnivån.
Påverkar den allmänna debatten
Strax efter finansministerns uttalande beskriver KG Bergström i Expressen assistansersättning som en gökunge. Tidigare har Johan Rudström i UNT talat om den ohållbara förmånen. Detta kan vara en följd av hur regeringen beskriver assistansersättningen säger Cecilia Blanck.
– Det talas aldrig om assistansersättningens värde eller hur den gör att vi lever upp till intentionerna i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Istället problematiserar man den så mycket man kan, vilket genast avspeglar sig på ledarsidor och i den allmänna debatten. Sådana artiklar kommer då som ett brev på posten.
Det är en dyster bild som målas upp…
– Ja, det kommer att bli tufft för många. Pengarna minskar och de med minst marginaler, eller inga alls, drabbas hårdast. Samtidigt flaggar regeringen för en ny utredning som ska skapa ett nytt ersättningssystem. Där vill vi se ett system som ger mest till de med stora behov med bibehållen frihet och flexibilitet. Men nu går utvecklingen åt motsatt håll, medlemmarna i JAG känner sig inte trygga idag, säger Cecilia Blanck.
Cecilia Blanck intervjuades av Kenneth Westberg 2015-10-26
Vidare läsning