Andreas Pettersson, juris doktor – ”Domstolarna har gjort ett dåligt jobb i att värna individens rättigheter i LSS”
LSS behandlas inte som den rättighetslag den är anser Andreas Pettersson. Kassan och kommunerna behandlar den som en ramlag och regeringens regleringsbrev för 2016 var ett direkt angrepp på rättighetslagstiftningen.
– Regleringsbrevet borde ha KU-anmälts, säger Andreas Pettersson.
Andreas Pettersson är Juris doktor, lektor och forskare i socialrätt vid Södertörns högskola. Hans huvudarbete är en doktorsavhandling om rätten till transport i det dagliga livet, men han följer noga utvecklingen i juridiken inom LSS och personlig assistans.
– När LSS infördes 1994 var jag en mycket ung landstingspolitiker för Socialdemokraterna. Då överklagade jag, för landstingets räkning, rätt till kurser i teckentolkning i LSS–insatsen Råd och stöd. Idag har jag tvärtom ett mycket kritiskt perspektiv gentemot makten, lagen och myndigheterna.
Rättigheterna i LSS har satts på undantag
Det har kommit flera domar i Högsta Förvaltningsdomstolen, HFD, som gjort det allt svårare att få personlig assistans, Att bara integritetsnära delar av grundläggande behov räknas som grund för assistansersättning(2009). Att det femte grundläggande behovet bara beviljas vid psykisk funktionsnedsättning(2015). Att egenvård inte räknas som grundläggande behov(2012, tillämpad 2016). Andreas Pettersson tycker domstolarna gjort ett mycket dåligt jobb i att bevaka individens rätt att få sina behov tillgodosedda i LSS.
– Vi har en tydlig lagstiftning från 90–talet med omfattande förarbeten, och i Sverige anser vi normalt att det som står i förarbetena gäller.
I LSS verkar kassans och kommunernas behandling av LSS fått eget liv säger Andreas Petersson. De tillämpar LSS som om den vore en ramlag, där de tar sig friheten att passa lagens rekvisit till vad de själva anser lämpligt.
– Det finns tex inget stöd i lag, förordning eller förarbeten för kassans beslutsstöd om att mäta toalettbesök i minuter. Trots detta godkänns det av domstolarna. Här gör juristerna ett dåligt jobb. De ska avväga intressen, men de måste ta hänsyn till individuella rättigheter.
Beslut ska även vara ”goda”
De hårdare bedömningarna startade med internmeddelandet om integritetsnära delar i kassans beslutsstöd i nov 2007 som sedan fick stöd i Regeringsrätten 2009. Detta beskrevs som ett led i att skapa likformiga bedömningar i hela landet. Andreas Pettersson är kritisk till hur Försäkringskassan tar sig rätten att förändra bedömningarna.
– Det är ett jätteproblem när man tror att det är rättssäkert om alla behandlas lika. Om vi är jävliga mot alla, ingen får sina rättigheter tillgodosedda, då är det rättssäkert.
Rättssäkerhet är mycket mer komplext menar Andreas Pettersson, det har både en formell och en materiell sida.
– Den formella sidan är att det ska vara en likartad bedömning i Kiruna och i Malmö. Sedan finns den materiella sidan, Lotta Vahlne Westerhäll, professor i Göteborg talar om det formellt korrekta beslutet och det goda beslutet. Det räcker inte att det är formellt korrekt, det ska även vara gott enligt intentionerna i lagen och dess förarbeten.
Vem gynnas ”Cui Bono”
Att rättsutvecklingen och tillämpningen vandrar in på Försäkringskassan är allvarligt säger Andreas Pettersson.
– Vi får inte rösta om vem som är kassans generaldirektör, därför är det viktigt att lagarna och spelreglerna följs.
Vem är egentligen ansvarig för den striktare tillämpningen?
– Man ska tänka, Cui bono vem gynnar detta? Det är finansen i regeringen, tidigare Anders Borg och idag Magdalena Andersson. Politikerna kan spara pengar, samtidigt som de kan säga att de inte är ansvariga, det bara händer sig att kassan och domstolarna gör så här. Det är ett oerhört bekvämt arrangemang för regeringen. Men rättsligt är det åt helvete och för individer ett elände.
Åsa Regner har surrat fast sig vid rodret
Socialdemokraternas partikongress sade i våras att lagens intentioner ska gälla i LSS, Assistanskoll frågar Andreas Pettersson hur han ser på det.
– Det måste du fråga de. Jag läste deras text om detta, de verkar skvätträdda för frågan, Åsa Regnér har verkligen surrat sig vid rodret. Det finns en olöslig konflikt här, det kommer inte att bli bra för Socialdemokraterna.
Tror du inte Åsa Regnér kommer försöka ändra tillämpningen av LSS?
– Jag tror inte hon vill det, hon ska in i kaklet med detta.
Är det inte finansdepartementet som styr då? Magdalena Andersson sade ju att man kunde spara på assistansen för att bekosta flyktingmottagandet..
– Så kan det ha varit, de fick ju tuppjuck där när det kom flyktingar.
Regleringsbrevet borde ha KU–anmälts
Andreas Pettersson tycker det borde göras en KU–anmälan på regeringens regleringsbrev 2016 som uppmanande Försäkringskassan att ”bryta utvecklingen av antalet assistanstimmar”
– Det är okonstitutionellt eftersom LSS är en rättighetslagstiftning där man inte får göra ett sådant ingrepp. Detta är ett tydligt exempel på ministerstyre.
Regeringen menar ju att det inte är rättigheterna som driver kostnader utan att det är fusk, överutnyttjande, och anordnarnas vinster…
– Men så står det inte i regleringsbrevet, det ser jag som en efterhandskonstruktion. Regeringen kan ha synpunkter på tex den kompetens som finns på kassan, antalet anställda, men rättigheter till enskilda, kan de inte göra så med. I LSS, har du en ovillkorlig rätt om du uppfyller reglerna.
Andreas Pettersson tar som exempel att han skulle vara åtalad för misshandel, och riskerar straff på två års fängelse.
– Regeringen kan inte skicka ett regleringsbrev till Domstolsverket om att i sådana ärenden ska de bara döma tre månader eftersom det blir för dyrt för staten annars.
Ju mer frihet desto starkare motreaktion
Allt är dock en del i en längre utveckling som startade med alliansregeringen menar Andreas Pettersson.
– Finansen utövar alltid ett fiskaltryck och vill spara, men detta är något annat. Det här har att göra med diskursen i medierna där assistansen är starkt ifrågasatt. Jag brukar jämföra med hemtjänsten där det inte finns någon liknande ifrågasättande diskurs trots att det är en gigantisk marknad med privata aktörer.
Vad är det för speciellt med assistansen då?
– Det är en bra fråga. Dels ligger större delen av kostnaden på staten, så de kommer lättare åt den. Men sedan finns en avgörande legitimitetsskillnad som jag brukar kalla för ramlagens allmänna relativitetsteori.
Vad betyder det?
– Ju mer en förmån är inriktad på att ge frihet och autonomi till den enskilde desto lättare blir det moralpanik och desto hårdare skärps kontrollsystemen genom att tex mäta hur många minuter du sitter på toaletten.
Inte samma behov av kontroll i Norge och Danmark
Att personlig assistans infördes i Sverige berodde på en unik kombination av människor och omständigheter menar Andreas Pettersson.
– Assistansen kom vid ett speciellt tillfälle vid murens fall, historiens slut, det fanns en öppning för mänskliga rättigheter.
Idag är det mycket fokus på Bengt Westerberg men Bengt Lindqvists betydelse som ledde Handikapputredningen ska inte underskattas, anser Andreas Pettersson.
– Norge och Danmark hade ingen Bengt Lindqvist eller Bengt Westerberg. Idag har de något som motsvarar den svenska Socialtjänstlagen med mer eller mindre brukarstyrda insatser. Deras brukarstyrda assistans är inte under lika stor press, eftersom samhället upplever att det har kontroll. Då uppstår inte heller moralpaniken, och föreställningen att de finns massor med fusk.
Objektiviteten är juridikens akilleshäl
Andreas Pettersson anser att domstolarna gjort ett dåligt arbete med att bevaka individens rätt i LSS, och att de påverkas mycket mer av politiska signaler och omgivande samhälle än de vill erkänna.
– Domstolarnas förmodade objektivitet är juridikens akilleshäl. En domare är alltid formad av sin värld, sina föreställningar, sin ideologi. Det är bara att läsa gammal rättspraxis från 30–talet, där de tyckte att de var objektiva, det var de inte, tidens värderingar slog igenom hårt. Om man läser domar i samtyckeslagstiftningen kryllar det av förutfattade meningar och ideologier. Det är inte så konstigt att det är så, men man måste vara medveten om det.
Ska man avskaffa kravet på objektivitet?
– Om man tror det är ett mål som går att uppnå, ja. Man bör istället sträva efter att vara saklig, inte döma efter vem det är synd om, men samtidigt vara medveten om att objektivitet inte går att uppnå.
Politiserade domare
I den anglosaxiska traditionen, är domarna nominerade politiskt och står för tex en liberal eller konservativ tradition. Andreas Pettersson vill inte ha helt politiserade domare men anser att problemet måste hanteras bättre i Sverige.
– Ingen amerikan är förvånad över att domsluten skilde sig åt pga domarnas värderingar. Och så är det hos oss också, det är bara så att vi inte låtsas om det. Vi måste ha ett sätt att hantera detta, juristutbildningen är efterbliven här, de talar fortfarande om den objektiva domaren.
Staten är inte alltid god
I norden finns det en stark tilltro till staten, att den är god. Här sticker vi ut i världen menar Andreas Pettersson. Motpolen är gubben i Montana i USA som sitter med laddat gevär beredd att skjuta när myndigheterna kommer.
– Vi vill inte bli som gubben i Montana. Att vi tror på staten betyder inte att vi är korkade, det har många fördelar, vi litar på varandra, det ger lägre korruption, vi betalar skatt osv.
Nackdelen är att det kollektiva blir starkt, även då man vill hävda individens rätt.
– Det finns en tilltro att de avvägningar som görs i domstolarna alltid är till det allmännas bästa. Vi ska inte bli galningen i Montana men vi kanske inte alltid ska tro att allt är gott heller, det behövs en gråskala.
Andreas Pettersson nämner romregister, tvångssterilisering, Vipeholmsexperiment som exempel på att staten inte alltid är god.
– Samtidigt är den inte ond heller, en ond stat hade aldrig skapat LSS, men man är oerhört naiv om man förutsätter att staten är god och förvaltningen gör rätt.
Allmänna ombudet motsatsen till oberoende juridik
Det allmänna ombudet för Socialförsäkringen är tillsatt av staten, ska leta upp oklara rättsfall och driva de för att få prejudikat som förtydligar lagstiftningen på ett objektivt sätt. Andreas Pettersson ser det som en förstärkning av Försäkringskassans juridiska rättsavdelning och anser att det krävs en extremt stark tro på den goda staten för att kunna hitta på en så vansinnig institution.
– I nästan alla länder utanför norden skulle man skratta på sig om man fick detta beskrivet för sig. Tänk dig en amerikan som får höra att den som ska granska Donald Trump, sitter i Vita huset, finansieras av deras interna medel och har epostadressen whitehouse.se.
Oberoende juridik är mycket viktigare i de flesta länder utanför Norden säger Andreas Pettersson, på gott och ont.
– De verkar ofta i system utan samma tilltro till staten, där får rättssystemet en annan roll. Vi vill inte skapa en utveckling i Sverige där vi tappar tilltron till varandra, men lite mer gråskala skulle inte skada.
Gynnande beslut borde egentligen stå sig
Therese Bäckman vid Göteborgs universitet skrev en avhandling om gynnande besluts negativa rättskraft, vilket innebär att ett taget beslut inte ska tidsbegränsas och stå sig oavsett om det kommer ny rättspraxis. Detta är ett centralt begrepp inom juridiken säger Andreas Pettersson.
– Principen uppstod i kanonisk rätt på medeltiden. Nordiska motståndsrörelsen fick rätt att vara i Almedalen pga av en miss, sedan kunde inte beslutet ändras eftersom beslutet var gynnande. På något magiskt sätt är den här principen inte tillämplig i välfärdsrättsliga ärenden som i LSS men det har aldrig formulerats varför.
Hur motiveras det då?
– Vi brukar inte tillämpa principen så då gör vi det inte. När man samlar alla professorer på området så kryper det fram att det skulle kosta mycket pengar.
Men att det kostar pengar är inget argument som håller juridiskt menar Andreas Pettersson som jämför med att man inte sparar på samma sätt i rättsväsendet.
– Om jag döms till fängelse för misshandel är det jättedyrt, med vakter och handläggning. Men det finns inte på kartan att rätten säger ”Pettersson har begått en grov misshandel men det blir så dyrt så han får gå”. Om tusen personer döms för misshandel blir det samma resultat, man skiter i kostnaden. Men i LSS ska man av någon anledning ta hänsyn till samhällsekonomin, säger Andreas Pettersson.