Camilla Waltersson Grönvall, Socialtjänstminister – ”Regeringen vill att staten ska vara huvudman för personlig assistans”
Regeringen återkommer i frågan om grundläggande behov ska vara assistansgrundande i sin helhet. Det ska utredas om det är förenligt med EU-rätt att svenskt medborgarskap ska vara förutsättning för att söka assistans. Det säger ansvarige minister Camilla Waltersson Grönvall (M).
Ministerns svar till funktionsrättsrörelsen
I en enkät på Assistanskoll säger stora delar av funktionsrättsrörelsen att M-KD-L-regeringen som stöds av SD hittills haft en svag start när det gäller personlig assistans. Assistanskoll frågar Camilla Waltersson Grönvall, moderat ansvarig minister för funktionshinderfrågor, vad hon vill säga till rörelsen.
– Jag vill säga att detta är prioriterade frågor för både mig och regeringen, och att man alltid är välkommen att höra av sig till mig för samtal och inspel. I närtid kommer regeringens Funktionshindersdelegation att samlas igen. Jag ser fram emot att träffa många av de organisationer som arbetar med funktionsrätt och fortsätta en dialog om vilka reformområden de ser som prioriterade kommande år.
”Förstår att nivån på schablonen är låg”
Regeringen höjde schablonbeloppet med 1,5 % för 2023. Detta fick kritik från funktionsrättsrörelsen, då assistenternas löneökningar beräknas bli uppåt 4 %.
Varför höjdes schablonbeloppet med bara 1,5 %?
– Höjningarna har varit generellt låga, lägre än 1,5 procent, under de två föregående mandatperioderna då Socialdemokraterna suttit vid regeringsmakten. Undantaget har varit 2021 då det skrevs upp med 3,5 procent. Jag för löpande diskussioner med funktionsrättsorganisationerna och följer frågan noggrant, säger Camilla Waltersson Grönvall.
Hur ser du på kritiken från funktionsrättsrörelsen att höjningen är för liten sett till tex kommande löneökningar?
– Jag är väl införstådd med att dagens nivå är låg och skapar problem.
Kan det finnas hopp om en högre höjning i vårbudgeten eller för nästa år?
– Budgetarbetet har påbörjats och jag ber att få återkomma i frågan, säger Camilla Waltersson Grönvall.
Regeringen vill att staten ska vara huvudman
Camilla Waltersson Grönvall säger att översynen av huvudmannaskapet är en prioriterad fråga för regeringen när det gäller personlig assistans.
– Regeringen vill att staten ska vara huvudman för personlig assistans. Det finns flera brister kopplade till det delade huvudmannaskapet. Därför driver regeringen frågan, för att säkerställa att inga personer ska falla mellan stolarna.
Så regeringen kommer att verka för statligt huvudmannaskap?
– Regeringen behöver invänta Huvudmannaskapsutredningen. Det är en ansvarsfull politik att noga analysera de åtgärder som utredningen föreslår för att regeringen ska kunna gå fram med förslag som skapar långsiktiga och stabila förutsättning för insatsen personlig assistans.
Vad förväntar du dig av Lars Lööws utredning om huvudmannaskapet?
– I samtal med utredaren har han varit tydlig med att huvudspåret är ett statligt huvudmannaskap och jag ser fram emot att få ta del av alla detaljer i mars.
Rörelsen vill förändra behovsbedömningarna
Funktionsrättsrörelsen anser att behovsbedömningarna behöver förändras i samband med att ett statligt huvudmannaskap införs. Det viktigaste kravet är att alla grundläggande behov ska vara assistansgrundande i sin helhet. Idag räknas de grundläggande behoven: Andning, Måltider i form av sondmatning, Löpande stöd vid ett medicinskt tillstånd och Förebygga skada vid en psykisk funktionsnedsättning i sin helhet. För de grundläggande behoven Måltider och Av- och påklädning, Personlig hygien och Kommunikation räknas bara ”integritetsnära delar” som assistansgrundande.
