läs skrivbordsversionen istället

Lars U Granberg - "Jag ser gärna en lägre tröskel för att få assistans"

Den nya LSS-insatsen "personlig service med boendestöd" är för osäker och bör slopas, enligt Lars U Granberg, socialdemokratisk ledamot i Socialutskottet.
Samtidigt varnar han för att regeringen kan komma att lägga en proposition med långt större besparingar än i slutbetänkandet, och eventuellt slopa rätten att behålla assistansen efter fyllda 65.

Socialdemokraterna gör bred översyn av sin handikappolitik

Socialdemokraterna har just startat en bred översyn av sin handikappolitik, från LSS till arbetsmarknads- och diskrimineringslagstiftning. Lars U Granberg håller i översynen och han vill poängtera att de åsikter han nu framför är hans egna. Han tycker att socialdemokraterna har mycket att ta igen, särskilt kring personlig assistans.
- Vi hamnade i bakvattnet när LSS kom 1994 och Folkpartiet gjorde LSS till sin reform. Nu känner vi ett behov av att återta initiativet och presentera nya förslag.
Ska politiken samordnas med V och MP?
- Ja, när vi är klara inom vårt parti, blir det troligen en samordning inför valet 2010.

Om den kommande propositionen utifrån slutbetänkandet

Lars U Granberg tror att regeringen kommer att lägga en proposition som skiljer sig från LSS-kommitténs slutbetänkande. Det är ett annat ekonomiskt läge nu menar han, skatterna har sänkts med 80 miljarder och konjunkturen har vänt nedåt.
- Under utredningen fanns det ett tryck från finansdepartementet att leverera besparingar på 7,5 miljarder. I slutbetänkandet låg besparingarna på mindre än hälften av detta, det var dessutom osäkra besparingar i form av en förändrad behovsbedömning vid beviljande av personlig assistans.
Krasst är det enligt Lars U Granberg så att finansdepartementet fortfarande vill ha 7,5 miljarder, och de största besparingarna ligger i att ändra 65-årsgränsen eller röra i de personkretsar som berättigar till LSS.
- Politikerna har inte kompetensen att röra personkretsarna, det kräver ytterligare utredning. Om de vill få in ytterligare 3-4 miljarder kommer de att gå på åldersgränsen.
Att assistansberättigade inte skulle få behålla assistansen efter 65 års ålder?
- Ja, det är det enda som ger tillräckligt mycket pengar.
Hur skulle du se på en sådan förändring?
- Jag är emot det, hela LSS-reformen skulle tappa sitt värde om det sker. Då krävs det att det finns en socialtjänst som klarar att ta vid för de som har haft assistans och det finns det inte idag.

Reservationen om huvudmannaskapet

I LSS-kommitténs slutbetänkande reserverade sig Socialdemokraterna tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet mot förslaget att huvudmannaskapsfrågan för LSS-insatserna ska utvärderas längre fram, Lars U Granberg förklarar.
- Jag tycker det var oansvarigt att efter fyra års utredande inte ta ställning till kommitténs huvudfråga, huvudmannaskapet. Vi borde permanent slagit fast kommunernas och statens ansvar.
Lars U Granberg tror att de borgerliga partierna på sikt vill att samtliga LSS-insatser går över i statlig ägo. Den här situationen gör att kommunerna inte kommer att satsa tillräckligt på att utveckla de LSS-insatser de ansvarar för.
- Jag har varit kommunpolitiker och vet hur man resonerar. Kommunpolitikerna kan tänka att "om det ska utredas, har vi inte fått ett tydligt uppdrag från staten och kan vila på hanen".

Den nya LSS-insatsen "personlig service med boendestöd" är för osäker

I det särskilda yttrandet i slutbetänkandet hävdade Socialdemokraterna tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet att det behövs en lång genomförandeperiod när kommunerna ska utveckla exempelvis den nya LSS-insatsen "personlig service med boendestöd". Idag anser Lars U Granberg att den inte bör införas eftersom den är för osäker och riskerar att innebära försämringar för de som tidigare haft assistans.
- Om det inte finns uppbyggd verksamhet som tar emot så kommer människor att fara illa. Det får inte bli som i a-kassa och sjukförsäkring där en hel del av de förändringar som skett fått enorma konsekvenser för den enskilde.
Hur garanterar man att det inte blir olika villkor i olika kommuner?
- Det går inte, i det rådande ekonomiska klimatet kommer kommunerna att gå på knäna. Att, som Kenneth Johansson, hävda att Lagen om valfrihet, LOV ska hjälpa till att lösa detta håller inte, då måste regeringen presentera en lagstiftning.
Bland annat Linnea Darell i Folkpartiet anser i en intervju att det ska skrivas in i lagen att de som får den nya LSS-insatsen ska kunna välja så att de kan behålla sin assistansanordnare..
- Då kan man lika väl ha det gamla systemet kvar, då finns det ingen anledning att flytta de personerna från assistans till "personlig service med boendestöd".

