läs skrivbordsversionen istället

Anordnare och brukarorganisationer kräver lagändring i LSS

Tillsammans med IfA, STIL och Föreningen JAG protesterar Arbetsgivar- och branschorganisationer inom assistans i en gemensam skrivelse till Socialutskottet och regeringen mot Försäkringskassans förändrade behovsbedömningar.

Måste återställas till LSS intentioner


foto Helena Petersson

Skrivelsen startade som ett svar på Försäkringskassans rapport från den 28 juni där Försäkringskassan inte ifrågasätter de förändrade bedömningarna av grundläggande behov utan tvärtom säger att man ska utreda ytterligare förändringar. Jessica Smaaland är verksamhetsansvarig på Assistansanordnarna, en branschorganisation för assistansanordnare som ställt sig bakom texten.
- Skrivelsen är en protest mot hur bedömningarna av assistansersättning utvecklats i en vid bemärkelse.
De som står bakom skrivelsen anser att det skapats en rättsosäkerhet i bedömningarna genom att Försäkringskassan skapat egna begrepp som "nära behov på bara kroppen" och "fysisk kontakt" när de definierat integritetskänsliga delar i de grundläggande behoven.
- Tillsammans med ny rättspraxis skapar nu Försäkringskassan begrepp som inte finns i förarbetena, begrepp som nu förändrat bedömningarna. Detta gör att den objektivitet som finns i § 9a där de grundläggande behoven räknas upp försvunnit, säger Jessica Smaaland som hänvisar till LSS-propositionen 1992/93:159 sid 64 där hon menar att det är tydligt att hela det grundläggande behovet ska räknas.

I vissa situationer av mycket privat karaktär, t.ex. i samband med den personliga hygien, är det angeläget att antalet medhjälpare kan begränsas och att hjälpen kan ges av en person som den enskilde själv valt och har förtroende för.[…]Avgörande bör vara att den enskilde behöver personlig hjälp för att klara sin hygien, för att klä sig och klä av sig, för att inta måltider eller för att kommunicera med andra. (LSS-propositionen 1992/93:159)

- Nu måste § 9a i LSS omformuleras och förtydligas. Efter att regeringsrättsdomen 2009 gav Försäkringskassan stöd att räkna med integritetsnära delar i grundläggande behov räcker inte § 9a längre för att säkerställa LSS intentioner.
Det finns redan protester mot förändringarna, Vänsterpartiet och Folkpartiet har motionerat om lagändring och Linköpings kommun vägrar följa regeringsrättsdomen.
- Det är positivt, att det finns politiker som protesterar mot den här utvecklingen, fler behöver göra det, säger Jessica Smaaland.

Och värre kan det bli...

Det riskerar dessutom att bli ännu värre, enligt Jessica Smaaland eftersom Försäkringskassan enligt rapporten från den 28 juni nu vill definiera andra personliga behov i assistans och de "goda levnadsvillkor" som assistans ska möjliggöra.
- De säger sig vilja definiera vad som är ett normalt liv både generellt och i olika åldrar . Vad sker då med de individuella bedömningarna? Ska man äta middag klockan fem och åka på charter vartannat år?
Försäkringskassan har sagt att de har en rätt att tolka lagen mer sedan LASS flyttades till Socialförsäkringsbalken, Jessica Smaaland ifrågasätter detta.
- Det är fortfarande enbart ersättningen som regleras i balken och det är fortfarande LSS som reglerar hur personlig assistans ska se ut.
Jessica Smaaland fruktar ett scenario där Försäkringskassan räknar minuter mycket ingående på andra personliga behov vilket leder till att fler förlorar sin assistansersättning.
- Det skulle leda till en kostnadsövervältring till kommunerna som får ge stödet eftersom anordnarna inte skulle kunna ge en kvalitativ assistans längre.
Bedömningsinstrumentet nämns inte i skrivelsen?
- Den centrala frågan är hur det används. Man borde inte ställa onödiga frågor till de som har självklara behov. Samtidigt tror jag instrumentet kan vara en hjälp för många att få en struktur i att se sina behov.

Olika kammarrättsdomar ger en rättsosäkerhet

Förutom den omtalade regeringsrättsdomen hänvisar Försäkringskassan till olika kammarrättsdomar när de försvarar sin hållning i behovsbedömningarna. Lennart Jansson som skapade bedömningsinstrumentet sade i en intervju att det är problematiskt att det hela tiden dyker upp kammarrättsdomar som styr bedömningen genom att begränsa de grundläggande behoven. Jessica Smaaland ser problem i att olika kammarrättsdomar pekar åt olika håll vilket ger en rättsosäkerhet.
- I en dom kan det vara ok att räkna en del av matsituationen som grundläggande behov, i en annan inte.
Tomas Sundberg på Försäkringskassan sade tidigare i en intervju att man alltid följer regeringsrättsdomar, men kan välja om man följer kammarrättsdomar. Det skapar en osäkerhet enligt Jessica Smaaland.
- De kan välja att följa en restriktiv dom men gå emot en annan dom. Detta pekar ännu tyligare att det behövs en lagändring för att skapa en rättsäkerhet.

Behov av praktisk hjälp kvar trots ändring i Socialutskottet 1996

Skrivelsen tar upp en annan fråga som man anser dribblats bort i bedömningarna. Idag räknas i första hand behov av praktisk hjälp för att få assistansersättning. Bakgrunden är att i propositionen 1995/96:146 sades det att enbart behov av praktisk hjälp skulle berättiga till personlig assistans. Formuleringen praktisk hjälp togs dock enligt Jessica Smaaland bort av Socialutskottet i SoU 1995/96:15, sid 12 som är den text som antogs i riksdagen. Socialutskottet sade följande i sammanhanget:


Utskottet anser dock i likhet med inriktningen i motionerna att införande av en definition i LSS av begreppet personlig assistans inte får innebära att någon grupp som för närvarande i praxis omfattas av lagstiftningen helt utestängs från insatsen personlig assistent.

- Försäkringskassan har agerat som om begreppet praktisk hjälp inte togs bort. Många med kognitiva och psykiska funktionsnedsättningar förlorade sedan sin assistans, säger Jessica Smaaland.

Låt inte kriminalitet förändra rättighetslagstiftningen

Enligt Jessica Smalaand riskerar den kriminalitet som förekommer inom assistans och som syns i media att påverka myndigheter att bli hårdare i sina bedömningar.
- Kriminalitet och bedömningar av assistansbehov måste hållas isär mycket tydligt, annars riskerar assistansberättigades rättigheter att ta skada. Vi välkomnar alla åtgärder mot fusk, så länge de inte urholkar rättighetslagstiftningen, säger Jessica Smaaland.

Jessica Smaaland intervjuades av Kenneth Westberg 2011-11-07


Vidare läsning

Gemensam skrivelse från Assistansanordnarna, Vårdföretagarna, IfA- Intressegruppen för assistansberättigade, Arbetsgivarföreningen KFO, KFS, PARO, Föreningen JAG och STIL

Skicka sidan till: