Mikael Klein – ”Utredningen Stärkt rätt till assistans har starka drag av avinstitutionalisering”
Utredningen Stärkt rätt till personlig assistans ger mycket positiva förslag med starkare rätt till assistans på alla områden, säger Mikael Klein, expert i utredningen. Han vill nu se en snabb remissgång men förväntar sig tveksamhet kring förslagen från tex SKR.
Mikael Klein företrädde Funktionsrätt Sverige och var en av fem experter från funktionsrättsrörelsen i utredningen Stärkt assistans. Övriga var Jonas Franksson, STIL, Maria Persdotter, RBU, Cecilia Blanck, JAG, och Sophie Karlsson, IfA. Utredningen har lagt förslag på tre huvudområden, Egenvård, Föräldraansvar och Tillsyn.
Föreskrifter om egenvård föreslås bli lag
Mikael Klein berättar att utgångspunkten för rörelsen var att egenvård liksom idag ska kunna ges av personliga assistenter utifrån en överenskommelse mellan ansvariga inom hälso och sjukvård och den enskilde.
– Problemen här har varit att föreskrifterna inte följs och det har funnits en oro kring kompetens och ansvar. Rörelsen har ansett att grunden ska fortsatt vara att vårdgivaren och den enskilde ska vara överens. Där har vi fått gehör i utredningen som inte definierar vilka insatser det ska vara, det kan vara vilka som helst så länge den grunden finns. Utredningen föreslår nu att den här föreskriften som inte alltid följs, upphöjs till lag. Det tror vi är mycket bra, då blir det förhoppningsvis en större följsamhet.
Anordnarna ska kunna utföra hälso och sjukvårdsinsatser
För hälso och sjukvårdsinsatser, som sjukvården ansvarar för, har utredningen landat i det bästa tänkbara förslaget, säger Mikael Klein. Utredningen föreslår att sjukvården ska ges möjlighet att sluta avtal med assistansanordnare om att personliga assistenter ska kunna utföra hälso och sjukvårdsinsatser.
– Här fanns ett förslag att göra assistansanordnare till vårdgivare, det motsatte vi oss eftersom det skulle ändra grunden för personlig assistans. Utredningen släppte det förslaget och föreslår istället avtal mellan regionen och anordnaren i varje enskilt fall. Ansvaret är dock kvar hos sjukvårdshuvudmannen. Det innebär att assistansanvändare med ett stort vårdbehov, tex barn som tillbringar mycket tid i vården kan få den vården hemma inom ramen för personlig assistans. Detta påverkar också rätten till assistans, om du har stora medicinska behov så kan du ha större chans få assistans för dem.
Hur löser anordnaren det praktiskt?
– De behöver anställa assistenter som har kompetens att utföra detta.
Kan det vara sjuksköterskor och undersköterskor?
– Ja, beroende på vilken vårdinsats det är följer krav på den kompetens och sjukvårdsutrustning som insatsen kräver.
Bidrar till öppnare vårdformer
Att anordnarna inte blev vårdgivare är viktigt säger Mikael Klein, eftersom det då hade uppstått två parallella sjukvårdssystem. Han anser att utredningens förslag kan ses som en del i omställningen av sjukvården till god och nära vård.
– Vi befinner oss i en omställning från slutenvård till öppnare vårdformer, här kan viss sjukvård ges via assistans.
Mikael Klein tror dock att förslaget kommer att mötas av tveksamhet från tex Sveriges kommuner och regioner, SKR och regionerna.
– De kommer måla upp svårigheter för anordnarna att klara av detta.
Frågor kvar att bevaka
Det finns fortfarande frågor att bevaka här säger Mikael Klein, bland annat att assistansen inte övergår till att bli en sjukvårdande insats i första hand.
– Andra viktiga frågor är hur assistansanvändaren kommer in i bilden. Hur detta ordnas vid tex ansökan om assistans.
Schablon för föräldraansvar
När det gäller föräldraansvar föreslår utredningen att fler barn än idag ska få rätt till personlig assistans, säger Mikael Klein. Utredningen föreslår att det införs en schablon vid prövningen, så att det dras av ett schablonbelopp på ett visst antal timmar för föräldraansvar, med olika schabloner vid olika åldrar.
– Schablonen ska motsvara föräldrainsatsen för ett barn som inte har en funktionsnedsättning. Schablonen ska vara större för små barn och spädbarn, sedan trappas den ner upp till artonårsåldern. Jag ogillar visserligen schabloner eftersom man kommer ifrån individuella lösningar, men detta är ändå en realistisk och hanterbar lösning. Rätten till assistans ökar starkt jämfört med den praxis som finns idag, fler kommer beviljas personlig assistans.
