Cecilia Blanck, Föreningen JAG – ”Sätt ner föräldraavdraget till 0 timmar i Förordningen”
Försäkringskassans rapport om lagändringarna ger inte hela bilden, de flesta som fått bifall skulle fått det även tidigare, säger Cecilia Blanck. Hon konstaterar också att Försäkringskassan står fast vid att göra dubbla avdrag för föräldraansvar.
– Vi har ett allvarligt demokratiskt problem när ansvarig myndighet inte följer intentionen i lagändringarna.
Försäkringskassan gav nyligen ut rapporten: Uppföljning av reformen Stärkt rätt till personlig assistans, där de utvärderar lagändringarna 1 jan 2023. Rekordmånga har sökt assistansersättning och andelen bifall har ökat från 23% till 29 %. Cecilia Blanck tycker det är svårt att dra slutsatser om hur många som verkligen beviljats assistans på grund av lagändringarna.
– Rapporten ger inte hela bilden. För det krävs en analys av hur många av dem som nu beviljats assistans som inte skulle fått det med tidigare regler. En sådan analys görs inte i rapporten. Samtidigt vet vi att det totala antalet assistansberättigade inte ökar, tvärtom visar Försäkringskassans statistik för aug, sep och okt en minskning.
De flesta skulle fått bifall även före lagändringen
Försäkringskassan skriver att antalet ansökningar var 3 300 under perioden Jan - Juli 2023 (en ökning med 56 % jämfört med 2022). Det totala antalet bifall var 434 personer, en ökning med 165 personer. Ökningen beror dock till stor del på att många fler sökt assistansersättning, säger Cecilia Blanck.
– Andelen bifall har ökat med sex procent, från 23 % till 29 %. Skillnaden motsvarar knappt 100 personer, som alltså kan ha beviljats assistansersättning på grund av lagändringen. De övriga skulle ha fått assistansersättning även utan lagändringen.
Ökningen från 23 till 29 % är väl ändå positivt?
– Det visar förstås en positiv riktning, men vi är långt ifrån den stärkta assistansrätt som var avsedd med lagändringen.
Ett moment 22
JAG hade hoppats att ”motiverande och aktiverande insatser” som ska ingå i grundläggande behov skulle leda till en bättre helhetssyn på behoven. Men hittills har det varit mycket svårt att få räkna in sådana behov, säger Cecilia Black.
– Försäkringskassan tolkar lagtexten som att grundläggande behov vid t.ex. måltider ska vara antingen helt praktiskt stöd av assistenten eller helt motiverande stöd som gör att personen kan utföra allt själv. För personer som behöver ett anpassat stöd av båda slag blandat i situationen görs ingen helhetsbedömning.
Även när det gäller ”förebyggande stöd” ser förhoppningarna ut att grusas fortsätter Cecilia Blanck.
– Här har det uttalade frekvenskravet gjort att personer som pga en fungerande assistans inte så ofta hamnar i utmanande situationer inte får detta behov beaktat. Det har blivit ett moment 22.
Går emot utredningens förslag och lagändringarna
Försäkringskassan skriver att lagtexten (sfb 51 kap 6 §) säger att föräldraavdrag ska dras från de hjälpbehov som beror på barnets funktionsnedsättning. Cecilia Blanck anser att Försäkringskassan motarbetar de beslutade förändringarna.
– I lagtexten sägs det tvärtom att hänsyn till föräldraansvar endast ska göras med det schabloniserade avdraget. Avdrag ska göras från barnets grundläggande och andra personliga behov, d v s barnets behov av hjälp av allt slag i vardagen, utan en föregående bedömning av vad som beror på funktionsnedsättningen. På så sätt ska flera barn än tidigare bli assistansberättigade. Detta syfte framgår mycket tydligt av lagens förarbeten, som ska användas vid tolkning av lagtexten.
Hur ser du på att Fredrik Malmberg säger på Assistanskoll att dubbla avdrag går emot utredningens förslag?
– Jag instämmer helt, deltog i utredningen och vet. Utredningens förslag och den följande lagändringen syftade till att komma bort från de godtyckliga och spretiga bedömningarna av föräldraansvaret. Detta syfte uppfylls inte när Försäkringskassan fortsätter att göra en första bedömning av behoven och deras koppling till funktionsnedsättningen och därefter göra ett schablonavdrag.
Ändrad lagtext borde inte göra skillnad
I utredningen Stärkt Assistans (sid 43) föreslogs lagtexten: Detta ska ske genom att det från barnets totala hjälpbehov görs ett schablonavdrag (föräldraavdrag), men i regeringens proposition (sid 63) blev det följande lagtext: Detta ska göras genom schablonavdrag (föräldraavdrag) från barnets behov av hjälp med grundläggande behov och andra personliga behov enligt 9 a § LSS.
