läs skrivbordsversionen istället

Susanne Billum intervjuas om betänkandet "Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning"

Susanne Billum hävdar att 9-15 procent av all assistansersättning beror på fusk och felaktiga utbetalningar trots att Försäkringskassan och Riksrevisionen nyligen ifrågasatt så höga siffror.
Hon vill se oanmälda hembesök av när den assistansberättigade har anhöriga som assistenter, vilket brukarrörelsen protesterat mot.
Läs även: Susanne Billum intervjuas om överutnyttjande i assistans och om utkastet till nytt schablonbelopp

Om betänkandet

Den 16 februari överlämnade Susanne Billum, justitieråd på Högsta Förvaltningsdomstolen, betänkandet Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6) till Äldre och folkhälsominister Maria Larsson. Se Assistanskolls sammanfattning av betänkandet
Hon föreslår exempelvis hårdare krav för att få driva assistansföretag, att anordnare ska bli uppgiftsskyldiga till Försäkringskassan och att en assistent inte ska få vara god man till den assistansberättigade. Vidare föreslås att den assistansberättigades bostad ska kunna inspekteras om han/hon har anhöriga som assistenter och att Försäkringskassan ska kunna få uppgifter om assistenter från Skatteverket.
Genomförandet av förslagen föreslås ske 1 juli 2013, förutsatt att Försäkringskassan och Socialstyrelsen gör nödvändiga förberedelser, enligt Susanne Billum.
- Det beror på Försäkringskassan, om de inte tar krafttag med sina IT-system tror jag inte de blir klara med de förändringar som behövs. Det beror också på hur långt Socialstyrelsen kommit i tillsynen av assistansanordnare.
Hur har brukarorganisationerna som ni samrått med reagerat på förslagen?
- De har varit positiva till att komma tillrätta med fusket. Det man varit tveksam till är inspektionsrätt när anhöriga är assistenter och att en assistent inte ska kunna vara god man till samma brukare.

Siffror för fusk och felaktiga utbetalningar

I betänkandet uppskattas det att 9-15 % av all utbetald assistansersättning beror på fusk och felaktiga utbetalningar och 13-18 % på överutnyttjande och övervältring av kostnader från kommuner och landsting. Siffrorna kan dock inte läggas ihop rakt av, enligt Susanne Billum.
- Båda siffrorna är osäkra och att slå ihop de gör det hela ännu osäkrare, totalt blir det kanske ett medeltal av båda.
Siffrorna baseras bland annat på siffror från FUT-Delegationen 2007 och Ekonomistyrningsverket 2010 som togs fram med hjälp av expertmetoden (expert elicitation) där man låter experter göra antaganden om omfattningen. Expertmetoden har kritiserats exempelvis av statsvetaren Björn Johnson som hävdar att den inte baseras på fakta och påverkas av tidsandan när antagandena görs. Susanne Billum säger att hon helst inte hade uttalat sig så bestämt om omfattningen men att det fanns krav på det i direktiven.
- Expertmetoden har svagheter, men det finns inte mycket annat att gå på.
Även om det i efterhand skulle konstateras att siffrorna inte stämmer blir sådana här siffror lätt sanningar i media, hur ser du på det?
- Därför har vi angett intervall i siffrorna och vi säger att de har en osäkerhet, men jag anser att stora summor rinner iväg till fel ändamål. Vi känner till fuskärenden främst i Halland. Visserligen har inte lika många upptäckts i övriga delar av landet ännu men varför skulle man vara så kriminell just i Halland, mönstret är sannolikt lika i hela landet.
Mellan 2008-2011 gjorde Försäkringskassan återkrav på 89 miljoner efter domar och polisanmälningar, det är mycket lite jämfört med den antagna omfattningen i betänkandet, men Susanne Billum menar att siffrorna visar toppen på ett isberg och lägger skulden på brister hos Försäkringskassan .
- Försäkringskassan brister i sin dokumentation, vilket gör att polis och domstolar ofta inte kunnat gå vidare i fuskärenden.
Hur ser du på att Riksrevisionen har ifrågasatt de höga siffrorna för medvetet fusk från FUT-Delegationen och Ekonomistyrningsverket?
- Riksrevisionen har dragit för vittgående slutsatser, de har inte djupdykt i problematiken att Försäkringskassans beslutsunderlag håller så dålig kvalitet.
Hur ser du på att Försäkringskassans ledning nyligen tonat ner omfattningen av medvetet fusk och sagt att det troligen rör sig om "hundratals miljoner/år"?
- Jag förstår inte vad de fått det från, kanske är det en förhoppning de har.

