Maria Lundqvist Brömster, Folkpartiet - "Vi kommer att följa upp effekterna av propositionens förslag"
Det vi kan konstatera är att skrivningarna i propositionen om hembesök och anordnarnas uppgiftslämnande blev mjukare än i Billums utredning, säger Maria Lundqvist Brömster, Folkpartiets talesperson i 
funktionshinderfrågor. Hon hoppas även att ISF:s utvärdering av tvåårsomprövningar redan i december i år ska kunna ge underlag för ställningstagande till kommande lagändring om grundläggande behov.
Maria Lundqvist Brömster och Folkpartiet står bakom regeringens proposition "Förslag om ökad säkerhet vid beslut om och utbetalning av assistansersättning" (se from sida 213). Fusket har dock fått en alltför stor plats i debatten säger Maria Lundqvist Brömster.
- Det är oroväckande att det handlat så mycket om fusk, jag vill även betona de delar i propositionen som handlar om att Försäkringskassan har ett förbättringsarbete att göra i sin handläggning, uppföljning och kontroll.
Om hembesök
I Regeringens proposition föreslås att hembesök ska kunna göras hos assistansberättigade som har anhörigassistenter som inte är anställda av kommunen, hur ser du på det?
- Det har blivit en bättre skrivning än den ursprungliga i Billums utredning. I utredningen föreslogs det att ersättningen skulle sänkas om man nekade ett hembesök, nu krävs att någon vid upprepade tillfällen utan giltig anledning vägrar ta emot hembesök.
Är inte det ett trots allt ett förtäckt hot?
- Så kan det nog ha uppfattas. Men möjligheten till hembesök är begränsad och tröskeln till sanktioner är betydligt högre än i utredningens förslag. I brödtexten finns det också bra skrivningar om avvägningen mellan kontroll och integritet. Vi har i Folkpartiet försökt driva denna fråga men kom inte längre än så här. Vi kommer att följa upp detta noga när ISF, Inspektionen för Socialförsäkringen, ska granska integritetsbitarna. Ingen ska behöva känna sig kränkt.
Anna Hollander, professor på Socialhögskolan, berättade i en intervju att det finns en liknande debatt om hembesök i Socialtjänsten. Hon anser att en myndighet inte ska kunna kräva tillträde för hembesök utan misstanke om brott.
- Jag kan inte säga mot henne men i regeringens proposition handlar det ändå om att man ska finna ett samtycke kring hembesök.
Skydd av assistansberättigade går att lösa på annat sätt
Eva Olofsson i Vänsterpartiet anser att krav på hembesök kan försvaras som ett skydd för att assistansberättigade inte ska utnyttjas eller fara illa.
- Så kan man också se på det men samtidigt har vi en Socialtjänstlag dit vi kan göra en anmälan om man misstänker att någon far illa, vi har en Hälso och Sjukvårdslag som omfattar oss alla.
Vi vet att kvinnor och barn med funktionsnedsättningar är mer utsatta än oss andra, fortsätter Maria Lundqvist Brömster som dock menar att vi redan idag har en lagstiftning som täcker detta.
- När det gäller hembesök i denna proposition så handlar det om att utgå från de behov individen har till assistans, och utreda den enskildes behov . Det framkommer ju också i propositionen att om syftet med utredning kan uppnås på annat sätt än hembesök så ska det väljas.
Om uppgiftslämnande av anordnarna
Regeringens proposition föreslår även att assistansanordnare måste lämna uppgifter till Försäkringskassan om hur assistansersättningen används när fel misstänks. Detta har kritiserats starkt av IfAs Ordförande Vilhelm Ekensteen som menar att självständigheten hotas och assistenterna blir informatörer. Maria Lundqvist Brömster svarar.
- Jag har stor respekt för Vilhelm Ekensteens synpunkter, men detta ska handla om nödvändiga uppgifter och det ska vara tydliga föreskrifter för hur de ska inhämtas, vilket är en bättre skrivning än i Billums utredning. Min förhoppning är att det inte ska leda till vad Vilhelm Ekensteen befarar.
Uppgiftslämnandet kritiseras även av Vänsterpartiet, Miljöpartiet och socialdemokraten Hillevi Larsson.
- Folkpartiet hade synpunkter på detta och skrivningen i propositionen är nu tydlig med att det ska handla om nödvändiga uppgifter och att det ska finnas tydliga föreskrifter för hur uppgifterna ska inhämtas. Det viktiga nu är att vi följer upp konsekvenserna av dessa åtgärder.
Statlig huvudman skulle flytta fokus från kostnader
Henrik Petrén, förbundsjurist i RBU beskriver förändringarna som ett paradigmskifte i synen på integritet och ansvar för assistansberättigade. Assistanskoll frågar Maria Lundqvist Brömster om hon anser det skett en förändring i synen på assistansberättigade.
- Det började redan i slutet på nittiotalet, och har skett oavsett vilken regering som styr. Jag har sett på förarbetena till LSS från 1994 och det är en fantastisk lagstiftning, tyvärr uppfattas den som otydlig, vilket jag personligen inte tycker. Varje person är unik med sina behov och det ville också lagstiftaren tydliggöra. Men de senaste rättsfallen har ju också startat upp denna diskussion. Kostnaderna har ökat vilket leder till att kommunpolitiker ute i landet ofta tar upp kostnadsfrågan. Det vore bra om assistansen fick en statlig huvudman, då skulle man kunna komma bort från kostnadsdiskussionen till viss del.
Av just samhällsekonomiska skäl föreslog SKL:s expert Peter Sjöqvist i en bilaga till Billums utredning att avskaffa dubbelassistans och begränsa assistans till 24 timmar/dygn. Maria Lundqvist Brömster tar starkt avstånd från detta.
- Det är helt feltänkt, visst handlar det om ekonomi men det finns en människa bakom varje assistansberättigad. Detta är en rättighetslagstiftning.
Föreställningen om omfattande fusk måste hanteras
Förekomst av omfattande fusk med assistansersättning används som huvudskäl för fler kontrollåtgärder. Miljöpartiets talesperson Agneta Luttropp menar att fusket blivit alibi för inskränkningar i integriteten och Vänsterpartiets talesperson Eva Olofsson anser att fusket inte är tillräckligt utrett. Maria Lundqvist Brömster vill inte gå så långt.
- Jag tror inte det är ett alibi för inskränkningar, men det hade varit bra med en fördjupad utredning.
Fusket måste, oavsett den verkliga omfattningen, hanteras, annars skadas legitimiteten och stödet för assistanslagstiftningen hos allmänheten enligt Maria Lundqvist Brömster.
- Det behöver finnas ett förtroende för assistansreformen, och det är skadat idag. Jag blir beklämd när jag är ute och träffar kollegor och andra som har en mycket tråkig syn på LSS, exempelvis att den utnyttjas av fuskare.
Hoppas inte behöva vänta till hösten 2014 för underlag om grundläggande behov
Sedan 2007 har alltfler förlorat sin assistansersättning vid omprövning. Enligt Försäkringskassan beror detta till stor del på den förändrade bedömningen av grundläggande behov där bara integritetsnära delar av grundläggande behov räknas som grund för assistansersättning. Förra året motionerade Folkpartiet om att förtydliga rätten till assistansersättning. I maj i år gav regeringen ISF i uppdrag att i en rapport följa utvecklingen av omprövningar av assistansersättning. Rapporten ska delredovisas i dec 2012 och slutredovisas i okt 2014 och visa hur många som förlorat sin assistansersättning, vad som hänt med de individerna osv.
Är detta ett sätt för regeringen att gömma undan frågan om en lagändring av § 9a med definiering av grundläggande behov?
- Nej, det är det inte, vi får se vad rapporten säger men jag tror att ett förtydligande är nödvändigt.
Får vi vänta till oktober 2014 på underlaget?
- Det ska delredovisas i december i år och jag hoppas det kan ge vägledning, det behöver inte vara så att vi måste vänta till 2014.
Om det blir först i oktober 2014, kommer väl de som förlorar sin assistans pga av Regeringsrättsdomen 2009 att var ute ur systemet. Kan man verkligen vrida klockan tillbaka för den gruppen då?
- Min förhoppning är att vi kan få en bra vägledning redan i december i år. Vi har gjort ett skarpt tillkännagivande i Socialutskottet om detta, jag vill se ett resultat, säger Maria Lundqvist Brömster.