Henrik Petrén, RBU – ”Det finns en kris och den pågår nu”
RBU har begärt ett krismöte med regeringen och Försäkringskassan för att diskutera de förändrade bedömningarna i personlig assistans. Men Försäkringskassan har sagt nej och säger samtidigt på DN–debatt att det inte finns någon kris i assistansen.
Försäkringskassan har sagt nej till krismöte
RBU, Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar, har nyligen begärt krismöte med bland annat Försäkringskassan och regeringen. Henrik Petrén, generalsekreterare på RBU säger att situationen inte ger de något annat val.
– På grund av den akuta krisen just nu vill vi samla de olika aktörerna vid samma bord. Ansvaret för de förändrade bedömningarna skjuts idag mellan politiker, myndigheter och domstolar.
Har ni fått svar?
– Försäkringskassan avböjer ett möte och hänvisar till Socialdepartementet. De skriver samtidigt att regeringen kommer att kalla till ett möte.
Henrik Petrén är mycket besviken över att inte kunna samla alla parter.
– Vi accepterar inte att ansvaret skjuts mellan politiker som säger att de inte gjort några förändringar och Försäkringskassan som säger att de följer domstolspraxis. Regeringen har det yttersta ansvaret och vi kräver att man tar det genom att tillsammans med Försäkringskassan faktiskt sätta sig in i hur drastiska förändringar som just nu pågår.
Besparingarna pågår
Nyligen startade en LSS-utredning som till hösten 2018 ska utreda förändringar och besparingar i personlig assistans. Men besparingarna har börjat och pågår nu säger Henrik Petrén. Det har kommit en rad domar i Högsta förvaltningsdomstolen som gått hand i hand med hårdare tillämpningar på Försäkringskassan.
– I juni 2015 kom domen om att det femte grundläggande behovet bara ska beviljas vid psykisk funktionsnedsättning. En dom från 2012 som säger att egenvård inte räknas som grundläggande behov började tillämpas i våras. Den senare har förödande konsekvenser för barn med personlig assistans.
Hur då?
– Sondmatning tex räknas inte längre in i grundläggande behov. Vi har ett fall där, Selma 4 år, som tidigare fått 66 assistanstimmar per vecka nu vid en omprövning bara bedöms ha 5 timmars grundläggande behov. Hon kan varken gå eller äta själv, men eftersom medicinering, sondmatning och träning inte längre räknas till grundläggande behov, på grund av den nya domen om egenvård förlorar hon sin assistansersättning. Om man gör den bedömningen av ett barn med en så omfattande funktionsnedsättning är det svårt att se att det kommer att kunna beviljas assistans till barn överhuvudtaget i fortsättningen. Och förändringarna går mycket fort.
Hur får ni veta vad som sker?
– Framför allt i de berättelser som vi får till oss från våra medlemmar., Men även det faktum att Försäkringskassan nu har en handläggningstid på omprövningar vid interna överklagandepå 20 veckor visar att det finns många som har fått negativa beslut. Den extrema handläggningstiden betyder att man kan hinna förlora sin assistans två månader efter beslutet innan deras interna omprövning är klar.
Tungt för familjerna
När assistansersättningen tagits bort beviljas det generellt betydligt färre timmar i kommunerna, vilket ger katastrofala följder för familjer där barnet förlorar sin assistansersättning, säger Henrik Petrén.
– Det landar på föräldrarna, de finns alltid där eftersom ingen annan täcker upp. Det bryter ner föräldrarna, de blir sjukskrivna, de kan inte arbeta, barnen får minskad självkänsla, kan inte göra aktiviteter osv.
Försäkringskassan – ”det finns ingen kris”
I en artikel på DN–debatt säger Försäkringskassans generaldirektör, Ann Marie Begler, att det inte finns någon kris i personlig assistans. Tvärtom ökar utgifterna och antalet timmar. Hon hävdar att de följer regler som beslutats av riksdagen. Detta anser Henrik Petrén är vilseledande.
– Riksdagen har inte fattat några nya beslut kring personlig assistans, däremot har Försäkringskassan ändrat sin tillämpning av lagen. Många sjukdomstillstånd som tidigare berättigade till assistans gör inte det längre.
Ann Marie Begler säger att antalet timmar drivs upp av att personer får råd och hjälp av privata anordnare att söka personlig assistans…
– Det antyds att företagens vinstintresse driver upp timantalet i assistansbeslut. Jag kan bara konstatera att flest timmar har de assistansberättigade som får sin assistans genom kooperativ där det inte finns något vinstintresse. Och många assistanssökande upplever att man behöver juristhjälp för att kunna hävda sin rätt gentemot Försäkringskassan.
Hur ser du på att Försäkringskassan inte vill tala med er om att ni upplever att det är en kris i personlig assistans?