Kritisk mot Försäkringskassans handläggning

Susanne Billum riktar mycket stark kritik mot Försäkringskassan som hon anser brister vid utredning och kontroll av assistansersättningsärenden. Som exempel säger hon att man godtagit att enbart ha kontakt med anhöriga som vill arbeta som assistenter vid utredningar om assistansersättning.
- Försäkringskassan har även godtagit läkarintyg som inte beskriver hjälpbehovet, eller som grundats på berättelser från anhöriga.
Dokumentationen vid det första beslutet är ofta mycket dålig och tvåårsomprövningen verkar ses som ett sätt att rätta till det första beslutet enligt Susanne Billum.
- Du måste kunna lita på det första beslutet, tvåårsomprövningen ska se om något ändrats, den ska inte komma som ett dråpslag och upphäva det första beslutet.
Kan brister i handläggningen även leda till vissa får för lite assistanstimmar?
- Det är det rimligt att tro, eftersom det finns en rättsosäkerhet kan det slå åt båda håll, men det är omöjligt att säga hur många som får för få timmar.
Borde inte betänkandet även beräkna hur många som fått för lite timmar?
- Ja och hur beräknar man det?

Assistenter har arbetat för mycket

Försäkringskassan har även tillåtit att assistenter arbetat för mycket och för långa perioder enligt Susanne Billum som därför föreslår att assistenternas arbetstid maximalt ska vara vad lagen om arbetstid i husligt arbete tillåter, vilket är högst 52 tim/vecka med övertid.
- Arbetar man mer än så bör inte någon assistansersättning betalas ut. Här har det uppgetts fantasitider som kassan borde förstått är fusk. Ingen kan arbeta dygnet runt månad ut och månad in.

Kontroll av anhörigassistenter

Betänkandet föreslår att assistansberättigade som är egna arbetsgivare ska kunna anställa en anhörig som assistent vilket de inte kan göra idag. Samtidigt föreslås det att oanmälda hembesök ska kunna göras när en anhörig arbetar som assistent i ett privat företag. Detta är enligt Susanne Billum nödvändigt för att få insyn och stoppa fusk. Assistanskoll frågar Susanne Billum varför vissa assistansberättigade ska behöva acceptera oanmälda hembesök därför att andra fuskat.
- Jag tycker att alla ska acceptera hembesök. Den som tar emot en stor summa pengar från det allmänna får acceptera kontroll av användningen. Det behövs tvärtom fler hembesök för att garantera att assistansberättigade som inte kan tala för sig inte far illa.
Många ser det som integritetskränkande att någon inspekterar ens hem…
- De tvingar sig inte in med våld, den som vill ha en privat anordnare får tänka igenom innan om man kan acceptera hembesök, annars får den anhörige vara anställd av kommunen, då slipper man hembesök i mitt förslag.
Susanne Billum föreslår även att man inte ska kunna vara god man och assistent till samma person. Föreningen JAG har kritiserat detta starkt, och hävdar att det ofta bara är den anhörige som kan förstå och kommunicera med personen. Susanne Billum tänker dock inte backa.
- Det är två roller man behöver hålla isär, den gode mannen ska bevaka att brukaren får assistans av god kvalitet. När assistenten ska skriva på sina tidlistor skulle isåfall samma person intyga att de är riktiga, det är fel.
Föreningen JAG anser att tryggheten blir större om det är samma person som de kan kommunicera med…
- Jag får intrycket att det är en person som vill vara båda delarna. Jag har väldigt svårt att förstå att detta är så viktigt.

Expert från SKL vill avskaffa dubbelassistans

Peter Sjöquist från Sveriges kommuner och Landsting, SKL, har varit expert i arbetsgruppen till betänkandet och har ett särskilt yttrande, där han föreslår att antalet assistanstimmar begränsas till 24 per dygn och att dubbelassistans inte beviljas, vilket enligt honom skulle leda till större efterfrågan på boende enligt LSS och att kompletterande hemtjänst ersatte dubbel assistans. Detta skulle enligt Peter Sjöquist ge en positiv samhällsekonomisk effekt. Susanne Billum tror dock inte på den hållningen.
- En del av de som får assistans fanns tidigare på vårdhem och specialsjukhus och behöver mycket stöd. Jag tror inte på att gå den här vägen.
Peter Sjöquist vill även se ett statligt huvudmannaskap för assistansen. Susanne Billum är dock skeptisk till det att det skulle hjälpa mot övervältring av kostnader från kommun till stat, tex att assistansersättning väljs istället för LSS-boenden.
- Övervältringsproblemet finns kvar tills det finns en huvudman för alla LSS-insatser.
Borde alla LSS-insatser vara statliga?
- Någon borde ha hand om allt men jag inte vill ta ställning till vem, säger Susanne Billum.

Susanne Billum intervjuades av Kenneth Westberg 2012-03-02


Vidare läsning

Susanne Billum intervjuas om överutnyttjande i assistans och om utkastet till nytt schablonbelopp



Skicka sidan till: