läs skrivbordsversionen istället

Cecilia Blanck, Föreningen JAG – ”Processen måste fortsätta oavsett vad som sker i regeringsfrågan”

Föreningen JAG är generellt mycket positiv till förslagen i ”Stärkt rätt till personlig assistans”. Det finns dock vissa risker i förslagen, säger Cecilia Blanck, tex att assistansen blir alltför präglad av sjukvårdsåtgärder.
– Det ska vara assistans med sjukvårdande inslag, och inte sjukvård i assistansliknande form.

Förslagen i Stärkt rätt till personlig assistans för egenvård, tillsyn och föräldraansvar skulle förändra förutsättningarna för många som inte fått det stöd de behöver de senaste åren, säger Cecilia Blanck.
Hur ser du på att utredningen kunnat läggas bara två år efter LSS–utredningen som hade helt annorlunda direktiv och tvärtom föreslog stora besparingar?
– Det var tack vare den turbulens som rådde efter förra valet, där assistansen blev en pusselbit i januariavtalet mellan S, MP, C och L. Annars hade det varit svårt att sjösätta en utredning med så här ambitiösa direktiv.

Regeringskrisen skapar stor osäkerhet

Den nu pågående regeringskrisen har dock skapat en stor osäkerhet, säger Cecilia Blanck.
– Det finns inte längre något januariavtal, och utredningen Stärkt personlig assistans var en del av avtalet.
Assistanskoll har ställt frågor till samtliga riksdagspartier om utredningen. KD, L, C, SD, MP och V säger sig vara positiva till att genomföra utredningen i sin helhet. Även S och M är positiva men inte lika tydliga om vad som ska genomföras. Cecilia Blanck är nöjd med att det trots allt verkar finns en enighet över blockgränserna om att genomföra förslag i utredningen.
– Vi får ändå tro att den samstämmighet som finns bland riksdagspartierna om att detta är viktiga åtgärder innebär att processen att förverkliga dem får fortsätta oavsett vad som händer i regeringsfrågan och ett eventuellt extraval. Jag hoppas partierna förstår hur utsatta de grupper med stora behov är som hamnat utanför assistansen på grund av märkliga och verklighetsfrämmande tolkningar av lagen.

Hoppas på så snabbt genomförande som möjligt

Regeringen skickade utredningen på remiss till 1 oktober i år. Det var bra att det gjordes före regeringskrisen säger Cecilia Blanck.
– En övergångsregering hade kanske haft svårt att ta ett sånt initiativ, nu rullar processen på.
Propositioner och lagförslag utifrån utredningen bör genomföras så fort som möjligt fortsätter Cecilia Blanck.
– Det känns tryggt att det verkar finnas en stor samstämmighet bland riksdagens partier om att detta är viktiga förslag, särskilt nu när vi inte riktigt vet hur den politiska kartan ser ut framöver.

Enda rimliga förslaget

Utredningen föreslår schabloner för att beräkna tid för föräldraansvar vid en assistansbedömning, Cecilia Blanck ser det som den enda rimliga lösningen, om föräldraansvar även fortsättningsvis ska ses som ”behov som tillgodoses på annat sätt”. Hon har dock synpunkter på hur schablonavdraget ska göras.
– Vi hade föredragit ett enda avdrag från det totala behovet, och inte som i förslaget ett separat avdrag redan från grundläggande behov. Vi menar att från de grundläggande behoven ska inga avdrag göras för behov som tillgodoses på annat sätt, vare sig det är föräldraansvar eller tid i skola eller andra verksamheter. Det kan ju förändras över tid och då ska personen inte ramla ur hela assistansen.

Förebyggande stöd ljuv musik

Utredningen föreslår två nya grundläggande behov inom området tillsyn, dels Kontinuerligt stöd som den enskilde till följd av sitt funktionshinder behöver för att förebygga att han eller hon fysiskt skadar sig själv, någon annan eller egendom, och dels Kontinuerligt stöd som föranleds av varaktig eller långvarig medicinsk problematik där uteblivet stöd utgör allvarlig risk för liv eller hälsa. Cecilia Blanck berömmer utredningens förslag.
– De är bra motiverade och formulerade. Det tydliga fokuset på det förebyggande i stödet är som ljuv musik i våra öron. Äntligen kan vi lämna uttryck som ”övervakande karaktär” och ”begränsningsåtgärder” bakom oss. Vi kan komma ifrån dagens moment 22-situation där assistansen kan dras in om en person med utagerande beteende fungerar väl och de stora utbrotten blir ovanligare.

