Roko Kursar, Funktionsrättskommunalråd, Malmö – ”Staten behöver ta över ansvaret för personlig assistans”
Roko Kursar, Funktionsrättskommunalråd
Malmö Stad har krävt kompensation av regeringen för ökade kostnader på 60-70 miljoner/år när personer förlorar sin assistansersättning. Roko Kursar, Liberalerna, vill se lagstiftning mot att grundläggande behov delas upp i integritetskänsliga delar.
Socialdemokraterna och Liberalerna styr tillsammans i Malmö Stad. I november 2018 sände Malmö stad en protestskrivelse till regeringen. Kommunstyrelsens S-Ordförande Katrin Stjernfeldt Jamme sade i ett pressmeddelande att staten måste ge ersättning för de kostnader som uppstår i kommunerna när Försäkringskassan beviljar allt mindre assistansersättning.
Fått ta emot 64 personer pga förändrad rättspraxis
Roko Kursar, Liberalerna, berättar att Malmö Stad under perioden 2016 - 2018 fått ge stöd till 64 personer som pga förändrad rättspraxis inte får assistansersättning.
– Det är både personer som förlorat sin assistansersättning och personer som sökt assistans hos oss och där vi bedömer skulle fått assistansersättning hos Försäkringskassan om inte rättspraxis förändrats.
Kostnadsövervältring till kommunen
Detta har inneburit en kostnadsövervältring och en enorm påfrestning för kommunens organisation berättar Roko Kursar. Det har lett till handläggningstider på upp till sju månader och ökad administration.
– Kommunen har behövt lägga ner mycket tid och resurser till att utöka bemanningen, inte bara inom handläggning men också tex i daglig verksamhet, eftersom en del inte längre kan ha med sin personliga assistent där.
Hur stora extra kostnader har kommunen fått?
– För år 2018 rör det sig om drygt 62 miljoner kronor. För 2019 beräknas den ökade kostnaden till uppåt 70 miljoner.
Får ni någon kompensation för kostnaderna?
– Nej, staten ger ingen kompensation.
Får ni något via LSS-utjämningssystemet mellan kommuner?
– Nej, på grund av Malmös befolkningstillväxt de senaste åren så får vi inget från andra kommuner.
Ovisshet och otrygghet
De som inte får assistansersättning får oftast personlig assistans via kommunen berättar Roko Kursar. Antalet beviljade assistanstimmar i kommunen ökade från 240 000 i slutet av 2015 till nästan 500 000 i slutet av 2018. Men de får även andra insatser.
– Det förekommer även korttids LSS, LSS–boende, avlösning enligt LSS, ledsagning enligt LSS och hemtjänst.
På vilket sätt har livet förändrats för dessa människor?
– Att bollas mellan statliga och kommunala myndigheter när det gäller ens grundläggande rättigheter har skapat ovisshet och otrygghet. Många drabbas av långa handläggningstider eftersom kommunens organisation inte haft strukturen eller resurserna för att klara ansvarsförskjutningen.
Vilken skillnad på omfattningen av stödet är det i kommunen jämfört med tidigare på Försäkringskassan.
– De allra flesta har fått lika många timmar som de tidigare haft hos Försäkringskassan. I enstaka fall har man fått fler eller färre timmar till följd av att behovet har förändrats sedan ansökan hos Försäkringskassan.
Vilja att spara pengar ligger bakom
De senaste åren har Försäkringskassan begränsat rätten till assistansersättning efter olika domar i Högsta Förvaltningsdomstolen. Roko Kursar anser att detta är ett feltänk där man velat spara pengar. Istället för att utgå ifrån människors behov stirrar man sig blind på kronor och ören.
– Jag tycker det är riktigt hemskt att människor som haft omfattande behov nekats assistans. Min bild är att det beror på att man istället för att utgå ifrån lagstiftningens intentioner misstolkat den för att klara besparingskrav.
LSS-utredningens uppdrag var att spara pengar
LSS–utredningen som kom den 10 januari innehåller många dåliga förslag, säger Roko Kursar, tex att barn skulle mista sin assistansersättning och istället få en kommunal LSS–insats.
– Utredningen var satt med målet att göra besparingar, när målet tvärtom måste vara att förbättra LSS.
Roko kursar vill nu se ett rejält omtag och en ny modern lagstiftning där LSS ursprungliga intentioner återupprättas.
– Den snäva tolkningen av lagstiftningen har gjort att människor med omfattande behov, men med behov som inte ser ut precis såsom det är beskrivet i lagtexten ramlat mellan stolarna. Det får inte fortgå.
Agera mot domen om integritetsnära delar
Roko Kursar hoppas att januariöverenskommelsen, ska leda till att behoven återigen får styra bedömningarna. Att regeringen förra året fryste tvåårsomprövningarna och att de nu föreslår att sondmatning o andning ska bli grundläggande behov är två steg i rätt riktning.
– De allra flesta assistansberättigade har varaktiga behov, och att då vartannat år göra omprövningar är både slöseri med resurser och skapar onödig stress. Det är absurt att basala behov som att andas och äta inte räknats som grundläggande.
Vad bör regeringen göra mer?
– Det har visat sig att den dom från 2009 som delar upp grundläggande behov i integritetsnära delar lett till att personer ramlat mellan stolarna. Regeringen måste se till att det kommer en lagstiftning på plats för att förändra detta.
Förstatliga personlig assistans
Slutligen vill Roko Kursar förstatliga personlig assistans så att Försäkringskassan beviljar all personlig assistans.
– Var du bor ska inte avgöra ifall du ges tillräcklig assistans eller inte. Därför borde staten ta över ansvaret. Många kommuner är för små för att kunna ha organisationen och strukturerna som krävs för att hantera personlig assistans, säger Roko Kursar.
Roko Kursar intervjuades av Kenneth Westberg 2019-03-05
Vidare läsning