Vill återkomma i frågan om grundläggande behov
I mars 2022 gjordes ett tillkännagivande av en majoritet i riksdagen om att ge tilläggsdirektiv till Lars Lööws utredning om att skapa lagförslag som gör alla grundläggande behov assistansgrundande i sin helhet. Den tidigare S-regeringen behandlade inte tillkännagivandet.
Kommer regeringen behandla tillkännagivandet?
– Självklart behandlar vi tillkännagivandet. Jag förstår att personer som behöver assistans upplever det märkligt att dessa behov inte beräknas i sin helhet. Men konsekvenserna av en förändring behöver analyseras och därför behöver regeringen ta ett samlat grepp om den här frågan innan vi återkommer, säger Camilla Waltersson Grönvall.
Kommer regeringen att verka för att alla grundläggande behov ska räknas i sin helhet som grund för assistansersättning?
– Jag får återkomma i frågan, det är för tidigt att ge besked nu.
Både Liberalerna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna säger sig vilja fortsätta driva frågan att grundläggande behov ska räknas i sin helhet, hur ser du på det?
– Jag välkomnar debatten, men det är för tidigt för mig att ge besked om regeringens ståndpunkt.
Vill ha dialog med funktionsrättsrörelsen
Det finns flera områden som behöver förbättras inom personlig assistans idag säger Camilla Waltersson Grönvall och nämner assistentyrket.
– Som i så många andra yrken råder stor brist på personal. Det långsiktiga kompetensförsörjningsbehovet behöver säkerställas. Att vara personlig assistent är ett meningsfullt och viktigt yrke.
Finns de utredningar ni vill verka för att tillsätta?
– Jag kan inte ge något besked om det i dag. Där har jag gärna en dialog med funktionsrättsrörelsen om vad som är viktigast att prioritera.
Ska svenskt medborgarskap vara ett villkor?
M-KD-L-regeringen som stöds av SD vill enligt Tidöavtalet (sid 42) tillsätta en utredning som ska se om svenskt medborgarskap ska vara ett villkor för att kunna söka tex assistansersättning. På frågan när utredningen ska börja säger Camilla Waltersson Grönvall att beredningen av Tidöavtalets olika delar pågår och är prioriterat.
– I Tidöavtalet har regeringen aviserat en utredning med uppdrag att föreslå en modell för successiv kvalificering till svenska välfärdsförmåner. Utredningen ska även ges i uppdrag att analysera och överväga i vilken mån det är förenligt med EU-rätten att låta kvalificering till välfärdsförmåner ske på grundval av medborgarskap i Sverige eller i en annan EES-stat i stället för på grundval av bosättning.
Fått kritik av Thomas Hammarberg
Thomas Hammarberg, fd människorättskommissonär i Europarådet anser att svenskt medborgarskap som förutsättning för att söka personlig assistans bryter mot funktionsrättskonventionen och kan missgynna personer med funktionsnedsättning som inte är medborgare att komma in och arbeta i det svenska samhället.
Hur ser du på det?
– Det är frågor som jag förutsätter att utredningen ser över. Det är tyvärr så att reglerna för arbetskraftsinvandring och assistansersättning systematiskt utnyttjas av organiserad brottslighet. Utredningen handlar inte om att begränsa den personliga assistansen, utan att säkerställa att våra system inte möjliggör brottslighet, människohandel och utnyttjande. Som regering kommer vi att ta ett större grepp om välfärdsbrottsligheten, säger Camilla Waltersson Grönvall.
Vill följa upp att antalet egna arbetsgivare ökat
I regleringsbrevet för 2023 fick Försäkringskassan i uppdrag att kartlägga assistansberättigade som är egna arbetsgivare inom personlig assistans.
Har det uppmärksammats brister här?
– Antalet personer som väljer att vara egna arbetsgivare inom assistansersättningen har ökat de senaste åren. Det är något som vi vill följa upp för att öka vår förståelse för hur assistansersättningen fungerar i praktiken, säger Camilla Waltersson Grönvall.