– Det är förstås väldigt bekymmersamt. Försäkringskassan tar sitt besparingsuppdrag på så stort allvar att man inte ens tycks vilja veta hur den här utvecklingen påverkar enskilda människor. Och samtidigt väljer man att presentera en bild av att allt fungerar bra och att det inte finns någon kris.
Regeringen har bekänt färg
Henrik Petrén tycker att regeringen inte längre kan gömma sig sedan de gett direktiv till Försäkringskassan att bryta utvecklingen av antalet assistanstimmar.
– Regeringen har tydligt uttryckt i regleringsbrevet till Försäkringskassan inför 2016 att de ska verka för att färre assistanstimmar beviljas.
Är det något nytt?
– Ja, jag har aldrig sett det tidigare. Det innebär att regeringen talar om för en förvaltningsmyndighet att tolka lagen på ett annat sätt.
Så sent som igår hade Bengt Eliasson en interpellationsdebatt med Åsa Regnér, som åter talade om för höga vinster i branschen och att skattepengar ska gå till rätt saker.
– Regeringen har redan bestämt sig för att det kostar för mycket och gett utredningen direktiv att ge förslag som sparar kostnader. Om man ser kostnaderna som ett problem vore det logiska att först ta reda på vad kostnadsökningen beror på.
Tydliga direktiv i utredningen
Henrik Petrén säger att ända sedan han fick kännedom om att LSS-utredningen var på gång har han förstått att de kommer att uppmärksamma kostnaderna. Men att det skulle bli ett sådant ensidigt fokus kunde han inte ana.
– Det sägs att eventuell utveckling av andra LSS–insatser ska bekostas av besparingar på assistans. Därutöver ska det göras besparingar på assistansen av statsfinansiella skäl. Det är svårt att se ljust på detta.
Vad tror du regeringen vill se?
– Färre antal timmar och färre som har personlig assistans. Exakt hur det ska nås vet jag inte, men det är tydligt att de anser att för många har för mycket assistans.
Begravs frågan i utredningen?
Henrik Petrén ser en risk att den akuta krisen i domar och kassans tillämpning bara viftas bort av regeringen och att de hänvisar den utredning som ska pågå till hösten 2018. Särskilt om Försäkringskassan samtidigt säger att det inte finns någon kris.
– Det har pågått flera utredningar de senaste åren sedan 2007 och sittande regering har på klassiskt maner kunnat frånhända sig ansvaret för det som sker i domstolspraxis och tillämpningen på kassan. Men vi kommer inte att acceptera det.
Hur kan detta stoppas då?
– Dels larmar vi och för liv om detta. Vi försöker också skapa opinion genom att visa vad assistans betyder för våra medlemmar. Vi visar nyttan för samhället i ett större perspektiv, möjligheten att förvärvsarbeta för assistansanvändare och anhöriga, möjligheten att bibehålla sin hälsa, arbetstillfällen för assistenter osv.
Nya lagförslaget ger regeringen makt
Nyligen lade regeringen också ett lagförslag om att de vid en ”kris” ska kunna ändra schablonbeloppet. Det ser Henrik Petrén som att regeringen skaffar sig makt att ytterligare kunna försämra förutsättningarna.
– Det blir en osäkerhet för anordnarna, men även för de som har personlig assistans. I höstas sade finansministern att man skulle spara på assistans för att bekosta flyktingmottagande, så det är ingen obefogad oro att detta är ett verktyg man kan tänka sig att använda sig av.
”alla som behöver stöd ska få det”
Ett vanligt argument från regeringen när den kritiseras och anklagas för att vilja skära ner är att det står i utredningen att ”alla som behöver stöd ska få det”. Henrik Petrén ser detta som en tom floskel.
– När vi ser vad som pågår i förvaltningsdomstolarna, Försäkringskassans tillämpning och vad regeringen faktiskt säger i direktiven till Försäkringskassan så är detta inget annat än en tom floskel.
Ser samsyn hos S och M
Henrik Petrén är mycket besviken på regeringen och förvånad att det inte finns en större intern opposition inom Socialdemokraterna mot vad som pågår nu.
– Tidigare socialministern Ingela Thalén skrev tillsammans med RBU en debattartikel. Men jag hade förväntat mig mer protester från både gräsrötter och ledande s–politiker.
När Assistanskoll frågade oppositionspartierna om vad de ansåg om regeringens politik protesterade mindre partier som Liberalerna och Vänsterpartiet mot talet om besparingar i LSS–utredningen, Moderaterna däremot verkade ganska nöjda. Det tolkar Henrik Petrén som att direktiven i utredningen mest handlar om att minska statens utgifter.
– Det är inte långsökt att tänka att de här direktiven härstammar från det departement som är ansvarigt för statens utgifter, finansdepartementet. Nu har vi en finansminister från S, när regeringen var borgerlig kom finansministern från M. Det kan ju vara så att de största partierna har en likartad syn här, säger Henrik Petrén.