läs skrivbordsversionen istället
Att trumma ut en bild av omfattande fusk inför nedskärningar är en metod som använts i många länder, tex USA med bilden av så kallade Welfare Queens. Per Hermanrud på Kalla fakta ser ett demokratiskt problem när besparingar i assistansen inte görs utifrån lagändringar.
– De folkvalda ska ta besluten och kunna ställas till svars för sina beslut.
Nyligen visades TV4:s Kalla Fakta programmet "Spelet om assistansen". Just Personlig assistans är det ämne redaktionen fått in mest tips om de senaste åren berättar Per Hermanrud.
– Det är främst berättelser från drabbade som far illa, som nekats assistans. Det är ett ju faktum att 1200 personer blivit av med sin assistansersättning.
Vad har förvånat dig mest under arbetet med detta ämne?
– Att det för en utomstående inte går att föreställa sig hur situationen kan vara för de personer som inte får assistansersättning. Det finns små barn där ensamstående mammor kämpar för att deras barn ska överleva och som är i det närmaste övergivna av samhället. Ett av barnen i programmet, Loke har epileptiska anfall som han kan dö av men han har inte rätt till assistans för övervakning.
I programmet beskrivs det hur begränsningar av assistansen gjorts genom att Försäkringskassan tolkar domar från Högsta Förvaltningsdomstolen restriktivt. Detta sker samtidigt som regeringen indirekt styr Försäkringskassan via regleringsbrev. Som exempel tar Per Hermanrud att en HFD-dom från 2012 helt plötsligt 2016 börjar tolkas restriktivt av Försäkringskassan efter att regeringen i ett regleringsbrev i dec 2015 uppmanat Försäkringskassan att bryta utvecklingen av antalet assistanstimmar.
– Helt plötsligt börjar de tillämpa ett fyra år gammalt rättsfall så att egenvård, tex sondmatning inte längre kan vara ett grundläggande behov. Man kan se förändringen i kassans vägledning för assistansersättning. Fram till 2015 kunde sondmatning beviljas som grundläggande behov. I nästa vägledning 2016 är texten borta.
Det är problematiskt att besparingar görs via domar och tolkning av domar istället för att ändra lagstiftning menar Per Hermanrud.
– Det stora problemet är att det blir en rundgång där ingen är ansvarig. Det gör att Åsa Regnér kan svara mig att regeringen inte gjort något, inte ändrat lagen, trots att 1200 personer blivit av med sin assistansersättning.
Är det ett demokratiskt problem?
– Ja, det är de folkvalda som ska ta besluten och ställas till svars för sina beslut. Jag som journalist ska kunna fråga ministern som då ska försvara sina beslut. Om hon då hänvisar till domar blir det helt snurrigt. Det blir i praktiken tjänstemän på Försäkringskassan som bestämmer över vad som sker.
Är det ett bekvämt sätt för regeringen att spara pengar?
– Det är åtminstone ett bekvämt sätt för en minister att slippa svara på frågor.
Assistanskoll intervjuade i höstas justitierådet Thomas Bull i HFD, som kritiserade Försäkringskassans tolkning av senaste HFD–domen.
Är det ovanligt att en domare går ut och säger detta?
– Jo det är det, man kan tolka det som att Thomas Bull riktade kritik mot hur Försäkringskassan tolkade domen.
Tyder det på att HFD inte är den drivande kraften, de besparingar som skett?
– Man ska inte överdriva domstolarnas roll, det är Försäkringskassans tolkning som är det centrala här. HFD tittar på ett enskilt fall, tex en flicka som kan få smärtlindring av varma bad, de tolkar förarbetena och svarar om hon ska få det beviljat eller ej.
Magdalena Anderssons sade i oktober 2015 att regeringen ville spara på assistansersättning och sjukpenning för att bekosta flyktingmottagandet. Det var ett kontroversiellt uttalande säger Per Hermanrud eftersom det tolkades som att hon ställde grupper mot varandra, flyktingar mot funktionsnedsatta.
– Men till syvende och sist handlar detta om att fördela resurser, vilket är politikers ansvar. Hon måste välja för resurserna är inte obegränsade. I efterhand har hon försökt utveckla vad hon menade i just detta fall, och försökt snygga till det för att göra det mer politiskt korrekt.
Hur ser du på att Magdalena Andersson på Facebook säger att hennes uttalanden vantolkas och att detta utnyttjats av Sverigedemokraterna, med antydning att Kalla fakta medverkar till detta…?
– Här har politikerna defacto fattat vissa beslut som, tillsammans med domstolsavgöranden, lett till att 1200 personer idag inte längre har assistansersättning. Som reporter på Kalla fakta kan jag inte hålla på och ta hänsyn till vilka politiker och partier som gynnas av vad jag säger om detta.
Dagens utveckling startade upp under alliansregeringen, när den första HFD–domen kom 2009. Inte heller de agerade mot Försäkringskassans tolkning.