Kan åtgärda en dom från 1997

Utredningen föreslår även att Behov av kvalificerat motiverande eller vägledande stöd som är en förutsättning för att den enskilde ska klara sina grundläggande behov ska ses som en del i det grundläggande behov som ska tillgodoses. Detta är något som JAG drivit i många år säger Cecilia Blanck.
– Det har återkommande funnits en diskussion om det bör finnas ett krav på att stödet ska vara praktiskt. Nu sätter utredningen ner foten och konstaterar att det är det grundläggande behovet som sådant som är avgörande. En person som inte får i sig mat utan assistans behöver naturligtvis assistans, oavsett vilka arbetsuppgifter assistenten då behöver utföra.
Kan detta vara de stöd och motivationsinsatser som domen i Mål nr 6688–95 den 4 juni 1997 underkände som grund för assistans?
– Det verkar fullt möjligt. Målsättningen med lagändringen i denna del är just att rätta till situationen för personer med stora behov som på grund av hårdragna tolkningar och restriktiv praxis inte längre får det stöd de behöver.

Risker med egenvårdsförslagen

Utredningen föreslår att egenvård fortsatt ska kunna vara en del av personlig assistans och att Socialstyrelsens föreskrifter byts ut mot en egenvårdslag. Detta skulle kunna lösa mycket av dagens problem, säger Cecilia Blanck.
– Det finns frågetecken kring om Socialstyrelsens egenvårdsföreskrift egentligen kan användas och det finns kritik om att den inte följs. Möjligen skulle en upphöjning av föreskriften till lag lösa problemen. Men Riksföreningen JAG anser att innehållet i lagen måste förbli detsamma som i dagens föreskrifter.
Ser du risker med förslagen om egenvård?
– Ja, vi vänder oss mot att utredningen i kapitlet om egenvård försöker dra gränser mellan personer som kan företräda sig själva och dem som behöver hjälp att göra det. Det är precis sådana resonemang som gör att medlemmarna i JAG ofta diskrimineras. Vi kommer att utveckla vår syn på detta i remissvaret.

Risk att assistansen ändrar karaktär

Utredningen föreslår att assistansanordnare ska kunna utföra sjukvårdsuppgifter för enskilda assistansberättigade efter avtal med en sjukvårdshuvudman. Så fungerar det i praktiken redan idag på många håll, säger Cecilia Blanck
– Problemet är att det är helt oreglerat och därför både rättsosäkert och stora skillnader mellan olika platser i landet. Vi hade gärna sett att det reglerats ytterligare på några punkter, så att förutsägbarhet och valfrihet kan garanteras.
Vilka risker ser ni?
– För att sjukvård ska räknas som grundläggande behov krävs det enligt utredningens förslag ett avtal mellan anordnare och region. Men det finns inget i förslaget som ger den enskilde rätt att välja vilken anordnare det ska vara. Förslaget säger inte heller något om hur ersättningen ska se ut eller vilka villkor som ska gälla.
Ser du någon risk att den personliga assistansen blir alltför präglad av sjukvårdande uppgifter?
– Det finns absolut en risk att assistansen ändrar karaktär om anordnare ska ses som vårdgivare. Det är viktigt att alla inblandade begriper att det ska vara assistans med sjukvårdande inslag, och inte sjukvård i assistansliknande form.

Mer förändringar behövs

Utöver förslagen i utredningen behöver många fler förändringar göras i den personliga assistansen, säger Cecilia Blanck. För det första behöver minutjakten stoppas och behovsbedömningarna rättas till genom att kraven på integritetskänslighet och kvalificerade insatser tas bort.
– Omprövningsstoppet måste vara kvar men begreppet ”väsentligt ändrade förhållanden” måste förtydligas och det behöver införas rätt till assistans i skola, daglig verksamhet och under sjukhusvistelse. Assistansens kvalitet för personer med omfattande behov behöver även säkras med högre assistansersättning.

Det får INTE bli ett kommunalt huvudmannaskap

S-MP regeringen och samarbetspartierna L och C har även arbetat på en utredning om huvudmannaskapet i personlig assistans. Oppositionen krävde i december i Socialutskottet att en sådan utredning skulle leda till ett statligt huvudmannaskap. Socialdemokraterna har talat om att utredningen eventuellt ska diskutera om huvudmannaskapet ska vara statligt eller kommunalt. Cecilia Blanck förkastar totalt tanken på ett kommunalt huvudmannaskap
– Det är förstås oklart hur det blir med utredningen i den pågående regeringskrisen men Riksföreningen JAG:s viktigaste synpunkt är att en sådan utredning absolut inte får lämna förslag om att kommunalisera assistansen. Det hävdas ofta att det ändå inte finns något parti som vill det, men jag noterar att varken Socialdemokraterna eller Moderaterna i Assistanskolls enkät markerar att just statligt huvudmannaskap som ska bli resultatet av en sådan utredning, säger Cecilia Blanck.

Cecilia Blanck intervjuades av Kenneth Westberg 2021-06-29

Skicka sidan till: