Socialdemokraterna, Lennart Axelsson - "Vi stödjer en lagändring i § 9a i LSS"
Lennart Axelsson, ny talesperson i funktionshinderfrågor, anser att grundtankarna i LSS dribblas bort genom att grundläggande behov delats in i integritetskänsliga delar, därför stödjer han en lagändring i § 9a i LSS.
Han anser även att personer med kommunala assistansbeslut borde ingå i en framtida statlig huvudman för assistansen, bedömningarna skiljer sig alltför mycket i kommunerna menar han.
Vill se lagändring i § 9a i LSS
Lennart Axelsson är Socialdemokraternas nya talesperson i funktionshinderfrågor efter
Lars U Granberg. Han anser att det viktigaste i assistansen just nu är att få ordning på bedömningarna av grundläggande behov.
- Jag var nyligen med på en tillställning där jag såg oron hos många assistansberättigade med omfattande behov som känner att deras assistans kan komma att minskas eller tas bort vid omprövningar. Det är inte rimligt att tvingas vara i en sådan situation, det påminner om hur människor utförsäkras i a-kassa och sjukförsäkring.
Vad behöver göras?
- Det behövs en lagändring i § 9a i LSS där grundläggande behov definieras så att man återgår till hur de bedömdes före 2007. När vi hörde Försäkringskassan i Socialutskottet i våras sade de själva att just detta behövs, eftersom de är bundna av regeringsrättsdomen från 2009.
Folkpartiet har motionerat om att ändra § 9a, Maria Lundqvist Brömster i Folkpartiet sade dock att de inte kommer att göra upp med oppositionen om en lagändring utan att de kommer att kompromissa inom alliansen även om det innebär att de inte får igenom sitt krav på lagändring.
- Det är väl så det fungerar, sedan kan man tycka att det synd att viktiga frågor kanske inte går att genomföra trots att det finns en majoritet i riksdagen, det återstår väl att se hur starka Folkpartiet är i regeringen i den här frågan, vad som händer hänger mycket på vad Moderaterna tycker, via finansdepartementet.
Är det finansdepartementets ramar som styr menar du?
- Ja, det är jag övertygad om, de satsar hårt på jobbskatteavdrag och andra skattesänkningar, vilket jag menar minskar utrymmet inom andra områden.
Folkpartiet har även motionerat om att assistansberättigades rätt till arbete och att bilda familj tydliggörs i LSS, Lennart Axelsson är positiv även till detta.
- Om Folkpartiet ser till att det kommer ett sådant förslag kommer vi att stödja det, att assistans ska möjliggöra arbete och föräldraansvar borde vara självklart.
Intentionerna i LSS håller på att dribblas bort
Omdefinieringen av grundläggande behov där enbart integritetskänsliga delar räknas innebär att grundtankarna i LSS dribblas bort anser Lennart Axelsson.
- När jag läste på Vårdhögskolan tittade jag särskilt på LSS, och såg redan då att det är en oerhört bra reform, nu känns det som att man håller på att frångå intentionerna och då ligger det inte långt bort att man längre fram börjar dela på assistenter, och återskapa institutioner i någon form.
Det har uttryckts oro om att särskilda boenden för assistansberättigade ska återuppstå om det samtidigt görs nedskärningar…
- Jag har själv arbetat inom omsorgen, tidigare skulle gruppboendena ha exempelvis fyra lägenheter runt ett gemensamhetsutrymme, det var helt fel för vissa. Vi har lyckats komma ifrån de här tankarna, det vore tragiskt om det kommer tillbaka igen.
Kommer Socialdemokraterna att lägga fram egna förslag kring assistans?
- Regeringen har fått ett uppdrag från riksdagen, via ett så kallat tillkännagivande, att återkomma med förslag kring assistansen och bedömningsinstrumentet så nu ligger bollen hos dem. Vi hade diskussioner inför riksdagsvalet om en gemensamt rödgrön hållning i de här frågorna, men man kom inte ända fram, vilket var synd. Naturligtvis kommer vi socialdemokrater att fortsätta diskutera dessa viktiga frågor och, gärna tillsammans med brukarorganisationerna, utveckla vår totala politik när det gäller funktionshindersområdet.
Statligt huvudmannaskap, 20-timmarsgränsen och personlig service
Lennart Axelsson vill införa ett statligt huvudmannaskap för assistansen och håller med Stig Orustfjord som tidigare uttalat att de som har personlig assistans enligt LSS i kommunala beslut borde ingå i ett statligt huvudmannaskap.
- Jag har varit ordförande i en socialnämnd i Nora kommun och stött på problematiken, från det hållet. I små kommuner med dålig ekonomi kan de som har kommunala assistansbeslut bli uthängda i lokaltidningarna, även om det inte sker med namn. Om det står i lokaltidningen att socialnämnden dragit över budgeten, och att besparingar därför behövs i exempelvis äldreomsorgen, vet den som har assistans ofta att det är honom/henne man syftar på.
Lennart Axelsson säger att det finns många inom socialdemokratin som vill se ett statligt huvudmannaskap även för de som har assistans enligt LSS.
- Det behövs för att få likvärdiga bedömningar, ekonomin påverkar ofta bedömningarna även om ingen skulle medge det.
Hur ser du på den föreslagna LSS-insatsen personlig service med boendestöd?
- Jag är tveksam till den, och att den skulle omfatta de som idag har assistans enligt LSS. Eftersom den ska vara hemtjänstlik luckrar man upp grundtanken med assistansreformen. Hemtjänst bör ges främst till äldre som behöver hjälp med olika saker de inte längre orkar.
Åldersgränsen
En grupp socialdemokrater i Västra Götalands län södra har motionerat i riksdagen om att man ska kunna nyansöka personlig assistans även efter 65 år. Lennart Axelsson ser inte förutsättningar just nu för att detta skulle kunna genomföras, men menar att det i grunden vore en bra reform.
- 65-årsgränsen är satt av ekonomiska skäl. Det är egentligen ingen skillnad om ett behov uppstår vid 67 eller vid 64. Men om en förändring skulle göras här ska man inte få assistans för normalt åldrande, den som får assistans måste ingå i personkretsarna.
Hur stor är den här åsikten inom partiet?
- Om du frågar enskilda ledamöter tror jag de flesta skulle ställa upp på tanken, men att gå från tanke till genomförande är en annan sak, eftersom det troligen handlar om stora kostnader. Det skulle isåfall också kräva en utredning som bedömer vad som är normalt åldrande.
Hur ser du på kostnadsutvecklingen för personlig assistans, hur mycket kan kostnaderna öka?
- Det är en omöjlig fråga, det måste vara behovet av hjälp som styr, vad skulle alternativet vara? Ingen vill att personer med stora behov hamnar på långvården.
Bedömningsinstrumentet för personlig assistans
I våras var Lennart Axelsson med vid en hearing med Försäkringskassan och Socialstyrelsen i Socialutskottet. Hearingen gällde bland annat den testversion av bedömningsinstrumentet som då hade blivit känd.
- Jag såg det som ett stort problem att man gick in i detalj och räknade minuter för toalettbesök, alla vara överens om att man inte kan hantera människor så.
Hur ska man göra en bedömning?
- Om man ska få en likvärdighet över landet behövs det något sorts instrument, men det ska utformas tillsammans med brukarorganisationerna, och det bör inte användas förrän man är överens om hur det ska se ut.
Det ska börja testas 2011 enligt den ansvarige projektledaren Lennart Jansson…
- Då förutsätter jag att brukarorganisationerna är med i processen och gett klartecken.
Det finns en rädsla att bara aktiv tid ska bli assistansgrundande, vilket Lennart Axelsson ser som en befogad oro. Han anser att det behövs assistanstid mellan aktiva perioder för att intentionerna om att kunna leva ett liv som andra ska kunna uppfyllas.
- Här skulle ett borttagande av 20-timmarsgränsen och statligt huvudmannaskap för all assistans kunna minska motiveringen att räkna minuter och aktiv tid, tidsgränser mellan olika huvudmän gör alltid att bedömningar görs med tanke på vilken sida av gränsen personen ska hamna.
Bidragsbrott
I Halland har hittills tre personer dömts för att ha bluffat om att de haft en funktionsnedsättning, hallandspolisen har sagt att fusket organiseras av vissa assistansföretag, Lennart Axelsson tar starkt avstånd från detta.
- Det är rent brottslig verksamhet, uppenbarligen har vissa personer hittat ett sätt att lura systemet. Det har funnits missbruk av LSS-reformen tidigare, vi måste vara mycket hårda mot missbruk i alla sociala försäkringar om kvaliteten ska kunna upprätthållas. Här kan det exempelvis behövas bättre kontroller av personer som ansöker om assistans och som har en okänd historik. Vi måste samtidigt vara tydliga med att de som reformen är till för inte ska drabbas, vilket blir en svår balansgång när man ökar kontrollen.
Ett annat förslag som Lennart Axelsson känner sympati för är förslaget från det första delbetänkandet från Assistanskommitten som föreslog att en viss del av assistansersättningen måste användas till lönekostnader, det så kallade 85-procentförslaget.
- Det är klart att det är de direkta kostnaderna för assistenterna som måste prioriteras men om 85 procent är en rimlig nivå har jag inte tillräcklig kunskap för att kunna bedöma.
Det verkar som att det uppstår metoder att fuska med jämna mellanrum…
- Det gör det i alla system, det är omöjligt att skriva regler som det aldrig går att fuska med, all lagstiftning måste ses över med jämna mellanrum. Det viktiga är att de som har behoven ändå får stöd, säger Lennart Axelsson.
Lennart Axelsson intervjuades av Kenneth Westberg 2010-12-20
Vidare läsning
Wenche Willumsen, DHR - "särskilda boenden för assistansberättigade är ett steg tillbaka"