Slopa 20-timmarsgränsen och sänk insteget till assistans

Lars Granberg säger att han var förvånad när den nya LSS-insatsen "personlig service med boendestöd" dök upp i diskussionerna i slutet av LSS-kommitténs arbete. Förslaget innebar att gränsen för rätt för till assistans sattes vid 20 timmar.
- Det var i samband med att vi ville hitta former för att lindra kommunernas kostnader. Vi i oppositionen hade svårt för det här förslaget, men vi ville inte sänka utredningen utan tog ett kollektivt ansvar.
Idag vill dock Lars Granberg se en annan lösning.
- Som ordförande i Förbundet cystisk fibros, och efter att ha tagit del av olika remissvar, ser jag att det finns många som kommer att drabbas.
Borde det vara en lägre gräns än 20 timmar för att få assistans?
- Ja Socialstyrelsen har i rapportenPersonlig assistans enligt LASS ur ett samhällsekonomiskt perspektiv tydligt visat att assistans är mer kostnadseffektivt än hemtjänst. Vi bör gå på deras analys och sänka insteget till assistans.

Om personer som enbart har grundläggande behov

Slutbetänkandet föreslår att personer som enbart har grundläggande behov inte ska ha assistans. Här har bland annat Linnea Darell i Folkpartiet i en intervju hävdat att detta bara gäller personer som inte är vid medvetande. Efter att ha läst remissvaren ifrågasätter Lars U Granberg om det var så klokt att diskutera en sådan gräns.
- Jag har själv arbetat med dementa, där finns det ett jättebehov av intryck och stimulanser även om personen inte är medveten om sin omgivning. Det är tveksamt om vi politiker ska sätta en gräns för när en person är medveten nog att ha glädje av assistans.
Borde det finnas en sådan gräns?
- Nej, jag tycker inte det, det är min personliga åsikt.

Avräkningsperioden bör vara 12 månader

Försäkringskassan säger i sitt remissvar till slutbetänkandet att avräkningsperioden för den assistansberättigade bör vara 12 månader istället för sex månader. Detta skulle bland annat innebära att egna arbetsgivare skulle återbetala oanvända medel från använda assistanstimmar var tolfte månad istället för var sjätte månad. Lars U Granberg håller med om detta.
- Ja, jag förstår inte var problemet ligger i att byta till en tolvmånadersperiod. Egna arbetsgivare skulle kunna ha mer framförhållning inför olika sorters utgifter. En tolvmånadersperiod gäller ju i praktiken för företag och kooperativ som bedriver näringsverksamhet, så det är också en fråga om lika villkor mellan assistansformer.

Föredrar fortfarande 85-procentförslaget

LSS-kommitténs första delbetänkande "På den assistansberättigades uppdrag" kom under Socialdemokraternas styre i LSS-kommittén. Det föreslog att minst 85 procent av assistansersättningen skulle gå till assistentens lönekostnader. Lars U Granberg säger att han framtiden gärna ser att det förslaget tas upp igen, även om 85 procent kanske inte är den bästa nivån, den skulle kunna justeras in menar han.
- Slutbetänkandet är mer inriktat på att i detalj kontrolla hur pengarna används, jag tycker det är en mer smaklig variant att låsa lönedelen, säger Lars U Granberg.

Lars U Granberg intervjuades av Kenneth Westberg 2009-04-14

Vidare läsning

LSS-kommitténs slutbetänkande SOU 2008:77 "Möjlighet att leva som andra"

Intervju med Försäkringskassan om slutbetänkandet:"brukaren bör ha en lagfäst rätt till insyn i hur assistansersättningen används"

Intervju med Socialstyrelsen om slutbetänkandet: "Den som beviljats en LSS-insats bör få behålla den även om lagstiftningen förändras"

Rapport från Socialstyrelsen: Personlig assistans enligt LASS ur ett samhällsekonomiskt perspektiv

Skicka sidan till: