Fredrik Malmberg, statlig utredare – ”Jag hoppas utredningen kan bidra till att åtgärda brister som uppstått av förändrad rättspraxis”

Fredrik MalmbergHur ska egenvård beviljas som assistans? Hur ska rätten till assistans för tillsyn stärkas? Hur ska föräldraansvaret smalnas av? Det är några saker som Fredrik Malmberg ska titta på i utredningen Stärkt assistans som ska vara klar 23 mars 2021. Som experter har utredningen anlitat bland annat Anna Bruce, expert på MR-frågor på Raoul Wallenberginstitutet.

Om Fredrik Malmberg

Fredrik Malmberg är generaldirektör för Specialpedagogiska skolmyndigheten som driver specialskolor och ger stöd till förskolor, skolor och vuxenutbildningar.
– Tidigare har jag varit barnombudsman och ledamot i styrelsen för EU:s byrå för grundläggande rättigheter. I båda fallen var frågor som rör rättigheter för personer med funktionsnedsättning centrala. Jag har också arbetat för Rädda Barnen med barns rättigheter internationellt i Afrika och Asien.
Hur ser du själv på personlig assistans, vad är syftet?
– Vi får aldrig glömma bort reformens ursprung. Självklart ska varje utredning ha koll på detaljer i lagstiftningen, men det är minst lika viktigt att förstå varför insatsen en gång föddes och vart den syftar. Rättighetskompassen är avgörande.

Om personlig assistans

Personlig assistans är inte ett stödpaket i högen av reformer säger Fredrik Malmberg, det handlar istället om ett synsätt, att personer med omfattande och varaktiga funktionsnedsättningar ska omfattas av samma grundläggande rättigheter i samhället som alla andra.
– Det handlar om rätten till självbestämmande med inflytande över liv och vardag.
Lena Hallengren säger att syftet med denna utredning till stor del är att stärka rätten till personlig assistans, är det också din bild?
Ja, annars hade jag inte tagit mig an uppdraget. Det är inget tvång att vara särskild utredare. Jag vill vara med och göra det jag kan för att bidra att åtgärda problem och brister som uppstått bland annat av förändrad rättspraxis.

Tre experter bidrar med fördjupade analyser

Enligt utredningens direktiv är syftet bland annat att utreda ett avsmalnat föräldraansvar och stärkt assistans för egenvård och tillsyn. Utredningsarbetet bedrivs brett med involvering av en expertgrupp, dialog med intresseorganisationer, ansvariga myndigheter och intervjuer av assistansanvändare säger Fredrik Malmberg. I tre frågor har utredningen bett experter om underlag för särskild fördjupning.
Anna Bruce som är forskare vid Raoul Wallenberg Institutet för mänskliga rättigheter har fått i uppdrag att ta fram ett underlag om ett MR–perspektiv på de frågor utredningen har att belysa. Anna Bruce har skrivit en doktorsavhandling om Funktionsrättskonventionen och satt med i förhandlingarna när den arbetades fram. Vi har bett Håkan Gustavsson, professor i allmän rättslära vid Karlstads universitet att bidra med ett underlag om rättighetslag som rättsligt institut och LSS. För skillnader och likheter mellan omsorg- och hälso- och sjukvårdsinsatser inom personlig assistans bidrar Hanna Egard, universitetslektor vid Malmö universitet.

Föräldraansvaret

Föräldraansvaret är det hjälpbehov som en vårdnadshavare normalt ska tillgodose, även hos ett barn som har assistansersättning. För den tiden beviljas inte assistansersättning.
– Vi ska utreda en reglering av föräldraansvaret, om det behövs kunskapsstöd och om och hur det kan smalnas av, dvs minskas ner.
Vad har du fått för bild av de problem som finns runt föräldraansvaret?
– Efter vad vi sett hittills verkar det vara svårt för familjerna att förutsäga hur reglerna om föräldraansvar kommer att påverka deras barns rätt till assistans eftersom det tillämpas på så olika sätt. Under hösten kommer vi att fortsätta fördjupa vår bild.
Vad hoppas du kunna uppnå vad gäller föräldraansvar?
– Grundläggande är förstås att ha ett regelverk som går att förstå och använda förutsägbart och rättvist. I det sammanhanget är utredningens uppdrag att analysera hur barns rätt till personlig assistans kan säkerställas på ett bättre sätt.