Gjorde denna förändring att Försäkringskassan kunde tolka som de gör idag?
– Nej, som jag ser det är innebörden av de båda skrivningarna densamma, grundläggande och andra personliga behov tillsammans utgör rimligen det totala hjälpbehovet. Vilka ytterligare hjälpbehov skulle kunna finnas?
Så Försäkringskassan har gjort en alltför långtgående tolkning?
– Ja i remissvaret underströk vi vikten av extra stor tydlighet vid formulering av lagtext och andra författningar, med tanke på Försäkringskassans benägenhet att göra långtgående tolkningar.
”gör det omöjligt bedöma effekten av lagändringen”
Försäkringskassan säger att de inte kan säga något om föräldraansvaret bedöms på något annat sätt sedan lagändringen 1 jan 2023. Orsaken är att det saknas uppgifter om hur avdrag för föräldraansvar gjorts i enskilda ärenden före 2023.
– Att de väljer att inte undersöka detta alls gör det omöjligt att bedöma effekten av lagändringen. Det är troligen svårt att sammanställa dessa uppgifter i efterhand, eftersom det vanligtvis gjorts avdrag för föräldraansvar vid tidsbedömning av varje delbehov sett för sig, och det sammanlagda avdraget saknas i beslutet. Det kräver att man går till bedömningsunderlaget, vilket vi anser man skulle ha gjort.
Långt ifrån de 400 som förutsågs
Försäkringskassan skriver att 28 barn (upp till 11 år) beviljats assistans pga lagändringen. Cecilia Blanck säger att varje barn som får assistans är positivt men att det är långt kvar till de 400 barn som regeringen förutsåg i propositionen.
– Det är ändå fler små barn som beviljats assistans än vad vi hade befarat, med tanke på hur många vi har sett nekas pga det dubbla föräldraavdraget. Möjligen kan ändringarna gällande förebyggande stöd och medicinska behov ha vägt upp detta.
I rapporten sägs det att den tidigare antagna ökningen kommer fast under en mycket längre tidsperiod…
– Det är klart att alla som skulle kunna beröras av lagändringarna kanske inte tagit steget att söka ännu, men vi tror det mest sannolika är att en stor del av ökningen kommer att utebli. Försäkringskassan har också nyligen i sin utgiftsprognos reviderat sina beräkningar och räknar inte längre räknar med en lika stor ökning som tidigare.
Sätt ner föräldraavdraget till 0 timmar
Cecilia Blanck ser ingen mening i att invänta att det fastställs rättspraxis eftersom det är uppenbart att Försäkringskassans tillämpning strider mot lagen och dess syfte och att många barn nu inte får sitt assistansbehov tillgodosett.
– Försäkringskassan säger ju i rapporten att det är upp till politikerna att ändra lagen om de vill ha ändrad tillämpning. Tydligare blir det inte – dags för regeringen att agera!
En lagändring tar tid…
– Just det, en åtgärd som regeringen kan vidta snabbt är att ändra i förordningen om assistansersättning, och sätta ner föräldraavdragets storlek till 0 timmar, för att åtminstone
inte ha åstadkommit en försämring för barnen mot tidigare.
Vi har ett allvarligt demokratiskt problem
Jonas Franksson säger i en intervju att det är ett demokratiskt problem att Försäkringskassan tolkar lagändringarna annorlunda än vad som var intentionen med lagstiftningen. Cecilia Blanck håller med.
– Vi har ett allvarligt demokratiskt problem. Vi har under de senaste femton åren sett upprepade bevis på Försäkringskassans strävan att göra så restriktiva tolkningar av assistansrätten som möjligt, trots lagens intentioner. Det är ett stort problem att ansvarig myndighet gör detta, utan att regeringen ingriper.
Omprövningarna kan inte återinföras
Cecilia Blanck vänder sig starkt emot att lagändringarna i Stärkt assistans förts fram som skäl av Försäkringskassan att återuppta regelbundna omprövningar av assistansbeslut, som om de skulle ha åtgärdat bristerna i regelverket.
– Många allvarliga brister kvarstår opåverkade av Stärkt assistans, såsom t.ex. integritetskänslighetskravet och kravet på att all assistans måste vara kvalificerad. Om tvåårsomprövningar återinförs är vi övertygade om att många människor kommer att förlora sin assistansrätt, kanske tusentals, säger Cecilia Blanck.