Detta verkar göras av både blåa och röda regeringar?
– Absolut, när vi publicerade programmet, kom det snabbt mindre partier som twittrade och gjorde utspel. Åsa Regnér och socialdemokraterna ville däremot inte vara med i debatten mer och inte heller Moderaterna, de ville avvakta. Det är ingen slump att det är de partierna som kan få statsministerposten. Det är valrörelse, LSS–utredningen, som andas sparbeting, ska redovisa sina förslag i okt efter valet. Den som är statsminister får ta i de förslagen, då vill de inte diskutera det innan valet.
De flesta mindre partierna säger sig vilja stoppa nedskärningen i assistansen…
– Ja de kan göra utspel utan att riskera något. Den som blir statsminister ska hålla i kniven, därför vill de inte uttala sig nu.
I programmet hävdas det att regeringen medvetet använder fuskdebatten för att ta bort uppmärksamheten från att det i verkligheten genomförs besparingar. Det är en beprövad och internationellt känd mediestrategi, säger Per Hermanrud.
– När man vill skära ner på en socialförsäkring och betonar fusk och återupprepar detta, kan man få opinionen med sig. Vi visade på exempel i tex USA där man utmålade svarta ensamstående mödrar, som ”Welfare Queens” och sedan skar ner barnbidrag. I Kanada talade man om fusk med socialbidrag baserat på en rapport som i efterhand visade sig vara felaktig, men då hade neddragningarna redan gjorts.
Åsa Regnér talar ofta om 10 % fusk vilket har sin grund i främst en rapport från FUT–Delegationen från 2007. Bedömningen där gjordes med expertmetoden (expert elicitation) där experter i olika myndigheter, i brist på fakta, säger vad de tror är storleken på fusket. Detta har kritiserats av bland annat forskaren Niklas Altermark, Johanna Skinnari – utredare på Brå och Riksrevisionen.
– Rapportförfattarna själva säger att siffrorna ska tas med en stor nypa salt. Trots detta använder sig regeringen konsekvent av siffrorna som om de vore sanna.
Stig Svensson, som utrett fusket säger nu att det är minst 2 men högst 6 %...
– Och vad baserar han detta på?, hur har han räknat ut detta? Även det har sitt ursprung i gissningarna i FUT–Delegationen. Men när han säger siffrorna toppar det medierna direkt, ingen frågar hur man vet att det är tio eller sex procent.
I programmet visas det hur svårt det är för Kalla fakta att få en intervju med Åsa Regnér om personlig assistans, Per Hermanrud får i praktiken tvinga sig på henne.
Varför är det så svårt att få en riktig intervju med Åsa Regnér?
– Om jag skulle be henne om en intervju hon vill prata om skulle det inte vara några problem. Det är lätt att få intervjuer om något som en politiker vill prata om, men när jag börjar ställa jobbiga frågor vill hon inte vara med. Det är inget konstigt egentligen, det är valår och hon vill inte prata om detta.
Den 1 april vill regeringen införa en lagändring som stoppar tvåårsomprövningarna och som upphäver effekterna av den senaste HFD–domen från i somras.
Är detta ett ärligt sätt att stoppa försämringen av assistansen eller är det ett sätt att vinna tid fram till valet?
– Man måste backa tillbaka bandet, kassans tolkning av den dom det handlar om skulle ha fått dramatiska konsekvenser, tex att 6000 personer skulle få neddragen assistans, ministern var tvungen att agera. Om detta är ett sätt att gjuta olja på vågorna för att dämpa debatten eller ett ärligt sätt att hjälpa funktionsnedsatta är svårt att veta. Men vad vi vet, är att i ett valår görs inget som inte är genomtänkt.
LSS–utredningen har fått i direktiv från regeringen att göra stora besparingar och kommer efter valet med sina förslag.
– Vad som händer sedan vet vi inte, vi vet inte var allt detta ska sluta.
Finns det tecken på att LSS–utredningen ska föreslå ett kommunalt huvudmannaskap?
– Det pågår redan en överflyttning från stat till kommun. Vad regeringen har för långsiktig strategi är svårt att svara på. Vad man kan se är deras direktiv till LSS–utredningen, där det sägs att de vill spara pengar, säger Per Hermanrud.
Vidare läsning
Se ”Spelet om assistansen” på TV4-play
Artiklar på Assistanskoll: skriv till Kenneth, telefon: 070-859 15 44 eller 08-506 22 181. (telefonsvarare finns)
Assistansanordnarnas profiler: skriv till Algren, telefon: 08-506 22 177. (telefonsvarare finns)
Om cookies och personuppgifter på Assistanskoll
Assistanskoll är en tjänst av
Independent Living Institute
Storforsplan 36, 10 tr
123 47 Farsta
Tel. 08-506 22 177.