Anna Barsk Holmbom – ”Risk att oseriösa anordnare försöker tvångsplacera assistenter”
Anna Barsk Holmbom, Foto: Linnea Bengtsson
Det har en prislapp att kräva en starkare grund för att kunna säga upp en personlig assistent menar Anna Barsk Holmbom. Assistenter kan komma att tvångsplaceras där de inte är välkomna. Hon vill däremot att assistenter ska få veta vad skälet är för en uppsägning och få en möjlighet att ändra sig.
– Det ska aldrig komma som en överraskning att anställningen upphör.
I kollektivavtal inom personlig assistans finns det undantag i anställningsskyddet med visstidsanställningar för personliga assistenter. En uppsägning kan ske tex när "arbetstagaren och den funktionshindrade inte längre fungerar tillsammans". Anna Barsk Holmbom tycker att de behövs.
– Idag är det så tufft att rekrytera att jag inte tror någon arbetsgivare lättvindigt släpper ifrån sig en enda anställd! Men rent formellt ser jag tyvärr ingen annan lösning än den begränsade anställningstrygghet som finns. Jag skulle önska att det fanns en annan lösning.
Starkare anställningsskydd har en prislapp
Eva Schömer, forskare och arbetsrättsjurist, säger i en intervju på Assistanskoll att det borde krävas en tydligare grund för att kunna säga upp en assistent. Hon talar om att införa ett mellanting mellan hur ser ut idag och skrivningen med krav på saklig grund LAS. Anna Barsk Holmbom är skeptisk och menar att det kan leda till tvångsplaceringar av assistenter.
– Jag, liksom alla andra, välkomnar egentligen alla förslag som ger högre status till yrket men samtidigt måste det vara möjligt att genomföra. Alla förslag om högre grad av anställningsskydd kommer med en prislapp. Här innebär det att arbetsgivaren måste försöka placera om en assistent som inte fungerar med en person hos en annan person. För att undvika tvångsomplaceringar hos en person mot dennes vilja måste man istället få pengar för att kunna betala uppsägningslön.
Assistenten bör få veta vad som är fel och chans att ändra
En assistansberättigad ska i princip kunna säga nej till att en assistent fortsätter arbeta. Men assistenten ska innan dess få reda på vad som är fel och få en chans att ändra sig, anser Anna Barsk Holmbom.
– Det måste finnas tydliga riktlinjer över hur man hanterar sina anställda inom assistansverksamheten. Det ska aldrig komma som en överraskning för en anställd att anställningen upphör. Om en assistansberättigad person är missnöjd med sin assistent måste det skötas så att assistenten får reda på vad som är fel, får en chans att ändra sig och att det följs upp.
Borde finnas pengar till en längre uppsägningstid
Anna Barsk Holmbom anser att arbetsgivaren, om den kan visa att det inte finns någon omplaceringsmöjlighet, borde ha möjlighet via assistansersättningen att betala en längre uppsägningstid än idag.
– Ersättningens storlek idag är alldeles för låg för att kunna genomföra en sådan förändring. Om regeringen vore beredd att öka ersättningen tror jag inte någon är emot att pröva nya former, så länge det inte innebär att den enskilde assistansberättigade tvingas ta emot assistans av en person man inte känner sig trygg och bekväm med, säger Anna Barsk Holmbom.