Viktig reform för barn med medicinska behov
Barn med övervägande medicinska behov föreslås dessutom vara undantagna från schablonen, vilket är ytterligare en förbättring, fortsätter Mikael Klein.
– Detta är en viktig reform som förstärker upp assistansen för många barn och många familjer som blivit av med assistans kan få tillbaka den. Barn som föds med medicinska komplikationer kan få en bättre start i livet.
Även här ser Mikael Klein risk för skepsis från tex SKR, pga kostnadsökningar.
– Detta kan bli normerande för andra LSS–insatser där föräldraansvar ingår, tex korttidsvistelse och avlösarservice i hemmet.
Nya grundläggande behov en återställare
Utredningen föreslår att det femte grundläggande behovet tas bort och att det istället införs två nya grundläggande behov, Kontinuerligt stöd som den enskilde till följd av sitt funktionshinder behöver för att förebygga att han eller hon fysiskt skadar sig själv, någon annan eller egendom och Kontinuerligt stöd som föranleds av varaktig eller långvarig medicinsk problematik där uteblivet stöd utgör allvarlig risk för liv eller hälsa. Dessutom föreslår utredningen att behov av kvalificerat motiverande eller vägledande stöd som är en förutsättning för att den enskilde ska klara andra grundläggande behov ska ses som en del i det grundläggande behov som ska tillgodoses. Allt detta sammantaget gör att effekten av HFD domen 3527-14 från 2015 upphävs, säger Mikael Klein.
– Då upphävs effekten av HFD domen 3527-14 från 2015 som sade att assistans utifrån femte grundläggande behovet bara skulle beviljas vid psykisk funktionsnedsättning.
Så detta blir en återställare?
– Just det, de som pga den domen blivit av med assistansen efter domen 2015 ska återfå den.
Det finns dessutom många intressanta och bra resonemang om tillsyn i utredningen, säger Mikael Klein.
– Utredningen gör ett gott arbete och uppdaterar sig i aktuell forskning och kunskap om vilket stöd denna grupp kan behöva.
Och även här finns risk för motstånd, tror Mikael Klein.
– Utredningen lägger förslag som ger fler rätt till personlig assistans, det innebär kostnadsökningar som kan stöta på motstånd i remissrundan.
Remissrunda, propositioner och politik
Utredningen lämnades den 26 maj till regeringen, Mikael Klein är positiv till att Lena Hallengren då sade att den ska ut på remiss. Frågan är nu när den går ut på remiss, om det sker före sommaren eller i höst, säger Mikael Klein.
– Vi går mot ett valår och detta blir en viktig pusselbit i det politiska spelet. Vi hoppas den går på remiss snabbt, och att det finns starka röster i remisserna som förordar förslagen och att regeringen sedan kan lägga fram propositioner som kan ligga på riksdagens bord före riksdagsvalet sep 2022.
Men det finns stor risk att processen fördröjs, i remisshanteringen eller i skrivandet av proposition, säger Mikael Klein.
– Rörelsen måste ligga på och förslagen behöver bli valfrågor. Utredningen skulle kunna göra att assistans blir en valfråga igen, det finns många viktiga principiella vägval i denna utredning med tydliga drag mot avinstitutionalisering.
Kompetent utredare och sekretariat
Utredningens förslag står i en mycket stark kontrast i jämförelse med LSS–utredningen konstaterar Mikael Klein som menar att det till stor del beror på väsensskilda direktiv.
– Direktiven till denna utredning talade om förstärkt personlig assistans vilket också utredningen kallar sig. LSS–utredningen fick direktiv om besparingar. Denna utredningen har dessutom en mer kompetent utredare, ett mer kompetent sekretariat och en bredare expertgrupp. Jag har suttit som expert i båda, denna utredningens arbetssätt har varit mer inkluderande, lösningsfokuserat och kvalitativt. Det är helt enkelt ett bättre jobb, det är som natt och dag.
Nära och bra samarbete
Mikael Klein säger att experterna från funktionsrättsrörelsen haft ett nära och bra samarbete med utredningen.
– Vi har snackat ihop oss och löst olika frågor och inte dragit åt olika håll. Förslagen i utredningen är systemändrande och man skruvar rätt rejält. Det ska bli spännande att följa diskussionen från rörelsen, myndigheter och olika aktörer. Det är absolut ett steg i rätt riktning men en politisk utmaning att få de genomförda, säger Mikael Klein.