Rätt till tillsyn ska stärkas

Utredningen ska undersöka behovet av tillsyn för personer med stora och varaktiga funktionsnedsättningar och föreslå förslag som stärker rätten till tillsyn, säger Fredrik Malmberg. I direktiven nämns ”övervakning som behövs på grund av psykisk eller fysisk funktionsnedsättning” (inklusive ingripanden) och ”aktiverings- och motiveringsinsatser”.
– I direktivet nämns Högsta förvaltningsdomstolens dom 2015:46 och det konstateras att domens förändring av praxis inneburit att färre personer med stora och varaktiga funktionsnedsättningar får tillsyn för sina grundläggande behov. Det är mot den bakgrunden som vi tar oss an frågan.
Vad hoppas du kunna uppnå vad gäller tillsyn?
– Jag uppfattar direktivet i denna del att utredningen ska undersöka hur assistansen bör utformas för att det ursprungliga syftet med personlig assistans ska uppnås.

Egenvård ska kunna ges som assistans

Utredningen ska undersöka och föreslå hur assistans kan lämnas för egenvårdsinsatser, vilket kan vara allt från tex såromläggning till avancerade åtgärder som sondmatning, hemdialys eller respiratorvård i hemmet.
Vad hoppas du kunna uppnå vad gäller egenvård?
Idag utförs många åtgärder som egenvård av personliga assistenter. Det är viktigt att dessa åtgärder kan utföras på ett säkert sätt och under former så att alla parter känner sig trygga, givetvis främst assistansanvändaren, men även anhöriga, anordnare och personliga assistenter, säger Fredrik Malmberg.
Du ska se om det behövs en försäkring motsvarande patientförsäkring när personlig assistans ges för egenvård, hur fungerar detta idag?
Idag finns inget ”skydd” vid egenvård som motsvarar den patientförsäkring som gäller inom hälso och sjukvården. Kortfattat innebär det att en assistansanvändare som råkar skadas när hen får hjälp med egenvård har mer begränsade möjligheter till ekonomisk ersättning än när liknande händelser inträffar i hälso och sjukvården.
Fredrik Malmberg ska även utreda hur om man behöver bryta sekretess i egenvårdsåtgärder, så att information kan ges mellan hälso o sjukvård, kommun, Försäkringskassan och anordnare.
Vilken typ av sekretess handlar detta om?
Det är en fråga vi håller på att undersöka.

Gränsdragning mellan egenvård o hälso–sjukvård

Utredningen ska analysera om gränsdragningen mellan egenvård och hälso o sjukvård behöver regleras mer i författningar.
– Gränsdragningen är viktig eftersom egenvård under vissa förutsättningar kan ge rätt till personlig assistans, medan hälso– och sjukvård inte är assistansgrundande.
Gränsdragningsproblematiken har varit aktuell i många år säger Fredrik Malmberg.
– Vi har börjat fördjupa oss i frågan och ska fortsätta med det i höst.
Vad kan vara problematiskt i gränsdragningen?
– En svårighet här är att det inte är tydligt vilka åtgärder som är det ena eller andra, utan att det beror på omständigheterna och behandlande läkares bedömning i varje enskilt fall. Bedömningen kan även förändras över tid, tex om den enskilde får en ny assistent.

Vilken roll har FN-konventionen i utredningen?

I direktiven sägs det att Funktionsrättskonventionen, CRPD, ska beaktas. Fredrik Malmberg säger att hela samhället har en skyldighet att skydda och främja rättigheterna i de internationella konventioner som Sverige tillträtt.
– Regering och riksdag är ytterst ansvariga, men även statliga myndigheter, kommuner och landsting ansvarar för att säkerställa rättigheterna. Alltså behöver även statliga utredningar göra en analys av relevanta rättighetsdokument.
Hur gör ni detta konkret i utredningen?
– Konventionerna är viktiga för oss på två sätt – både som analysverktyg och som stöd för utredningens arbetsmetodik. I det senare ligger exempelvis att involvera funktionshinderorganisationer men också i de kvalitativa och kvantitativa intervjuer vi avser att genomföra med assistansanvändare, säger Fredrik Malmberg.

Tilläggsdirektiv för ”personlig hygien”?

Både Socialministern och representanter för Liberalerna och Centern har kritiserat de hårdare bedömningarna av det grundläggande behovet ”personlig hygien”. Detta sedan Högsta Förvaltningsdomstolens dom 2019 ref. 56 slog fast att personlig hygien handlar enbart om att hålla sig ren från smuts och ohälsosamma ämnen. I Försäkringskassans nya vägledning för assistansersättning (sid 93) sägs det nu att följande behov inte kan godkännas som ”personlig hygien”: sminkning, hårklippning, hårinpackning och insmörjning i syfte att hålla huden mjuk och rakning om syftet är att hålla sig ren. Liberalerna och Centern talar om att ge ett tilläggsdirektiv till utredning Stärkt assistans om att lägga lagförslag mot de hårdare bedömningarna av personlig hygien. Hur det går med detta återstår att se…

Fredrik Malmberg intervjuades av Kenneth Westberg 2020-07-10

Vidare läsning

Direktiv till utredningen Stärkt assistans

Skicka sidan till: