Björn Jidéus, KFO – ”Efterskottsbetalning införs eftersom staten vill komma åt de stora bolagens ränteintäkter”
Efterskottsbetalning av assistansersättning kan leda till att assistenter med förskotterad månadslön får sin lön i efterskott säger Björn Jidéus på Arbetsgivarföreningen KFO med ca 500 assistansanordnare och egna arbetsgivare som medlemmar.
Regeringen borde ta beslutet
I en intervju på Assistanskoll sade Therese Karlberg på Försäkringskassan att man under 2015 kommer att börja betala ut assistansersättning i efterskott, efter att arbetad tid rapporterats in. Idag betalas den ut i förskott den 20:e månaden innan assistansen utförs. Björn Jidéus håller med Fredric Käll på Vårdföretagarna om att Försäkringskassan inte borde få ta ett sådant beslut på egen hand.
– Socialdepartementet borde vara med och ta ett beslut som kan få så stora följder. Försäkringskassan påstår att det är normalt på svensk marknad att pengar betalas ut i efterskott, men assistansbranschen är långt ifrån normal. Det är tex inte normalt att inte få kostnadsersättning för assistenternas uppsägningstid.
Försäkringskassan måste göra en ordentlig analys
Försäkringskassan informerade branschen om att de vill betala ut assistansersättning i efterskott redan i november 2012. KFO och Vårdföretagarna skickade då en stark gemensam protest. Nyligen sade Försäkringskassan att efterskottsbetalning ska införas under 2015, men det finns ingen beskrivning av hur det ska genomföras och med vilka undantag och/eller övergångsregler.
– Det senaste jag hört var en intervju på Assistanskoll där Therese Karlberg säger att de ska undanta egna arbetsgivare. Vi menar att Försäkringskassan måste göra en analys av vilka följder detta ger och varför de vill göra detta, det samhällsansvaret måste de ta.
Assistenter kan få en månadslön uppskjuten
De anordnare som får störst problem med efterskottsbetalning är de som betalar ut lönen i samma månad som assistansen utförs i så att säga förskott till assistenterna, säger Björn Jidéus.
– Vi har flera medlemmar som använder ett system med månadslön till de anställda, där lönen betalas ut i förskott en vecka innan månaden tar slut, de anordnarna får stora problem.
Måste de spara ihop pengarna?
– De behöver byta till att betala ut månadslönerna i efterskott, månaden efter assistansen utförts. Vi förhandlar nu med Kommunal om ett system som ska göra det möjligt. Det innebär att assistenten skjuter löneutbetalningen framför sig och får den sista lönen efter att de slutat anställningen.
Hur ska assistenterna klara övergången?
– Förslaget har en övergångsperiod på fem månader där det betalas ut 20 % mindre lön varje månad. Här vill vi veta i god tid från Försäkringskassan när de ska genomföra efterskottsbetalning så att vi kan göra den här förändringen/förhandlingen för de anordnare som så behöver.
Livsviktigt att få in rapporteringen till kassan
För de anordnare som betalar ut lönerna till assistenterna månaden efter att assistansen är utförd ser inte Björn Jidéus lika stora problem.
– Om man är tillräckligt liten och effektiv så man hinner få in tidsredovisningen med räkningen före den 5:e månaden efter till försäkringskassan.
Hur ser du på att Fredric Käll på Vårdföretagarna varnar för att många mindre assistansanordnare kommer att tvingas lägga ner?
– Här kanske vi har olika perspektiv på vilka som är stora, halvstora eller små, Vårdföretagarna har t.ex. inga egna arbetsgivare.
Det kan dock bli problem för de anordnare som är halvstora med många brukare utspridda över landet menar Björn Jidéus, eftersom de kan snabbt kan få stora likviditetssvårigheter om utbetalningarna ställs in.
– De kan få problem att hinna få in tidsredovisningen i tid. Då blir det katastrofala följder, eftersom det inte finns några marginaler om pengarna betalas ut i efterskott. Ibland gör också kassan fel och då rättar de i efterhand, det skulle också få katastrofala följder.
Medger att det varit krångel vid byten av anordnare
Björn Jidéus säger att en orsak till att Försäkringskassan vill ha efterskottsbetalning är att det varit problem när kunder byter anordnare. Den nya anordnaren har inte alltid fått de pengar de ska ha från den tidigare anordnaren och Försäkringskassan har fått betala ut extra pengar.
– Det är ett tecken på en omogenhet i branschen. Någon kanske blir sur och tar det personligt när någon byter anordnare, eller så har pengarna tagit slut vid bytet. Här är det tydligt att de stora anordnarna är helt professionella, har bra koll på periodiseringar och summor. Där hör vi aldrig att det är problem.
Tror orsaken är att staten vill behålla ränteintäkter
Björn Jidéus tycker dock inte att problem för assistansanordnarna vid byten av anordnare är det egenliga skälet för en så stor förändring som att införa efterskottsbetalning. Han tror att orsaken är att staten går miste om betydande ränteintäkter.
– De som förlorar mest på efterskottsbetalning är stora assistansbolag som mister möjligheten att kunna förränta omfattande likvider som de idag kapitaliserar och lever gott på.
Fredric Käll på Vårdföretagarna sade att de bolag som har finansiella avdelningar kan tjäna någon procent på detta, vad anser du om det?
– Om man får assistansersättningen i förskott och omsätter t.ex. två miljarder kr/år, blir det ca 166 miljoner per månad som du hela tiden har på kapitalkonton. Med den summan kan man få en bra avkastning. En räntabilitet på sex procent skulle här generera tio miljoner kronor i ränteintäkter.
All assistanskostnad betalas inte heller ut på en gång, lönen betalas ut den omkring den 23, sedan går skatter mm den 18:e månaden efter. Det innebär enligt Björn Jidéus att pengar blir liggande upp till sju veckor.
– De som har stora kassaflöden tjänar stora summor. Det liknar lite hur resebyråer tjänar pengar, det är inte främst på att sälja resor, utan på att de har stora kassaflöden de kan få avkastning på.
Branschen mindre intressant för de som vill tjäna pengar
Björn Jidéus tror att efterskottsbetalning kommer att förändra branschen, vinsterna hos bolagen kommer att gå ner något, branschen blir lite mindre intressant för de somserassistans enbart som en kapitalinvestering.
– Jag har förstått att assistansföretag värderas lägre idag jämfört med när Assistansia såldes till Argan Capital 2008. Efterskottsbetalning driver på den här utvecklingen. Dessutom är Agneta Rönns utredning om assistansersättningens schablonbelopp ute på remiss, en utredning som anser att assistanersättningen är drygt 20 kr för hög.
Med samma motivering som schablonutredningen gör drar regeringen sedan 2014 tillbaka pengar när de räknar upp assistansersättningens timschablon eftersom de anser att den ökat för mycket tidigare. Detta är en utveckling som pågått under flera år menar Björn Jidéus.
– Den första spiken slogs in i den kistan när ISF, Inspektionen för socialförsäkringen, 2012 skrev att det betalades ut 54 kr för mycket per timme. Den modellen och assistansersättningsutredningen bygger på teoretiska modeller som inte utgår från hur det ser ut i verkligheten, säger Björn Jidéus.
Björn Jidéus intervjuades av Kenneth Westberg 2014-05-15
Vidare läsning
Fredric Käll, Vårdföretagarna – ”Efterskottsbetalning skulle slå ut många mindre assistansanordnare”